En bild av nr 33 Mr T.Eker , the bad boy ;)

Bakom alla damm moln så döljer sig massor av crossåkare och Lilltrollet vet inte hur han ska hinna med att slänga ur sig alla tusen frågor som han har om crossåkning. Igår prövade han själv på att köra för första gången och nu är han ordentligt biten. Alla skydd som det bara går att använda är ett måste och trots det klappar mamma hjärtat lite extra fort. Men han är stolt som en tupp och har den absolut bästa läraren en liten kille kan önska sig. Har en känsla av att det kommer att bli många turer till crossbanan framöver...

Oftast strålar jag ikapp med Solen om morgonen. Men när jag i 45 minuter sitter fast i en mörk tunnel och blir sen till jobbet så är jag allt annatän på bra humör! Tror ni att man någonsin kan vänja sig vid trafiken här?

Man måste ha nerver av stål för att klara av trafiken i Stockholm. Allra helst när det gäller alla köer! Men när tom hunden i bilen bredvid har tryckt upp ansiktet mot rutan och lite nu och då drar djupa suckar så djupa att det immar igen då är det bara för mycket. Tur att människor i bilarna runtomkring bjuder på all slags underhållning i form av sånger och djupa undersökningar av näsor...

Den härliga Turkiet resan går mot sitt slut och på något sätt måste jag sammanfatta resan. Det får bli i form av vissa konstateranden och några frågor : Man behöver ingen regnrock eller fleecetröja i Turkiet mitten av augusti. Jag trodde detsamma om silvertejp men den kom väl till pass när en hörapparat gick sönder. Om man glömmer bort att spotta ut vattnet som finns i kranarna så får man diarre, lika säkert som det finns vatten i havet. Om man råkar spola ner toapapper i toaletten så blir det stopp och den svämmar över, tillsammans med allt som alla andra före dig lämnat som bidrag där. Bara för att en man model äldre har kritvitt hår så kan han trots det vara mentalt mörkhårig. Starköl förvandlas till lättöl vid temperaturer över 30 grader. Solbrännan blir som snyggast när man klär sig i vitt. Om man låter bli att berätta att man kan Turkiska så kan man sitta bredvid en båtkapten och höra honom beskriva hur ens bröst är fina som mogna meloner. Om man berättar för en karl i Turkiet att man kan Turkiska efter att han suttit och pratat om vad han vill göra med mogna meloner så får han mycket bråttom att försvinna. Är barn tillräckligt hungriga så fungerar det att leka vegetarian till lunch i en veckas tid. Man har aldrig tillräckligt mycket pengar med sig på semester för att handla allt fint man ser. I slutet av turistsäsongen är de som arbetar med turister inte längre så trevliga och önskar just turisterna ditt pepparn växer. Facebook är det forum som äger oavsett vilket land man än kommer ifrån. Sen är ju då frågan hur mycket man svettas ut i förhållande till det man häller i sig när det är så här varmt? Varför luktar den turkiska fisken så dåligt trots att den är nyfångad och just grillad? Varför börjar man alltid flagna sista semesterdagen? Det är tur att farfar bara fyller 80 en gång eftersom det är farligt att skåla i raki när stora släkten är med. Om man är äckligt glad i hatten så kan man inte lägga sig ner mitt i gatan i väntan på att båten man inte hittar igen ska dyka upp av sig själv. På den Turkiska flygplatsen får man inte bli törstig för där kostar en dricka 50 kr. Ni vill inte veta priserna på duty free... Och så till den största frågan: är man i hemlighet både gay och smyggift om man har likadana handduk, byxor, resväskor och dessutom kan avsluta varandras meningar?

I min enfald trodde jag att jag skulle få dricka en iskall öl innan jag lämnar underbara Bodrum. Men på glaset står det tydligt och klart "Adam gibi bira" vilket betyder ungefär "öl för riktiga karlar"... Borde jag sluta dricka nu? Får jag basröst och skägg nu?

Bodrum väcker så många minnen till liv. Här blev jag riktigt förälskad för första gången, här blev jag riktigt onykter första gången och här har jag haft så otroligt roligt att bokstäverna aldrig skulle räcka till för att berätta allting. Samtidigt som jag känner igen staden och känner den utan ochinnan så har den förändrats så otroligt mycket. Precis som jag också har. Men det är en otrolig nostalgi tripp att vara här och jätte kul att få visa trollet alla ställen och berätta om när jag var i hans ålder och levde rövare.

