Jag älskar sagor med lyckliga slut!

Ska ni äta nu igen?
Ja ja, jag väntar väl här då så länge. 
Tur att husses fötter är sköna att ligga mot…

 Äntligen har han flyttat in <3

Min lilla bebis…

Men det ska ni veta: det är tungt att flytta

Rakat & klart!
Inte hade jag så ful form på huvudet som jag var rädd för inte…
Än så länge så finns det några strån kvar mitt uppe på så de fick agera tuppkam en liten stund.
En lagom "övergång" som kärleken sa efter att ha trimmat och snaggat mig.
Så vad tror ni?
Skrämmer jag ihjäl söta pensionärer och snoriga bebisar?

Idag är en bra dag! 

Sune ska flytta in i morgon och jag får äntligen lite sällskap om dagarna. 

Vissa saker vet jag att jag mår bra av och ändå så hittar jag ingen ork att göra dem.
Körsång är just en sån sak.

Ända sedan jag var liten och följde med morfar till Backens kyrka när han sjöng så har också jag sjungit av hjärtats lust.

Men sedan jag blev sjuk, och innan dess förlamad, så har jag knappt orkat med att lyssna på musik och ännu mindre ens nynna för mig själv.

Men ikväll!

I kväll var det premiär för mig i Bomhus kyrkokör

Det var UNDERBART!

Jag är så glad att jag laddade och gick.
Jag är så glad att jag vågade.
Jag är så glad över att jag var så egoistisk med min ork och gjorde det för min egen skull.

Visst tog orken slut redan i första halvan av övningen men bara att få sitta där och ta del av sången och glädjen var magiskt.

Tisdag hela dagen lång, undrar hur jag ska sätta guldkant på den? 

I månader har vi pratat om behovet av en matsedel men det hamnar alltid på den där göra listan som aldrig blir av. 
Där finns för övrigt saker som skruva ihop köksbordet bättre, tillverka en katt trapp och sätta upp hyllor till alla snygga skor. 
Skillnaden mellan det övriga på listan och just matsedeln är att den nu har skrivits ner och även upp på svarta tavlan. 
Duktig tjej
Nu återstår bara att följa den också. 

Alla har vi våra egna problem och de är alltid tunga att bära för den som måste.

Det går inte att ”jämföra” problem och på så sätt ”tävla” om vem det är mest synd om.

Men ibland kan det bli sååå fel och utan att ens vara medveten så kan någon nära dig säga något som gör mer ont än något annat.

Någon väldigt nära mig har det tungt efter att ha hittat det första gråa hårstråt.

Samtidigt försöker jag att samla mod för att raka bort allt hår…

För vem vill gå runt och se ut som någon som går på cellgifter när man kan ha en snygg och välpolerad skalle?