Snart snart snart

Av , , Bli först att kommentera 7

I huvudet snurrar det på i väldans fart och John Blund lyser med sin frånvaro.

Lusten att blogga är enorm, precis varenda dag skriver jag ihop alla bokstäver mentalt men på något vis så lyckas jag aldrig att komma till skott när det gäller att få ner dom här i bloggen.

Det gör mig frustrerad!

Nu äntligen tror jag mig ha kommit på varför det är så…

I så många år har min vardag och mitt liv sett ut på ett sätt men idag ser det ju så ohyggligt annorlunda ut och jag hittar inget sätt att ”ta med mig” den förändringen in hit.

Min blogg har så länge speglat något som i efterhand inte visade sig stämma med verkligheten.

Nu är jag rädd för att fortsätta återge min bild av mitt liv, bara för att sen konstatera att mycket bara var en falsk fasad.

Nyckelt tror jag är att komma ihåg att allt jag skriver ner är mina känslor och mina tankar?

Men hur knyter jag ihop allt det ”gamla” med allt det ”nya”?

Aningen vilse i oceanen av mina bokstäver men oerhört lycklig i vart jag befinner mig i livet ändå.

Allt händer av en anledning, ibland är det bara svårt att komma ihåg när vindarna blåser.

Snart snart snart så kanske jag är redo att sortera upp allting och börja dela med mig av allt som är både tokigt o krokigt ❤

Bli först att kommentera

Bye bye råttgift

Av , , Bli först att kommentera 8

Bye bye råttgift…

Ja det verkar så då dumma kroppen visar sig från sin tjurskalliga sida och vägrar samarbeta.

Sista omgången droppades sakta men säkert in i morse medan illamåendet stormade runtomkring mig.

Undrar vad min eminente Herr Dr ska hitta på för nytt spännande försök härnäst?

Kanske det finns någon ny spännande biverkning jag inte har provat?

Fortsättning följer, orkar inte riktigt följa med bokstäverna just nu.

Bli först att kommentera

Använd kondom!

Av , , Bli först att kommentera 10

Hur skulle du hantera om någon i din närhet ringer för att desperat be om råd för något som känns tungt och jobbigt?

Jag önskar med hela mitt hjärta att jag skulle kunna vara den som lugnt och sansat ger råd och tröst (Det gör jag men det gör sig ju inte riktigt lika kul i skrift så jag måste ju överdriva i sann G anda) men istället triggar jag igång alla galenskaper som finns.

Nå ja, nu har jag trasslat till det här inlägget tillräckligt och måste försöka återge hela historien.

En mycket när och kär vän har en enorm längtan efter det perfekta förhållandet men precis som för oss andra så vill han ju givetvis känna sig för och smaka på många karameller innan han bestämmer sig för vem som är den rätta.

Nu sist så var det nog ngt tokigt med smaken, eftersom paniken inom honom växer nästan lika snabbt som storleken på hans ”magiska trollspö”…

Mitt råd blev ju givetvis: Visa upp ditt spö omedelbart!!

So far so good…

Eller?

Nej givetvis inte ;) för eftersom jag är en sån god vän så måste jag ju googla fram vad det kan vara som är fel…

Listan är lååååååång.

Nu sitter den stackaren någonstans i ett väntrum och svär sig gul och blå över att hjärncellerna gav vika för lusten och därför ”glömde” använda skydd – idiot!!

Lilla oskyldiga G skickar glatt vidare alla slags hemska öden som väntar hans trollspö i både bild och skrift, jag varnar för otäcka kortisonsprutor och pinsamma scenarion om hur det kommer att bli när den allra sötaste sjuksystern vill se hela spektaklet eller om sannolikheten att dom kanske t.o.m måste klippa av den med en slö sax…

Eller så självdör den och imploderar?

Förvandlas till en enda stor grön vårta?

Det kommer att bli otäcka blåsor som sen sprider sig över hela kroppen?

Nu kommer du aldrig kunna ha sex igen!

Men vad är egentligen problemet??

ANVÄND KONDOM!!!

Hur svårt ska det vara? Hur dum får man bli?

Ja jag vet allt om ”stundens ingivelse” och bla bla bla….

Men hur kul blev det här?

