Tokig och krokig

Ni vet när man önskar sig något så innerligt att hela kroppen värker?

Så vansinnigt mycket att man tom drömmer om det…

Någonstans där är jag precis just nu.

Fången mellan värmande solstrålar mot kinden en kall vinterdag och det lugnande ljudet av vågor mot stranden.

Mest av allt i hela världen så hade jag behövt få ta mig en lugnande promenad längs Lingonstigen.

Men om jag håller tummarna och tårna, ber en bön och allt annat skrockfullt jag bara kan komma på så kanske kanske jag har tur och min dröm slår in.

I väntan på det så fortsätter jag att vara ett nörvöst nervvrak i sann G stil.

Lite tokig, krokig och helt underbar.