Vänner ❤️

Av , , Bli först att kommentera 4

Vänner ❤️

Vad vore jag utan er?

När tystnaden och lugnet här hemma lägger sig som en snara runt halsen, ångesten smyger sig på och rastlösheten i den dumma kroppen spökar på, när allt bara känns svart…

Då ringer mobilen och för en liten stund så är jag med i leken.

För en liten stund så är jag bara ”G” och får vara med i allt det roliga även om det bara är på låtsas.

Man måste ner på botten innan det vänder sägs det, jag tror minsann att jag snart är halvvägs till Kina?

Bli först att kommentera

Gnäll…

Av , , Bli först att kommentera 4

Vet inte längre för vilken dag i ordningen jag ligger här på golvet med magsmärtor från helvetet.

Vet iallafall att det var i maj som jag övergick från fast föda till flytande och sedan dess har det varit cirkus.

2 november är det äntligen dags för ett nytt besök i Uppsala och jag hoppas på att få träffa en Dr som vill hjälpa mig att ta tag i alla bitarna av denna dumma kropp.

Skov sedan i början av sommaren, gissar på att det sitter ihop med pausen från råttgiftet, börjar känna mig riktigt trött och less nu.

Inte hjälper det att jag sätter på mig masken och försöker låtsas som om det fungerar när det inombords känns som om orken är slut.

Idag är jag gnällig!
Idag känns det tungt!
Idag vill jag inte mer!

Taskigt läge att klockan bara är 08:15… HELA dagen kvar – hurra…

Bli först att kommentera

Vågar jag?

Av , , Bli först att kommentera 7

Helt plötsligt så kommer jag på mig själv med att njuta av ett lugn i kroppen som jag inte riktigt känner igen.

Ett lugn som kommer inifrån…

När slutade jag stressa igenom varenda vakna sekund?

När försvann mardrömmarna?

När började det vara värt att vakna på morgonen?

Hur blev det så här?

Vågar jag formulera bokstäverna till ordet lycklig?

Vågar jag?

Bli först att kommentera

Dreggel och skratt

Av , , Bli först att kommentera 7

Men alltså på riktigt, hur hysteriskt roligt kan det inte vara efter ett rejält besök hos tandläkaren?

Glöm rakt av bort allt som innebär någon som helst rörelse av läpparna!

Eftersom jag tycks ha en fallenhet för att skratta åt det mesta i min väg så var det just i det läget jag insåg värdet av att ta med sig haklappen hem från tandläkaren…

Där står jag och försöker vara lite lagom trevlig, lägger av ett sött leende (ha ha trodde jag ja) bara för att se hur människan mittemot mig spärrar upp ögonen och tittar lite snett på mig, oooops dreglar jag?

Och det där med att snyta sig innebär visst också att man kan hålla ihop läpparna?

Annars blir det en fontän?

Sprutlackering?

Ett litet tag kände jag mig som en elefant som försökte lära mig busvissla.

Nä skynda hem och göm dig undan alla granskande blickar tänkte jag, bara för att ett tag senare komma på mig själv med att fastna framför badrumsspegeln och göra fula grimaser.

Lättroad!!

Bli först att kommentera

Blomleverans

Av , , Bli först att kommentera 8

Blommor!!

Till mig?

Ha ha undrar hur dom tänkt här?

”Vi ställer krukan här så kan dom inte missa den”

”Nyckeln glömde jag inne, ställer krukan här en snabbis”

”För hon har blommor på sitt tak… ????”

Jag fick mig ett gott skratt när jag såg krukan på grannens bil tidigt i morse, ännu roligare är det att krukan fortfarande står kvar.

Vardagshumor ☺️

Blomleverans

Blomleverans

Bli först att kommentera

När bägaren rinner över…

Av , , 6 kommentarer 11

Inlägg som jag nu på morgonen lagt upp offentligt…

Passar lika bra oavsett vilken stad det än gäller…

Hej alla Gävlebor ❤️

Mitt namn är Gabriella Eker, men Bella fungerar precis lika bra.

De som känner mig skulle säga att jag är en glad, trevlig och mycket social tjej, jag älskar att träffa nya människor!

Däremot så blir jag mycket ledsen när jag blir utstirrad, när folk pekar på mig och som nu allra senast, mitt inne på Gallerian Nian blev påhoppad av en äldre dam.

Kvinnan som grep tag i mig, puttade på mig och sedan högt och tydligt skrek: Du borde skämmas! Jag är minsann stolt över att vara Svensk!

Min gissning är att hon tolkade min avsaknad av hår, i kombination av mina för dagen valda kläder som var svarta, som ett ”tecken” på att jag är rasist eller ngt ännu värre?

Snälla rara söta tant, inget i ditt antagande stämmer, även jag är mycket stolt över att vara Svensk!

Jag blev så vansinnigt chockad och ledsen att jag inte hann bemöta ditt påhopp, jag är ”bara” sjuk och därför lyser mitt hår med sin frånvaro.

Inte heller bits jag eller luktar illa ;)

Det här var absolut inte första gången jag blivit påhoppad på liknande sätt, ofta händer det när jag tex står i en kö på affären, vilket leder till att jag sällan och aldrig vill vara ensam i offentliga miljöer just pga bemötandet jag får.

Nästa gång du/ni ser mig så kom gärna fram och fråga så berättar jag gärna mitt livs historia.

Anledningen till att jag väljer att gå ut offentligt så här, är för att medan jag fortfarande orkar reagera, så kanske jag kan hjälpa någon annan i samma situation.

Önskar er alla en underbar sommar ❤️❤️❤️

IMG_9318

6 kommentarer

Snart snart snart

Av , , Bli först att kommentera 10

I huvudet snurrar det på i väldans fart och John Blund lyser med sin frånvaro.