Mitt erbjudande om att jag har söta Minioner plåster nappade han inte på…

Tokigt och krokigt men efter att ha träffat en Dr på vårdcentralen så är han nu på väg till ngt som heter Könspool för att visa upp trollspöt…

Trollspöt som dessutom hunnit visas upp på både tattueringsstudion och hemma hos vänner, allas reaktioner ser ungefär likadana ut enligt hans utsago: ”Ahhhh” ”Usch” ”Ehh ska den se ut så där”…

Återigen: ANVÄND KONDOM!!

Ps: Jag har fått ok att blogga om det, driva om det och att tycka synd om honom.

Bli först att kommentera

Livet

Av , , Bli först att kommentera 14

Livet…

Medan jag firar min 42 födelsedag med buller och bång, smörgåstårta och ballonger i överflöd så finns det de i min bekantskapskrets som sörjer förlusten av sin kärlek.

Livet är underbart, fantastiskt och bara helt underbart!!

Samtidigt är det så oerhört grymt och smärtsamt.

En dag i taget, varenda liten sekund räknas ❤️

Lev och njut, här och nu, imorgon kan det vara försent.

Fira allt som går att fira, ta varenda tillfälle i akt att berätta för de som finns i din närhet hur mycket dom betyder.

Jag är så otroligt tacksam för min familj och mina vänner, ni bär mig med er kärlek.

Min tacksamhet över just mitt liv, krokigt och tokigt, är outgrundlig.

Tack för er kärlek, tack för att just lilla jag får vara en del av ert universum, tack för att ni finns!!

Min födelsedag avslutas nu i familjens närhet med de som betyder allra mest men också med tårar för de som inte längre finns med oss.

Kärlek!

Bli först att kommentera

Pöss

Av , , Bli först att kommentera 14

Tänk att det här med att portionera ut orken i dumma kroppen ska vara så ofantligt svårt att förstå…

Ikväll har dumma handen krampat så länge att den är riktigt blå och ondare än den är till vardags, vänster sida av ansiktet hänger som en våt disktrasa och munnen vill inte riktigt samarbeta

Jaha vad har lilla G då gjort?

Jo hon tyckte att sjunga tillsammans med söta pensionärer en kort stund skulle kunna fylla på både mina o deras depåer av kärlek och energi .

Det gjorde det och jag är så lycklig att jag har ett ålderdomshem i min närhet så jag kan gå över dit, träffa underbara människor och få känna mig som G istället för ”den där sjuka saken”

Men hur lugnt jag än tar det, hur liten stund jag än engagerar mig, i sånt som ger positiv energi, så låter aldrig bakslaget att vänta på sig.

Är tanken verkligen att jag inte ska kunna leva lite mellan alla skov och annat trassel?

Bokstävsspyan ovanför skrev jag i går kväll liggandes i sängen med tårarna rinnandes nerför mina kinder…

Nu har jag sovit om mig, kramperna har släppt och ansiktet följer med igen.

Med andra ord: Toksnygg i vanlig ordning ;)

Men känslan, sorgen och frustrationen hänger kvar lite i ytterkant även idag.

För ungefär 65784935460264 gången sen dumma kroppen tog över makten i mitt universum så lovar jag ÅTERIGEN att inte göra mer än det jag verkligen orkar med och för 846730865362 gången så vet jag att det kommer att bli svårt att hålla mitt löfte.

Vad är problemet?

Dumma kroppen måste komma först, varför vägrar jag i sten att förstå??

Är jag så blåst?

Hmm… jo… eller…

Eller så är det just för att jag vägrar att ta hänsyn som jag faktiskt fortfarande har ett liv värt att leva?

Hur hade ngn annan hanterat allt detta?

Jag vill tro att jag sköter det hela spektaklet med bravur!

En dag i taget, en timme i taget…

På med det stora leendet och håll skenet uppe.

Väljer ut dom positiva bitarna och belyser dom med strålkastare, resten ignorerar jag BIG time!!

Nu ska den flintskalliga tanten ta cirkushunden i koppel och inandas lite frisk luft och om jag har tur så kanske vi t.o.m får njuta av en skvätt sol.

