Lycklig G

Av , , Bli först att kommentera 8

Idag är en sån där vansinnigt jätte bra dag!

Jag känner mig lycklig ända in i själen ❤️

Tänk att jag kan få vara så här lycklig trots dumma kroppen som bråkar…

Den långe gör ett fantastiskt jobb med att få mig att känna mig sedd, hörd och älskad i alla lägen, ibland så behöver jag nästan nypa mig själv för att tro att det är på riktigt.

Inget krångel, inget tjafs, bara ren och skär lycka!

Det är inte så tokigt att vara en G ändå :)

Bli först att kommentera

Bättre tider

Av , , Bli först att kommentera 8

Hela min kropp skriker efter stimulans…

Den vill ut och röra på sig!

Den vill jobba!

Den vill känna att den lever!

Den vill känna sig nyttjad!

Hur kan det komma sig att kroppen vill, huvudet vill och jag vill men ändå kommer vi ingenstans?

Till vilken adress ska jag skicka mitt klagomål?

Räcker det inte snart?

Tänk vad mycket bra saker jag skulle kunna göra om jag bara kom på vilken knapp jag ska trycka på :)

Är det någon som sett handboken till denna årsmodell så vill jag gärna läsa den.

Uppdatering om läget: cvk-infarten är dragen,näringssonden kom upp och jag har fått börja med ny medicin som är allt annat än rolig…

Nu tutar vi och kör mot bättre tider ;)

Bli först att kommentera

Lycklig ❤️

Av , , 1 kommentar 9

Funderar lite över vad som är riktig lycka idag…

Det självklara svaret är ju givetvis hälsa!

Men om nu det för tillfället inte är ett alternativ så vill jag påstå att känslan av att inte vara ensam kommer på en stark andra plats.

För här ligger jag på soffan, ynklig och matt, och lyssnar på mina pojkar som skrattar och busar i köket medan dom förbereder lunchen och hela min kropp blir fylld av lyckobubbel!

Inga sura miner för att jag inte riktigt är delaktig, inget gnäll för att jag ”förstör”…

Här hos oss finns det så mycket kärlek att det tar oss igenom det mesta!

Mitt i all kaos så är jag trots allt lycklig ❤️

1 kommentar

Liten ynklig boll…

Av , , Bli först att kommentera 7

Vet ni …

Jag är så less på denna dumma kropp och allt som snurrar på att jag bara vill låsa dörren och försvinna.

Som om det inte räcker med allt som redan är så spökar mitt nyopererade knä och dom pratar om ytterligare ingrepp.

Jag vill inte vara med längre!

(Jo det vill jag visst, ramlade bara ner i en ordentlig ”tycksyndommigsjälvgrop” och har lite tufft att ta nya tag idag)

Stackars underbara tjejen från hemtjänsten blev så orolig idag att hon akut fått till ett besök till/dag bara så att jag inte sitter här ensam och mår så här dåligt.

När ska det börja vända?

Vem har jag gjort så illa att jag gjort mig förtjänt av allt detta?

Otursfågel?

Eller bara så lycklig på alla andra plan att universum försöker att jämna ut balansen?

Struntar ärligt talat i vad som är anledningen, jag behöver bara en pause…

Gnäll gnäll gnäll!

Kryper ihop som en liten ynklig boll och slickar mina sår, nya tag imorgon!

Bli först att kommentera

Maria Maria…

Av , , 2 kommentarer 11

Maria Maria ❤️

Med posten idag som kom ett paket fyllt till bredden med ren och skär kärlek!

Världens finaste kort och en lyckoamulett med en alldeles egen flamingo ❤️

Behöver jag berätta att jag gråtit några tårar över att få ett skriftligt beviljade om lov att ta ledigt en liten stund?

Nu kör jag ett mini ”spring break” och bara andas en liten stund!

Tack Maria, ditt paket lade sig som bomull runt mitt hjärta, tack!!

2 kommentarer

”Spring break”

Av , , 4 kommentarer 7

Sonden tappade bort sig inne i dumma kroppen tidigt i fredags och sedan dess har det varit lite kaos…

Frågan är varför den bestämde sig för att göra så när det äntligen började vända?

Jag hade absolut inte godkänt det!

Som följd av det så spenderades hela fredagen på akuten för röntgen för att se vart den flyttat först och sedan ett 1,5 timmars långt (vidrigt) försök att få tillbaka den innan man gav upp.

Lördag och söndag 07.30 – 14.00 dropp på akuten för att hålla mig flytande och nu sitter jag här igen.

Det ryktas om nytt försök på onsdag då narkosen behöver vara med på plats men dagens Dr gör allt han kan för att få till det tidigare än så.

