Den långe ❤️

Den här kärleken…

Den ”långe” som jag nog ska välja att kalla honom i fortsättningen för det vore en sån korrekt beskrivning av honom.

Han som har ett hjärta av guld, ett lugn jag aldrig någonsin tidigare stött på, han som står kvar hur hårt det än stormar.

Han som får småsmulorna av mitt krossade hjärta och sakta sakta samlar dom på hög i hopp om att det en dag ska gå att silvertejpa ihop till ett ärrat men helt hjärta.

Han som är lycklig över två bra minuter av mitt sällskap men aldrig någonsin beklagat sig över att det är för lite.

Han som lyfter och peppar, stöttar och kommer med glada tillrop.

Han som tagit min trollunge under sina vingar och gör allt i sin makt för att få oss att må bra.

Han som tror på kärleken för oss båda medan jag själv hade gett upp hoppet och bara ville slicka mina sår…

Han som inte backat en mm hur hårt jag än försökt skrämma honom iväg.

Han som stått ut med att min x-drake fortfarande haft en stor plats i våra liv men inte en enda gång sagt ifrån.

Han som i affekt rest från stora staden, vänt upp och ner på mitt hem och förråd i jakt på några bortglömda mediciner, de allra viktigaste av dem alla, de som sjukhuset ”tappat bort” och sedan storma in här och hotat med att polisanmäla om även dessa ”kom bort”…

Han som sen ringer och ber mig förklara för dom snälla söta sköterskorna att det var fel ordval från hans sida men att bägaren till slut runnit över och han i frustration ryckt tag i den person som hade en röd namnskylt i tron att det var en Dr, men som inte anat att det var en av deras undersköterskor.

Han som vill slåss för min skull!

”Nu är jag sådär kär igen som jag aldrig varit förr”

Jag är tok förälskad!

Hur hände det här?
Vågar jag?
Kan jag?

Jag vill ❤️