Önskar er alla en underbar helg, glöm nu inte bort Svenska folkfesten ikväll: Melodifestivalen ;)

Pöss

Bli först att kommentera

När ingen ser på

Av , , 2 kommentarer 13

Med skilsmässan från Kärleken så följer det med en massa annat stök…

Som tex det här med att återta mitt ”gamla” flicknamn och skaffa ett nyare körkort.

Inga problem alls tänker du nu visst?

Men om man just för stunden ser ut som en nypolerad jordglob och inte riktigt vill att den ska lysa upp med all sin härlighet på bild då?

Jag menar körkortet som jag får nu lär jag ju få behålla ända fram till mina dödagar?

Två riktigt bra alternativ har jag nu kommit fram till:

1:Jag provar på det där med burka? Allt klär en skönhet??

2:Jag klipper ut olika frisyrer, hatter och annat som kan tänkas passa in för stunden och så använder jag dom som man gjorde när man var liten o hade klippdockor?

Peruk är ju också ett alternativ men då måste jag ju ha ångest över om den kommer att halka runt där uppe och så har jag plötsligt heltäckande skägg men fortfarande inget mitt uppe på…

Saker som roar en G när ingen ser på :)

2 kommentarer

Fredagsmys

Av , , 2 kommentarer 13

Hon är snabb som attans den där kissen…

På 0,2 sekunder hann hon med att sätta klorna i min bh, som låg snyggt ihopvikt på högen av nytvättade kläder, och så försvann den in under badkaret.

Vad hon inte tänkte på var detta:

•Matte har INTE långa orangutangarmar.

•Matte är LITE för rund för att rymmas under badkaret (även om tyngdkraften jämnar ut både det ena o andra)

•Matte var INTE så sugen på att jag efter sin bh tidigt på morgonen.

•Matte är lite lätt allergisk mot damm (och annat äckel) och med tanke på att vi nyss flyttade in så är det INTE storskurat under badkaret ännu…

Har försökt få tag i den ett längre tag (borde inte vara så komplicerat med tanke på att den lätt gömmer en vattenmelon i vardera kupa?)
men ger nu officiellt upp och tar en pause.

Klassas detta som fredagsmys??

Är det så här det kommer att vara?

2 kommentarer

Smal och snygg

Av , , Bli först att kommentera 12

Som jag har gruvat mig…

Men lite som älskade trollungen sa till mig igår: ”Mamma du är ju fortfarande här”

Han har ju så rätt!

Vad gör väl det om jag mår skit, har ont och måste ta mig igenom detta eländes råttgift mellan varven?

Jag är ju fortfarande med i leken!!

Fan ta den som ger upp.

Så nu sitter jag här, några nålstick senare och känner råttgiftet droppa in i dumma kroppen.

Spring små råttor, spring!!

Gör mig hel, gör mig frisk, gör mig stark ❤

Och när vi ändå håller på och önskar det omöjliga så kan jag väl få önska att ni gör mig smalare och om möjligt ännu snyggare också ;)

IMG_2769

Bli först att kommentera

Råttgift

Av , , 2 kommentarer 10

Väcktes nyss av ett sms från sjukhuset.

”Välkommen till planerat besök…”

Ladda från tårna?

Borde jag klämma i mig några kilo ost eftersom det är dags för råttgiftet?

Eller är det bara små söta möss som älskar ost?

Oavsett vilket så är jag redo, eller ja… Vad har jag för val?

Men det hjälper och vad gör det då att jag får genomlida några helvetesdagar efter varje behandling?

Bit ihop and suck it up ;)

Over & out.

2 kommentarer

Horder

Av , , Bli först att kommentera 9

Till höger står det flyttkartonger…

Till vänster står det flyttkartonger…

Överallt står det flyttkartonger…

Börjar misstänka att dom likt små söta lurviga kartonger förökar sig så fort jag tittar bort?

”Det är max 25 kartonger” tror jag att jag sa i början av flytten, nu misstänker jag att det kanske var 125 stycken jag hade?

Finns det något sätt att stoppa detta vansinne?

Kan jag få ett stopp på denna eviga flytt??

Eller är det nu jag måste acceptera mitt öde och bli en sann ”horder”?

G med alla kartonger och 200 katter?

Läge att lägga i en högre växel eller bara ge upp?

Fast jag kan ju inte ens stava till ”ge upp” så en högre växel får det bli!

Bli först att kommentera