Robert Salomonsson Ordförande Företagarna i Västerbotten

Näringsliv och företagande

Lägg ner NUS

Av , , Bli först att kommentera 9

Hemkommen från styrelsemöte i Företagarna, med representanter från alla kommuner i Västerbotten. En av diskussionerna handlade om det sk. lapplandsupproret, eller snarare Doroteaupproret med spridningseffekter.

Dessto mer man funderar kring vad som sker i länet när det gäller landstingets ansvar att tillhandahålla sjukvård på lika villkor till länets innevånare, dessto  märkligare ter sig utvecklingen.

Något förenklat skulle man väl kunna säga att man avser att spara pengar genom att skära ute i länet, i första hand i inlandet. Antar att tanken är att på något sätt öka effektiviteten och fortfarande tillhandahålla någon form av acceptabel nivå på sjukvården.

Jag tror att alla är överens om att det på något sätt finns lite olika nivåer, ur ett tidsperspektiv. En akutnivå för att rädda liv och en något mindre tidskritisk nivå, exempelvis hjärtoperationer, knäoperationer och andra planerade ingrepp.

Om man då följer centralisering/effektiviserings konceptet måste väl det naturliga vara att den icke tidskritiska vården lika gärna skulle kunna upphandlas utanför länet, exempelvis Stockholm eller Sundsvall.

Eftersom då stordriftsfördelarna ger oss lägre kostnader så kan vi fortfarande ha en effektiv akutnivå för länets innevånare och samtidigt få en kostnadseffektiv hantering av planerade ingrepp.

Är det viktigare att vi genomför hjärtoperationer i länet än att vi har en effektiv logistik för att få en hjärtattack eller hjärnblödning till en akutplats?

Varför ska centraliseringstänkandet stoppa vid länets största stad?

Att skära ute i de yttersta logisktiska funktionerna kan nästan liknas vid diabetes effekter på de yttersta blodkärlen.

Jag tycker det känns som en mycket  tvivelaktig strategi för sjukvården i länet.

Robert Salomonsson Ordförande Företagarna Västerbotten