Kapsylslagets vara eller icke vara.

Förra helgen fick vi spela en förcup i bra väder, någonting som inte är helt vanligt då det tidigare år antingen varit stora vattenpölar på planen eller kallt så man helst spelat med lovikavantar. Vi fick även många tighta grupper och speciellt en riktigt bra grupp med Svinto, Salming och Bullen/Boston där det spelades många matcher där det behövdes ta in mycket poäng. Den slutade som ni kanske vet med en tre-vägs-tie där lagen låg +1, 0 och -1 i poängskillnad. Sen fick vi även ett slutspel som delvis spelades i rätt schysst medvind för innelaget.

För att vinna tighta matcher på två slag eller i medvind så krävs det att man slår mycket poängslag och ett synnerligen effektivt sätt att göra det på är att använda ”kapsylslaget”. Det jag menar med kapsylslaget är att du håller träet med tummen närmast knoppen och träet pekandes rakt ned mot marken. Du gör sedan en kort pendlande slagrörelse och håller i bollen tills du i princip har träet mot bollen. Detta är ett relativt lätt poängslag (jämfört med t.ex. hårda låga slag) som är väldigt svårt att försvara sig mot. Vi såg det användas mycket effektivt av Salming i förcupen. I deras kvartsfinal mot oss tror jag Emil Granberg fick in 7 poängslag trots att vi hade 4 personer på de första 3-4 metrarna. Måste ändå passa på att berömma Emil för hans uthållighet. Tror han sprang 7-10 varv per match.

Jag har ingenting emot att lag använder kapsylslaget, det är ett fullt lagligt och väldigt effektivt sätt att slå poängslag. Det går snabbt, är relativt lätt och är extremt svårt att försvara sig emot. Det är dessutom flexibelt, om motståndarna trycker fram för mycket kan du vrida upp och slå långt, om de lämnar en lucka i mitten har du stor yra att ”chippa” ut bollen på. Jag tycker man kan jämföra slaget med de gamla ”stötslagen” eller Arkens hammarslag. Skulle även, med lite välvilja, gå att jämföra med dubbelmissar innan man spelade med 1/2 slag bränd.

Den frågan jag skulle vilja lyfta är alltså följande: Borde man införa en regel som förbjuder slag som kapsylslaget? Ett förslag skulle kunna vara att man måste slå med lillfingret närmast knoppen. Lite som vid tekningar i innebandy.

Vad finns det då för argument för de båda sidorna?

För förbud:

– Tråkigt att se på: Som åskådare så är det roligare att se på långa placerade slag eller hårda låga slag istället för duttar.

– Överlägset effektivaste poängslaget: Ser man till svårighetsgraden i förhållandet till hur ofta det ger poäng så finns det ingen annan slagstil som ens kommer i närheten. Under förcupen så gick alla lag som mötte kapsylslaget fram med 4-5 personer för att kunna fånga upp bollen men lyckades ändå inte särskilt ofta. Man behöver inte dölja det heller utan kan basunera ut det och ändå lyckas. Tittar man på en spelare som är skicklig på att placera bollen på banan, som t.ex. Eric Boström, Johan Hjelmér eller Simon Hansson, så kan utelaget ändå välja att plocka bort vissa ytor för att tvinga slagaren ur sin comfort zone. Det går inte mot kapsylslaget. I längden så skulle det leda till att du mer eller mindre måste använda kapsylslaget för att konkurrera i matcher under gynnsamma förhålanden.

– Liknande slag har förbjudits: Tidigare har man genom att flytta kortslagslinje och infört olika regler motverkat att nya ”lätta poängslag” har blivit förbjudna. T.ex. Arkens hammarslag.

Mot förbud:

– Det är en naturlig utveckling av sporten: Brännboll är fortfarande en ung sport och man ska inte blicka bakåt utan se möjligheter. Istället för ett förbud mot slaget får lagen anpassa sig för att hitta ett sätt att motverka det.

– Det är inte alls så lätt som man tror: För att man ska kunna använda kapsylslaget så krävs det att resten av laget levererar då det ganska ofta blir ett poängslag utan att någon löper. Det ställer högre krav på resten av laget.

Vad tycker ni andra? Vad finns det fler för argument på respektive sidor och vilken sida står ni på?