Fit by association…?

Av , , 1 kommentar 8

I en artikel i en sån där välmenande må-bra tidning –  ni vet, en sån där med glansigt omslag med en bild på nån vältränad människa och rubriker som tipsar om hur man kan ”njuta sig i form” eller hur man får ”plattaste magen” osv osv – proklamerades att om man umgås med hälsosamma människor med sunda levnadsvanor så är det lättare att själv anpassa sig till den livsstilen. Jag tror att artikeln förenklade det något, men detta var andemeningen.
Vet inte riktigt om jag köper det, om jag ska vara helt ärlig… Visst, om man har en tendens att dricka en hel del alkohol då man går ut på krogen – så har antagligen umgänge med nykterister eller ”smådrickare” en positiv effekt, men i övrigt… Njae.

Jag tillhör de där som bli avogt inställd till vänner (som i ärlighetens namn kanske snarare är Facebook-vänner) som inte tycks kunna skriva om något annat än träning och hälsa. Varje dag verkar vara gymdag, och det finns uppenbarligen ett vansinnigt överflöd av tid i dessa människors liv! Jag kommer på mig själv med att se dessa statusuppdateringar och genast tänka saker som ”Men för helvete människa, kroppen behöver vila också!” eller ”Bor du på gymmet eller?!”.

Att associera mig med dessa människor gör det inte lättare för mig att anpassa mig till vad jag anser vara en vansinnigt monoton livsstil – med träning varenda dag, vilket i mitt liv i sådana fall skulle innebära 3-4 timmar vaken tid per dag som jag kommer spendera i hemmet, timmar som bland annat ska användas till nödvändigheter som matlagning, städning och tvättning. När fan ska man egentligen ha tid att låta kropp och huvud vila lite?

Som det ser ut nu så är jag på gymmet tre dagar i veckan.
BodyBalance på tisdagar och kondition/styrketräning på torsdagar och söndagar. Detta innebär, för de som kan veckodagarna, att jag inte är på gymmet på måndag, onsdag, fredag och lördag…och vet ni vad, just nu BEHÖVER min kropp dessa dagar av respit. Skulle jag vara på gymmet varje dag skulle jag förr eller senare ta slut.

Vad försöker jag säga med detta?
Ingen aning, ville bara skriva av mig lite – innan  jag går in på Facebook och ”avföljer” några personer på min vännerlista.

1 kommentar

Body Balance: en recension

Av , , 3 kommentarer 9

Igår eftermiddag var jag på mitt allra första Body Balance-träningspass.

Jag försökte att inte ha några som helst förväntningar, förutfattade meningar eller ens några förhoppningar – utan ville helt enkelt bara låta vad som än nu skulle hända skölja över mig.
Jag lyckades förvånansvärt väl med detta, det enda som jag vet att jag spekulerat om innan var huruvida jag skulle bli svettig… Jag tänkte att jag kanske möjligen skulle bli varm och kanske lite blank i pannan – och jag kan säga att jag där hade en felmarginal på ungefär 100%, jag har inte varit så svettig på MYCKET länge!

Passet varvade långsamma, muskelutsträckande rörelser med lite mer intensiva övningar. Det kändes som att precis ALLA muskler fick jobba under träningspasset. Mage, rygg, ben, armar – allt! Vid några tillfällen var jag tvungen att göra några rörelser på ”det lättare” sättet, eftersom jag helt enkelt är för stel/ovig/otränad för att orka fullt ut. Vid ett tillfälle var jag – till mitt stora förtret – tvungen att skippa en tilläggsrörelse helt (förbannade coremuskler och deras obefintlighet!). Men för det mesta hängde jag med, till och med riktigt bra om jag får säga det själv. Två gånger under passet kände jag att jag antagligen kommer falla omkull där och då och inte ens orka ta mig upp igen – jag var helt slut – men lyckades frambringa någon sorts reservkraft och orkade en liten bit till.

Balanssinnet, som fick nästan konstant uppmärksamhet under passet, är kanske inte det bästa, men jag tror att jag kommer kunna träna upp det.

