Ibland är allting bara skit.

Ibland så är jag bara ledsen.

Ibland bara öser regnet ner.

Ibland skiner solen.

Ibland mår jag som den prinsessa jag är.

Ibland är livet som en dans.

Det är just såna gånger som man ska spara känslan djupt inombords och plocka fram när det kanske är lite tyngre!

För om jag ska vara ärlig så  är livet som G bara helt enkelt underbart!

I min underbart fantastiska värld så behövs det inte mycket för att jag ska bli så där löjligt lycklig.

Ibland räcker det med en sån enkel sak som att få baka ett vitt hjärta med rosa blommor på.

Nu ska jag bara hitta någon som skulle uppskatta denna vackra skapelse lika mycket som mig själv och bjuda denne på en kopp te och kaka.

Hurra röstkortet är här nu!

Funderade en kort stund om jag skulle förtidsrösta eller om det är hela "grejen" att få vänta till valdagen.

Men givetvis så ska jag rösta på valdagen tillsammans med älskade lilla mamma, det är ju så vi brukar göra.

Moderaterna får min röst som vanligt och jag vet exakt hur/på vem jag ska rösta också.

Blått blått blått.

Passar på att dela med mig av en mycket bra och framför allt cool låt:

http://www.youtube.com/watch?v=H76IDsNpvMw

Uppenbarligen så kan G hjärnan inte kommunicera med G benen för stunden.

Så nu har jag gjort en lista över alternativa sätt att kommunicera:

Mobiltelefonen. Jag kan ju tänka mig hur det samtalet skulle låta… "Hörru benen kan ni vara så snäll och röra på er nu?" "Njaaa kanske i morgon" (Tack till taxi chauffören som kom med förslaget)

Skicka mail med mottagarbevis. På så sätt så råder inga funderationer om meddelandet gått fram och vem som bär ansvaret.

Gammal hederligt brev. Dvs om brevbäraren vet vart brevet ska levereras?

Flaskpost. Förutsätter givetvis bättre väder än nu eftersom oddsen att jag ger mig ut och simmar just nu är obefintlig.

Röksignaler. Jag har ju faktiskt en förfäder som var indian i min släkt (Lilla Molnet) så det borde vara genetiskt att kunna tolka rök puffarna. Får jag grilla korv när jag ändå gjort en stor och fin brasa är då frågan?

Leja en stor och stadig "gangster" som får banka lite vett i mig. Finns det någon som har kontakter?

Snigelpost. Jag misstänker nästan att det är just detta som jag tillämpar just nu och lilla snigel har gått vilse?

Lösning på problemet är således att lokalisera vart lilla snigel är just nu, rita en karta och se till att lilla snigel  skyndar sig.

Så har du sett lilla snigel så säg till!

Bara det inte är en mördarsnigel som är på väg för det känns allt annat än ok.

Idag kl 09.00 blir jag äntligen (!)  officiellt inskriven på rehab

Nu rullar allting med sjukgymnastik, läkarkontakt, rehab bad och kurator igång och jag känner att det blir en enorm börda/ansvar som lyfts från mina axlar!

Nu är det inte jag själv som ska ansvara för att allt ska bli/vara rätt i min rehabilitering.

Nu tar proffsen vid och jag kan koncentrera mig på att komma på fötter.

"Mamma jag hittar inte igen skolväskan"

I lill prinsens skolväska ligger givetvis hans busskort .

"Mamma det finns ingen smörgås"

Självklart är det 10 min innan bussen avgår som han kommer på detta.

"Men mamma hur ska jag komma ihåg såna onödigheter?"

Sonens svar på varför han inte har på sig strumpor 5 min innan bussen avgår.

Hur många gånger kan en mamma önska sig fungerande ben så att jag själv skulle kunna springa upp och leta fram skolväska, ta fram kläder och göra smörgåsen innan han missar bussen?

Insikten att jag måste börja dubbelkolla att min hjälp på kvällarna verkligen gör det jag ber dom om slår mig. Hurra ytterligare en sak som jag måste kontrollera och övervaka, kontrollbehovet jublar – not!

"Jag älskar dig, ha en bra dag på skolan" ropade jag efter honom när han mycket stressad och upprörd smällde igen dörren nyss.