Vissa ögonblick i livet är mer magiska än andra. Just nu ligger jag på däck under en himmel som är så fylld av stjärnor att jag aldrig sett dess like. Tom vintergatan syns tydligt och jag känner mig ödmjuk inför hur stort universum är och hur liten jag själv är. Såna här gånger fylls jag med en glädje större än allting annat just för att jag är så lycklig över att få uppleva just detta. Livet är underbart och det är mitt mitt mitt!

I kväll har jag agerat "faghag" till dom mest trevliga Italienska män jag någonsin träffat. Vi lämnade båten för en kväll och istället har vi gjortMarmaris osäkert. Kvällen slutade på Arena, Marmaris största och populäraste disco. En upplevelse utan dess like med öppen himmel, bengaliska eldar ochgogo dansare på varenda liten ledig yta. Nu har jag ont i mina fötter, huvud och jag har lock för öronen eter all musik och dans. Det kostar att ligga påtopp och värst blir det nog nu när vi kommer till båten då lilla mamma varnat för att hon ska hålla en nykterhets kontroll innan vi får kliva ombord igen.

Bättre än så här blir det aldrig!

Ps vi har rymt från båten för att i smyg äta lite kött eftersom besättningen just nu står och rensar fisk till middagen. Säga vad man vill om mat men fisk kan kan inte räknas dit om ni frågar mig. Men jag tackar absolut inte nej tack till lite nygrillat kött och div vitlöks späckade röror :) Mums! Tur att jag inte ska pussas just ikväll!

Bloggstop eller inte, vissa saker måste man bara dela med sig av! Som nu när vi sitter på Cleopatras strand och den precis svämmade över av ryskorpå semester. Dom turas om med att posera och ta bilder av varandra i olika utstyrslar så som tex silver bikini och höga klackar . Uppenbarligen har dom studerat mode magasinen för det är mycket avancerade poser som intas. Vi åskådare sitter och skäms i smyg, dvs tills vi kom på att morbror ska få gå dit och posera bredvid dom med sin kritvita men mycket imponerande öl mage... Frågan är om det uppskattas? Vi skrattade iallafall gott åt morbrors försök attöva på olika modell poser :)

Tanken var att uppdatera Bloggen ett par gånger per dygn så att alla nära och kära skulle få ta del av vår resa men tack vare Telia så blir det nuistället en längre pause tyvärr. "Din kostnad för datatrafik utomlands har nu nått gränsen på 555 kr inkl moms, vilket innebär att din uppkoppling stängs. Vill du fortsätta surfa utomlands kan du ta bort spärren genom att svara på detta SMS med texten "KDU av" eller kontakta kundtjänst. Att ta bort spärren kan innebära höga kostnader. Mvh Telia"

En kall öl i Solen är ju aldrig helt fel... Det enda jag kan klaga över under denna resa är att det saknas några personer här som jag gärna hade haft med men någon måste ju arbeta och göra rätt för sig medan vi andra håller lathetens fana högt.

Spegelblankt hav och frukosten står serverad när man vaknar om morgonen. Det blev tidig säng för mig i går, Solen tog nog ut sin rätt, men de andra satt uppe länge och pratade, spelade kort och kastade gris. Kommande natt ska jag nog sova uppe på däck så det inte är +30 grader varmt inne i hytten.

35 grader varmt och livet ombord är så underbart som det bara kan vara! Nu lämnar vi hamnen i Bodrum och ger oss ut på äventyr.

Det är ca 25 grader varmt, det fläktar underbart skönt från havet och vi sitter på en restaurang där vi njuter av underbart god mat. Livet är underbart och jag njuter!

Redan i ankomsthallen möts vi av underbara dofter , dofter som välkomnar oss, dofter som väcker minnen till liv. Det är flera år sedan jag sist besökte Turkiet men jag känner mig genast välkommen tillbaka och glädjen bubblar inom mig. Ännu har vi inte kommit fram till den båt som ska vara vårt hem under denna vecka men vi är nära nu, vi kan redan känna doften av havet. I natt vill jag inte sova, i natt vill jag sitta på båten, med ett glas vin i handen och titta ut över havet och hamnen och dess myller av liv. Av denna vecka ska jag njuta som aldrig förr och ladda kroppen med sol, värme och energi för den kommande vintern.