Efter ca 45-50 minuter dyngsvettframkallande övningar sade instruktören (Tina) att vi skulle lägga oss ner på yogamattan, på rygg, på sidan, whatever – bara det var bekvämt. Sedan skulle vi bara ligga där och fokusera på vår egen andning. Långsamma andetag. In……ut….. Jag har ingen aning om hur länge vi låg där, men ca 5 minuter kanske, och under dessa fem minuter kunde jag känna hur hela min kropp bara smälte… Jag har inte varit så avslappnad någon endaste gång tror jag! I några få sekunder trodde jag faktiskt att jag skulle börja lipa, för det var så jävla skönt!

Inatt har jag sovit som vore jag medvetslös!

Body Balance, betyg: FULL POTT!
Kommer tveklöst att gå dit igen nästa tisdag.

3 kommentarer

Body Balance…

Av , , 1 kommentar 5

Idag ska jag för första gången prova på ett träningspass kallat Body Balance.

Träningsformen beskrivs, enligt gymmets hemsida, som ”en perfekt blandning av yoga, tai chi och pilates”, vilket egentligen inte säger mig någonting, eftersom jag inte provat någon av dessa tre saker. Men beskrivningens efterföljande text lockar: ”Finn din inre och yttre styrka och harmoni. Under klassen guidas du av våra duktiga instruktörer när vi möter på ‘rena’ men ändå utmanande övningar för styrka, core, rörlighet och balans. Tillsammans leds vi fram av musik och väl vald koreografi. Vi behåller vårt fokus och andningen går som en röd tråd genom hela klassen. Du lämnar klassen centrerad och lugn.”

Inre och yttre styrka, lugn och harmoni, kombinerat med bland annat core- och balansträning… Det LÅTER ju i alla fall som något jag borde må bra av.

Återkommer imorgon, med en recension. :)

1 kommentar

Gymspegeln…

Av , , 1 kommentar 7

Så då sitter man där då, mitt i processen att av gympersonal få en timmes instruktion i hur man på bästa sätt tränar överkroppen, i olika konstellationer. ‘Situps På Boll’ var övningen för stunden, och den jag höll på med då en tanke slog mig – och den gjorde det antagligen för att just den här övningen skedde sittandes på en stor gymboll (yogaboll), framför en stor j-vla spegel…
Så jag satt där, på bollen, med händerna vilandes lätt bakom huvudet, gjorde situps…och var helt oförmögen att sluta stirra på min egen kropp.
Magen – som får träningstshirten att blubbra ut (trots att jag ihärdigt följde instruktionen att ”suga in naveln som att du försöker sätta på dig ett par för trånga jeans” – gode värld vad den liknelsen träffade rätt, men det sade jag aldrig!)
Låren – som i den vinkeln jag satt i såg ut att helt på egen hand kunna fylla vilket par MC Hammer-byxor som helst.
Manstuttarna – men hjälp!
Och då for den där tanken genom huvudet; ”Vad fan har du gjort med dig själv, ditt jävla pucko?! Förstår du ens hur långt in i skiten du sitter nu, och hur lång tid det kommer ta att ta dig bort härifrån!?”

Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra – och särskilt inte på gymmet – men det är däremot svårt att låta bli att jämföra sig med sig själv – och när jag kollar i den där gymspegeln och ser mina aktuella träningsresultat (eller brist därav) så blir jag helt ärligt så jäkla besviken.
Jag har aldrig varit någon smärt och smidig person, med jag har däremot – en gång i tiden – haft ork, kondis, användbara om än ej väldefinierade muskler samt en betydligt hälsosammare kropp. Men nu… Inte mycket till ork, kondisen sitter där någonstans i en soffa i bakgrunden (men är antagligen för fet för att kunna ta sig upp), musklerna är mindre användbara – och är dessutom inpackade i plufs, och min kropp KÄNNS inte hälsosam…ALLS!

Nåja, detta ÄR ju bara början, så jag antar att jag får vänja mig vid att se den där fetknoppen sittandes på den där bollen, svettig och röd i ansiktet, flåsandes och kvidandes…
Så småningom ser nog spegelbilden annorlunda ut.

1 kommentar

Kort och koncist!