Inget svar…

Nu ska jag rulla iväg till invigningen av Bottniabanan.

Skymtar ni mig i vimmlet så säg gärna hej

Frågan är nu om jag borde erbjuda H.M Konung Carl XVI Gustav en "riktig åktur" i mitt knä ?

Det borde ge både honom och mig en minnesvärd upplevelse!

Ni ser väl om det far förbi en blixt Hjulia och kidnappar honom …

Allt eftersom tiden går så hittar jag sätt att lösa olika situationer.

Allt eftersom tiden går så hittar jag också nya konstiga situationer.

I morse var det dags för en helt ny nivå igen pga premiären på rehab bad.

HUR får man på sig en liten och trång baddräkt med dumma ben som sprattlar åt alla andra håll än dit dom ska?

Varenda kvinna som försökt dra på sig en baddräkt vet precis vilken kamp det är att klämma in alla ringar, veck och handtag.

Att lyckas med den biten utan att behöva första hjälpen med andning och kallt vatten för att svalka ner sig går helt enkelt inte.

Försök då att göra det utan att kunna ställa dig upp och utan att kunna lyfta fötterna från backen…

Ja gode gud vad jag har skrattat, nej jag har faktiskt tjutit av skratt!

Livet som G förvandlades för en stund till livet som en hysterisk mask efter regnet .

Hemtjänsten trodde nog att det riktigt brakat lös för mig, men jag kan lugnt konstatera att det bara är ännu en dag i det fantastiska liv som är mitt

Jag måste få dela med mig av riktigt bra nyheter.

Nyheter som betyder att lill prinsen kan få gå på både jujutsu och fotbollen.

HURRA!

Det betyder också att jag kan få ett eget socialt liv.

Jag är så glad att orden inte räcker till.

För att göra nyheterna rättvisa så får ni själva läsa vad som skrevs:

"Tror inte att det är din positiva mask som gör att jag ibland frågar
om/ifrågasätter/försöker komma till botten med vissa saker som man
helst inte vill prata om, men det är helt enkelt så mitt jobb ser ut.
För att kunna motivera beslut och ibland också vissa kostnader så
måste vi ha ordentliga underlag. Ibland får personer inte bifall på det
stöd man har ansökt om eller riktigt på det sätt man skulle önska.
Vilket såklart känns jättetufft och ibland väldigt kränkande för den
person det gäller.

Är grymt imponerad hur du reder upp en situation som måste kännas helt
overklig att ha hamnat i. Och att du orkar så bra som du gör trots att
allt och alla stretar emot ibland.

Jag kommer att bevilja dig de timmar du har ansökt om i form av
ledsagarservice."

Orden som skrevs om min situation gjorde mig nästan nog så glad som över beslutet om att jag får hjälp med det jag verkligen behöver hjälp med.

Glad gladare gladast G idag!

Tack snälla för förståelsen över min situation.

Efter mitt besök på arbetet  så har jag några hundra meter att rulla för att ta mig hem.

Orken är ju absolut inte vad den borde vara men jag försöker ändå.

Efter ett tiotal meter så var jag tvungen att vila och då stannade en polisbil till och erbjöd mig sin hjälp

Visst är det väl underbart att de såg mig och Hjulia sitta och pusta ut vid vägkanten och genast ingrep.

Det hade ju kunnat vara så att jag hade behövt hjälp.

Nu fick jag istället förklara att jag försökte hitta vägen hem om bara spagetti armarna samarbetade lite bättre.

Men deras omtanke värmde.

Polisen i natten är bra!

Besöket gick bättre denna gång, mycket troligt pga avsaknaden av den högre makten även om den samme kastade en mycket otrevlig blick på mig från ovan då jag och Hjulia rullade in. Absolut inte ett ord om hur trevligt det var att se mig eller så… Men det är ju klart, den högre makten har ju varit noga med att berätta för alla om att jag och Hjulia i kombination,  inte är välkomna tillbaka så det var väl heller inte väntat.

Det behövs egentligen inte skrivas ner men jag måste ändå avslöja att kramarna från mina underbara kollegor var så efterlängtade och det gjorde mig glad att få träffa dem alla och prata en stund.