Saknaden efter att Blogga är enorm men ännu större är saknaden efter att orka gå uppför en trapp, stå upp i duschen eller att få äta mat varje dagigen. Aldrig har min kropp bråkat så mycket som den gör just nu och jag är less på att vara slut, ledsen och gnällig. Kroppen är täckt av elaka sår, jagkräks blod och mitt hjärta skriker rakt ut i protest så snart jag försöker röra mig minsta lilla. Trött är jag dygnet runt oavsett hur mycket jag än sover och jag somnar lite här och var. Jag har tappat 23 kg sen i augusti och visst är jag smal för en gångs skull men inte mår jag bra inte... Förhoppningsvis så ska det nu ta slut då jag återigen är inlagd på sjukhus, denna gång på Karolinska universitets sjukhuset. Familjen håller ställningen där hemma utan mig (killar kan) och älskade lilla mamma kliver snart på flygplanet där hemma för att komma hit och torka mina tårar, hålla mig i handen och slåss för att någon ska leta tillräckligt hårt efter monstret som äter upp mig inifrån eftersom min ork inte räcker till längre.

"Man får inte mer än man orkar bära" heter det så fint. Men jag kan berätta att det är bara något man säger till tröst när alla vet att det är åt helvetet. När jag tror att jag kanske äntligen börjar må lite lite bättre så blossar allt upp lite extra mycket. Precis som om kroppen tycker att jag vilat tillräckligt många timmar för att orka en sväng till? Inte blir det heller bättre av att dagens mardröm på sjukhuset visade sig kunna bli 7 resor ännuvärre då de lyckades spruta in allt sömnmedel direkt in i min arm istället in i mitt blod. Idag är det faktisk så illa att tom jag är less på mig själv.När ska det vända? Kommer jag att orka? Liten och ynklig...

Vissa dagar är sämre än andra...

Idag är en riktig skitdag trots att den kändes helt ok då jag klev ur sängen i morse.

De som känner mig vet att jag kämpar med/mot en väldigt ovanlig sjukdom och just idag är det bara för mycket!

Nya tag en annan dag?

Höjden av all frustration måste ju ändå vara att ligga i sängen bredvid en "snoozer" ! Att behöva ligga där, givetvis klarvaken, och lyssna på denallt annat än mysiga signalen gör mig galen. Att mobilen dessutom är inställd på vibrationer gör ju saken så mycket bättre *NOT* till saken hör också attmobilen ligger och vibrerar mot ett glasbord... Vad tror ni skulle hända om jag klev upp, skrek ut min frustration och slängde ut mobilen genom fönstret? Åh vad skönt det hade varit! Men nej då istället biter jag ihop och hoppas på att något slags mirakel inträffar, dvs att sambon efter 45 min snooze vaknar till liv eller att hans mobil dör en mycket plågsam men snabb död. Hurra för måndag morgon ;)

Mitt hjärta svämmar över av stolthet då min son rusar till hjälp när en äldre dam på restaurangen tappar sin bricka på golvet. Tänk att han är så duktig och så snabb att alltid hjälpa! Världens finaste kille har jag <3

Min karl är i särklass den absolut roligaste människa jag någonsin träffat! När han inte väcker strumporna till liv och ger dem alla olika röster och personligheter så förvandlar han sig själv till värsta sortens fån endast för att roa oss. Trollet tjuter av skratt när han jagas genom lägenheten ochhans mammas hjärta svämmar över av kärlek likaså mina ögon av glädjetårar. Så ryter han till: "sluta genast skratta, i den här familjen har vi aldrig roligt"... Gissa om att Skratten blir ännu fler då :)

Trots alla samtal om risken med att röka så kom jag just på Mr Lime med en cigarett i munnen...

Tänk om jag ändå vore liten och fick hoppa i berget av sågspån...

Vad är det som gör att alla tunga och jobbiga tankar dyker upp på natten när man som bäst behöver sova? Att de i skydd av mörkret anser sig ha rätten att förstöra? Tack och lov så kommer gryningen snart och med den ljuset som kommer att jaga bort allt det onda. En ny dag som jag gärna vill ska bli en riktigt bra dag!

Morgonpigga människor är äckliga, ja rent av vidriga. Dvs om du frågar någon som inget hellre vill än krypa så långt ner under täcket att ingen kanhitta igen dem och kräva deras uppmärksamhet. G, dvs jag, är just en sån äckligt pigg morgon människa. Full av energi och spring i benen även om klockanringer 03.00. Dessutom är jag beväpnad med ett extra skarpt munläder som inte går att tysta på något sätt. (munkavel kanske?) Kan ni tänka er vilken tortyr detta blir för den som vill tillbaka ner under täcket? Tror att jag kanske ska försöka tygla mig lite mer tills resten av världen hunnit ikapp mig ibland.

Ett st hemligt paket med hemligt innehåll är nu på väg till hemlig ort. Vi tycker det är vansinnigt mysigt att göra någon glad :)

Åh nya vansinnigt snygga skor blev det visst jag fick idag... Förstå vilken lycka för en G !

Det här är inte bra när man vill hämta ut sin bil från P-huset...

För första gången på evigheter bubblar jag av energi och ur mig kommer idé efter idé. Vilken underbar och efterlängtad känsla! Kanske mitt gamla jag har legat i vila tillräckligt länge nu?

Duracellkanin nästa nu då kanske? Känns lite löjligt att den är rosa och speciellt framtagen för kvinnor. Vad händer om en man vill dricka rosa dricka då?

Efter en fruktansvärt hemsk och jobbig dag så är humöret allt annat än på topp. Men nu tar jag och gråter ut innan jag gräver fram den sista reserven av ork och positivitet. Undersökningen gick inte alls bra så nu blir det att göra om den igen men denna gång blir jag sövd. Den bästa medicinen ikvällär att frossa i godsaker mellan tårarna, närmare bestämt en chokladbakelse, en Budapestbakelse, ett glassWienerbröd och en jordgubbstårta :) delat på 2personer...

Idag är en dag jag helst av allt skulle vilja få att försvinna. På schemat står en undersökning på S.Ö.S som jag inte vill göra. Men kanske den ärvad som krävs för att äntligen få ett slut på allt elände och därför tar jag nu ett djupt andetag och biter ihop. Som en vän så snällt sa "det finns ingenting som du inte klarar av tjejen". Det kanske är det som jag själv måste komma ihåg ibland.