Av , , 1 kommentar 4

Har precis ätit lunch – jäkligt god kycklingwok, med lite ris samt en laddning thailändsk-inspirerad gurksallad (gurka, rödlök, vitlök, ingefära, röd chili, lime, olja, fisksås) – och tänkte nu ta tillfället i akt att sitta ner en stund. Eftersom jag har ett jobb där jag oftast står upp så känns det ibland som att jag kan behöva denna lilla paus… MEN, jag är just nu godissugen så inåt helvete – så för att undvika att fylla munnen med något onyttigt (av vilket det finns i överflöd på jobbet), så tänker jag nu gå ut och promenera bort resten av min lunchrast!
Det blir dagens minimotion.

Imorgon är det gymmet.

-Tack å hej!

 

[uppdaterat]
Det funkade alldeles utmärkt att promenera bort godissuget, även om ishalka kanske inte är det allra roligaste underlaget att promenera på. Längtar till barmark!

 

Ett litet PS. till de som tidigare varit inne och läst/kommenterat här: Jag har raderat de senaste två årens inlägg (ca 140st). Inte så mycket för att jag finner bristen på förbättring/självkontroll nedslående (även om det såklart till viss del stämmer), utan mest för att det här kändes mer som en ordentlig omstart om jag fullkomligen ignorerade dem – och det var enklast att göra det om jag helt enkelt tog bort dem!

1 kommentar

40-årsbesiktningsinsikter…

Av , , 3 kommentarer 11

Säg det tre gånger snabbt.

Fyllde 40 för en månad sedan, och har varit på en så kallad 40-årskoll.
Blev kallad från vårdcentralen, och tänkte att det kan ju vara bra att kolla igenom systemet.

Att jag är fet, det är jag medveten om.
Att jag äter för mycket godis, likaså.
Att jag borde träna mer, jodå – ingen överraskning här.
Att jag har ett skyhögt blodtryck….eh, va?

Låg en bra bit över gränsen för ”högt blodtryck”, så jag fick komma tillbaka fem dagar efter storkollen för att kolla blodtrycket igen. Denna gång visade det på ÄNNU högre, och plötsligt fick jag en liten maskin, kopplad till en fastspänd blodtrycksmanschett, med mig hem. Denna lilla maskin skulle kolla mitt blodtryck en gång i kvarten i 24 timmar.
Jag tittade på displayen efter nästan varje mätning – det var bara på natten jag inte kollade, trots att jag var vaken under många av dem (svårt att sova då en maskin plötsligt klämmer åt runt ens arm tills man är helt övertygad om att naglarna kommer öppnas som ventillock).
Inte en enda gång av de jag tittade visade maskinen på någon siffra under gränsvärdet för högt blodtryck, faktum är att den nästan genomgående visade på riktigt högt tryck.

Sitter just nu och väntar på att de ska ringa från vårdcentralen, för att få besked när (för det är inte frågan om ”om”) jag ska få en läkartid för att få recept på blodtryckssänkande medicin.

Så…


Detta är alltså mitt så kallade ”wake up call”.

Startade denna blogg för tre år sedan, och inte en endaste liten hälsoförbättring har jag lyckats åstadkomma – snarare har mycket alltså istället blivit sämre. Så nu är det alltså dags – sent ska syndaren vakna – att göra förändringar.
Har skaffat träningskort (och ANVÄNDER det faktiskt) på mitt favoritgym – där jag för många år sedan tränade minst tre gånger i veckan. Ska inte äta godis oftare en maximalt en dag i veckan (och bara lite grann, inte en hel jävla hink) och jag ska inte heller röka en endaste cigarett till i hela mitt liv – inte för att jag rökte särskilt mycket ändå, men det är ju bara dumt nå jävulskt!
Ska röra på mig VARJE DAG, om det så bara handlar om 20 minuter på (det fina, dyra och väldigt avancerade) löpbandet hemma samt se till att mina matportioner inte är lika med en hästs!

Mina bekymmer äro fortfarande 33 räknat till antalet kilon.
Så go vänner.
Välkommen till omstarten av min privata kamp.

3 kommentarer