Denna sena kväll funderar jag på detta med frigörelse… ordet betyder så olika för den som skriver det, för mig en kamp över att finnas till hands för mina barn, yngsta dottern har för första gången fått vara på NUS själv och ska sova där i natt själv,

Tänker på min svärmor som när min man var liten inte fick vara tillsammans med honom när han var liten och sjuk och låg på sjukhus i olika omgångar. Min dotter är ju trots allt "vuxen".

Hur det ska gå med sömnen i natt för mig är en annan fråga… Men det ordnar sig säkert, bara det går bra för "lillgumman".

Får säkert anledning till att återkomma i frigörelsefrågan längre fram i livet.

Visst är livet i alla fall fantastiskt!