Trött, less och ledsen i vanlig ordning men det är väl inte så konstigt då jag går på ren och skär tjurskallighet just nu.

Har hört talas om ”spring break” och jag tror det är just det jag behöver ;)

Skam den som ger sig, även detta borde väl snart vända?

Visst???

4 kommentarer

lyckligtjockis.nu

Av , , 1 kommentar 12

Äntligen hemma igen ❤️

Fick med mig näringssond i näsan och en cvk-infarten fastsydd i halsen och på bröstet.

Mitt i allt trassel så är slangarna min räddning and I löve them.

Bekymret är som vanligt att hålla ordning på alla slangar…

Fastnar dom inte kläderna så ligger Den långe på dom mitt i natten.

Ni kan ju själva tänka er prosessen med att först försiktigt och lätt panikslagen försöka känna efter om dom fortfarande sitter fast i kroppen men sen utan att väcka en två meters karl lirka fram slangen.

Dolda kameran moment!

Just nu får jag i mig 5ml näring var 3 timme och det håller mig flytande.

Jag låtsas varje gång att det är någonting riktigt gott ;)

Behöver jag berätta att jag återigen drömmer våta drömmar om mat,godis,kakor och blodiga stekar?

Visst kan vi sen låtsas att mina extra kortison kilon bara är byggda av mat och kärlek?

+22 kg just nu och jag känner mig som en go och glad tjock choklad :)

Lyckligtjockis.nu

1 kommentar

Mamma ❤️

Av , , Bli först att kommentera 15

Lilla Mamma är här!!

Nu blir allt bra ❤️

Bli först att kommentera

Mitt i natten

Av , , Bli först att kommentera 14

Mitt i natten kommer sköterskan insmygandes på tå…

Hon viskar försiktigt, frågar om jag är vaken och inväntar svar innan hon börjar ta sina kontroller.

Hon hänger på nytt dropp, hänger på ytterligare ett Alvedon dropp, ger mig nexium och prednisolon.

Här på Kirurgen delningen 112K är all personal så trevlig, hjälpsamma och genuint intresserade av sina patienter.

Bara en sån sak när jag kom upp hit för nån dag sen så reste sig en sköterska upp, kom fram till mig och säger ”Varmt välkommen Gabriella” redan innan vi ens hunnit längre fram än receptionen – Wow vilken känsla jag fick av det bemötandet, det satte ribban direkt för att den här svängen blir så mycket bättre än den på AVA.

Här dom genuint trevliga, pålästa och väldigt bra känsla för vad patienten behöver för att slippa känna sig ikläm, bortglömda, misstrodde eller rakt ut sagt illa behandlade

Här är det bra stämning, inget skitsnack om patienter som dom inte får prata om, inte ens några
borttappade mediciner, bara omtanke och omsorg – I Love it!

Kirurgen 112K. Rum 21 är THE placera to be

Bli först att kommentera

Tänk om…

Av , , 3 kommentarer 11

Det är som en dålig repris på tv och jag kan inte ens byta kanal.

Att kräkas blod är inte ok.

Eller ja det beror ju på vem du frågar och vart dom arbetar tydligen.

En natt blev det på mitt ”älskade” Ava här i Gävle sen blev jag hemskickad med orden ”Vårdcentralen får utreda det vidare”…

Absolut det kör vi på tänkte jag medan halsen blev tjock av gråt.

Hem igen, tillbaka i fosterställning och hinken bredvid sängen.

Det är väl så här det ska vara då, helt ok tydligen, vem är jag att försöka göra mig hörd?

Men så blev det bara värre och värre tills det bara inte gick längre.

In till akuten igen, med smärtor i magen som inte ens går att beskriva.

Svimmade i väntsalen och skrämde väl ihjäl Den långe men fort gick det att komma in trots fullsatt väntrum.

Så fick jag träffa två olika doktorer som både hörde och såg mig, snabbt fick jag hjälp mot både smärta och illamående, hurra!!

Att dom också gav mig ngt för att stilla blödningen gjorde stor skillnad.

Denna gång ligger jag på kirurgen och här är dom på riktigt underbara, ni vet så där omtänksamma och extra snälla som man så desperat behöver när man är liten och ynklig.

Om några timmar sövs jag och så ska dom leta efter vad som är trasigt, jag håller tummarna att dom äntligen hittar felet!!

Tänk om jag skulle kunna få äta mat igen!

Tänk om jag skulle kunna få slippa kräkas jämt!

Tänk om jag slapp ha ont dygnet runt!

Tänk om…

3 kommentarer