Lusten att blogga är enorm, precis varenda dag skriver jag ihop alla bokstäver mentalt men på något vis så lyckas jag aldrig att komma till skott när det gäller att få ner dom här i bloggen.

Det gör mig frustrerad!

Nu äntligen tror jag mig ha kommit på varför det är så…

I så många år har min vardag och mitt liv sett ut på ett sätt men idag ser det ju så ohyggligt annorlunda ut och jag hittar inget sätt att ”ta med mig” den förändringen in hit.

Min blogg har så länge speglat något som i efterhand inte visade sig stämma med verkligheten.

Nu är jag rädd för att fortsätta återge min bild av mitt liv, bara för att sen konstatera att mycket bara var en falsk fasad.

Nyckelt tror jag är att komma ihåg att allt jag skriver ner är mina känslor och mina tankar?

Men hur knyter jag ihop allt det ”gamla” med allt det ”nya”?

Aningen vilse i oceanen av mina bokstäver men oerhört lycklig i vart jag befinner mig i livet ändå.

Allt händer av en anledning, ibland är det bara svårt att komma ihåg när vindarna blåser.

Snart snart snart så kanske jag är redo att sortera upp allting och börja dela med mig av allt som är både tokigt o krokigt ❤

Bli först att kommentera

Bye bye råttgift

Av , , Bli först att kommentera 10

Bye bye råttgift…

Ja det verkar så då dumma kroppen visar sig från sin tjurskalliga sida och vägrar samarbeta.

Sista omgången droppades sakta men säkert in i morse medan illamåendet stormade runtomkring mig.

Undrar vad min eminente Herr Dr ska hitta på för nytt spännande försök härnäst?

Kanske det finns någon ny spännande biverkning jag inte har provat?

Fortsättning följer, orkar inte riktigt följa med bokstäverna just nu.

Bli först att kommentera

Använd kondom!

Av , , Bli först att kommentera 13

Hur skulle du hantera om någon i din närhet ringer för att desperat be om råd för något som känns tungt och jobbigt?

Jag önskar med hela mitt hjärta att jag skulle kunna vara den som lugnt och sansat ger råd och tröst (Det gör jag men det gör sig ju inte riktigt lika kul i skrift så jag måste ju överdriva i sann G anda) men istället triggar jag igång alla galenskaper som finns.

Nå ja, nu har jag trasslat till det här inlägget tillräckligt och måste försöka återge hela historien.

En mycket när och kär vän har en enorm längtan efter det perfekta förhållandet men precis som för oss andra så vill han ju givetvis känna sig för och smaka på många karameller innan han bestämmer sig för vem som är den rätta.

Nu sist så var det nog ngt tokigt med smaken, eftersom paniken inom honom växer nästan lika snabbt som storleken på hans ”magiska trollspö”…

Mitt råd blev ju givetvis: Visa upp ditt spö omedelbart!!

So far so good…

Eller?

Nej givetvis inte ;) för eftersom jag är en sån god vän så måste jag ju googla fram vad det kan vara som är fel…

Listan är lååååååång.

Nu sitter den stackaren någonstans i ett väntrum och svär sig gul och blå över att hjärncellerna gav vika för lusten och därför ”glömde” använda skydd – idiot!!

Lilla oskyldiga G skickar glatt vidare alla slags hemska öden som väntar hans trollspö i både bild och skrift, jag varnar för otäcka kortisonsprutor och pinsamma scenarion om hur det kommer att bli när den allra sötaste sjuksystern vill se hela spektaklet eller om sannolikheten att dom kanske t.o.m måste klippa av den med en slö sax…

Eller så självdör den och imploderar?

Förvandlas till en enda stor grön vårta?

Det kommer att bli otäcka blåsor som sen sprider sig över hela kroppen?

Nu kommer du aldrig kunna ha sex igen!

Men vad är egentligen problemet??

ANVÄND KONDOM!!!

Hur svårt ska det vara? Hur dum får man bli?

Ja jag vet allt om ”stundens ingivelse” och bla bla bla….

Men hur kul blev det här?

Mitt erbjudande om att jag har söta Minioner plåster nappade han inte på…

Tokigt och krokigt men efter att ha träffat en Dr på vårdcentralen så är han nu på väg till ngt som heter Könspool för att visa upp trollspöt…

Trollspöt som dessutom hunnit visas upp på både tattueringsstudion och hemma hos vänner, allas reaktioner ser ungefär likadana ut enligt hans utsago: ”Ahhhh” ”Usch” ”Ehh ska den se ut så där”…

Återigen: ANVÄND KONDOM!!

Ps: Jag har fått ok att blogga om det, driva om det och att tycka synd om honom.

Bli först att kommentera

Livet

Av , , Bli först att kommentera 17

Livet…

Medan jag firar min 42 födelsedag med buller och bång, smörgåstårta och ballonger i överflöd så finns det de i min bekantskapskrets som sörjer förlusten av sin kärlek.

Livet är underbart, fantastiskt och bara helt underbart!!

Samtidigt är det så oerhört grymt och smärtsamt.

En dag i taget, varenda liten sekund räknas ❤️

Lev och njut, här och nu, imorgon kan det vara försent.

Fira allt som går att fira, ta varenda tillfälle i akt att berätta för de som finns i din närhet hur mycket dom betyder.

Jag är så otroligt tacksam för min familj och mina vänner, ni bär mig med er kärlek.

Min tacksamhet över just mitt liv, krokigt och tokigt, är outgrundlig.

Tack för er kärlek, tack för att just lilla jag får vara en del av ert universum, tack för att ni finns!!

Min födelsedag avslutas nu i familjens närhet med de som betyder allra mest men också med tårar för de som inte längre finns med oss.

Kärlek!

Bli först att kommentera