Nu är det officiellt semester! För första gången på 3 år. Nerverna sitter utanpå men det lugnar nog snart ner sig? Tänk vad härligt det är att sitta på flygplatsen och titta på alla människor som stressar fram och tillbaka, själv sitter jag här och försöker hitta semester känslan.

Nu är det nära... Nu blir det att fylla på med flygbränsle för att klara av flygresan!

Med äkta Italiensk pizza laddar vi nu inför flygresan till Bodrum i Turkiet. Väl där kliver vi på en segelbåt för 1 veckas semester...

Handväskan är full av kattmat i portions påsar. Om någon skulle titta ner i väskan så skulle eventuellt frågan kunna dyka upp om det är min lunch?Svaret på den frågan är redan förbered: "Mmmm" och så tänker jag klappa mig nöjt på magen :) Lite roar små och ibland är jag extremt liten till sinnet.

Starka ord som berör, från någon som fått gå igenom något som de flesta av oss aldrig någonsin kan förstå och trots det har en styrka som många av oss inte besitter...

 

16-åring skriver till massmördaren

"Du förtjänar att höra hur din plan fungerade"

Ivar Benjamin Østebø, 16 år, som överlevde terrorattacken på Utöya, har skrivit ett brev till massmördaren Anders Behring Breivik.
Brevet på facebook pulicerades i måndags på norska Dagbladets hemsida. Du kan läsa brevet här:

Kjære Anders Behring Breivik.

Mange av mine kamerater jeg traff på Utøya er drept, og det er du som er gjerningsmannen. Du er mannen som i ren tilfeldighet ikke drepte meg, Jeg var heldig.

Du tror kanskje du har vunnet. Du tror kanskje at du har ødelagt for arbeiderpartiet og mennesker verden over som står for et flerkulturelt samfunn ved å drepe mine venner og partifeller.

Vit at du har misslykkes.

Du har ikke bare samlet verden, du har satt sjelene våre i brann, og vit at aldri før har alle stått sammen som nå.

Du omtaler deg selv som helt, ridder. Du er ingen helt. Men en ting er sikkert; du har skapt helter. På Utøya den varme julidagen skapte du noen av de største heltene verden har sett, du samlet alle verdens mennesker. Svart som hvit, mann som kvinne, barn som voksen, rød som blå, kristen som muslim.

Du har gjort dine offer til martyrer, til udødelige, og du har vist verden at når en person kan vise så mye hat som du har gjort, tenk hvor mye kjærlighet vi kan vise når vi står sammen? Mennesker jeg trodde hatet meg har gitt meg klemmer på gata, mennesker jeg ikke har hatt kontakt med på årevis har skrevet 3-400 ord om hvor mye det betyr for dem at jeg overlevde.Hva kan du si om det? Har du ødelagt noe? Du har forent oss.

Du har drept mine venner, men du har ikke drept vår sak, våre meninger, vår rett til å uttrykke oss. Muslimske kvinner har fått klemmer av tilfeldige norske kvinner på gata av sympati, og ditt mål var å skåne Europa for Islam? Ditt verk har fungert mot sin hensikt, vi har skapt et fellesskap.

Du fortjener ingen takk, du fortjener å høre hvordan planen din fungerte. Mange er sinte, du er norges mest forhatte mann. Jeg er ikke sint. Jeg frykter deg ikke. Du kan ikke røre oss, vi er større enn deg. Vi svarer ikke ondt med ondt, slik som du ville det. Vi bekjemper det onde med det gode. Og vi vinner.

Publicerad: 01 augusti 2011 kl 21.37
 

Det är en konst att kunna sätta guldkant på tillvaron, speciellt när det kanske inte "förväntas". Men att komma hem efter en stressig dag på kontoret och mötas av dukat bord, blommor, levande ljus, vin och en underbart god middag med smördegsinbakad fläskfilé, klyftpotatis och gorgonzolasås måste fåvem som helst att njuta ytterligare lite extra av det redan perfekta!