Ny strålande vecka

Av , , Bli först att kommentera 8

All den fina snön håller på att tina bort, så tråkigt. Kan inte vädergudarna bestämma sig för om det ska vara en kall vinter eller om det är våren som ska komma nu? På vägen till Läsecirkeln mötte jag två stycken ryttare som var ute med sina hästar. På ena stället var hon ute och gick med sin travhäst, det var i byn Veda. När jag sedan kom till byn Häljom så mötte jag ytterligare en stor ponny med sin ryttare. Likadant på vägen tillbaka, i samma byar mötte jag ryttare, jag tror väl att det var med olika hästar. Ett vårtecken?

Livet går vidare och idag har jag tagit upp 4 blommor från Blomsterrummet, 3 pelargoner och en övervintrad fuchsia. Det ska bli så spännande att ser om fuchsian tar sig och blir lika fin som förra sommaren. Har också börjat att göra rent kring vedspisen i köket, det är märkligt vad all fett och smuts syns väl så fort solen kommer fram.

Så fint

Av , , Bli först att kommentera 12


Vilka fantastiska skidtjejer vi har just nu! Det är så roligt att se dem tävla. Så roligt att vi har samma dominans på damsidan som Norge har på herrsidan.

Före skidloppet så gick jag en långpromenad och kunde inte låta bli att ta några bilder. Sedan har jag suttit och satt ihop ett program med Noodles till vattengympan. Det finns en hel uppsjö med filmer på Youtube där man kan stjäla idéer. Efter sportlovet ska jag presentera det nya programmet för dem, få se om de gillar det. Nästa vecka, före sportlovet, ska jag köra riktigt hårt med dem i bassängen så de klarar en veckas uppehåll. Då har jag klarat av hälften av alla sammankomster.

I vissa stunder så hoppas jag att någon annan ska vilja hoppa in som ledare till hösten. Men å andra sidan så tycker jag faktiskt att det är ganska roligt. Jag får ju dessutom en riktig genomkörare av alla muskler och det skadar ju inte. Jag får ta det som det kommer, inte erbjuda mig att ställa upp utan avvakta och se vad som händer. Jag trivs ju faktiskt bäst i vattnet.

Yes, yes, yes!

Av , , Bli först att kommentera 10

Dagen är planerad. Vattengympa klockan 11, en stunds vila efter det, skidtävling på eftermiddagen och avsluta med ”grannmiddag”, det vill säga vi är 5 stycken som äter en vardagsmiddag tillsammans. Tidigare var vi 7 men……Det känns som en bra dag, dessutom strålar solen från en klarblå himmel, kan det bli bättre?

Gårdagens vattengympa kändes bra, men jag får se upp så det inte blir för dansliknande. Det var två av de äldre damerna (har passerat 80-årsstrecket) som var så nöjda efter passet. Båda pratade om att de inte kände någon muskelömhet efter och att ibland kändes det som att de dansade. Jag får nog köra ett lite hårdare pass nästa vecka. Nu kör jag med både hantlar och noodles och speciellt med noodles så blir det lite segt, och mycket skratt. Alla har inte fått riktigt grepp på hur man använder dessa. Ska se om jag kan planera ett helt pass med dessa. Nu har jag kört 5 pass, bara 7 kvar. Hoppas de får tag i någon som vill/kan köra som ledare nästa termin. Jag tycker att det är roligare att vara i vattnet än att stå och demonstrera på poolkanten.

När jag kom till Badhuset igår möttes jag av en skolklass med 8-åringar som var på väg tillbaka till skolan. Då ställde frågan om hur gammal jag var och blev helt fascinerade när jag jag sade att jag fyller 70 i år. Den lilla gruppen hade aldrig sett så gamla damer bada vilket förvånade mig mycket. När jag har barnbarnen hos mig så badar jag ständigt med dem. Det finns helt enkelt inget bättre. Längtar till sommaren.

Mitt-i-veckan-problem

Av , , Bli först att kommentera 11

Så är man hemma då. Massor av snö har det kommit och Livskamraten är tillfälligt handikappad och kan inte ta på sig några ytterskor så gårdagen tillbringade jag med snöspaden i handen. Tur att det var lätt snö och soligt så jag kunde njuta lite också. Det är så härligt när det kommit nysnö, allt är skottat, solen lyser och det finns en känsla av vår i luften. Livsandarna vaknar till livs igen. Så till den grad att jag gjutit en ny blomma idag. Men ett problem har jag. Ja, jag har nog haft det ett tag förstår jag, men jag har inte insett omfattningen av problemet.

Jag snarkar!!! Inte lite lätt och lugnande som en dam möjligen kan göra. Nej, jag drar tydligen riktiga timmerstockar, minst ett par timmerlass varje natt. Jag snarkar så det hörs genom hela huset när jag är bortrest och hälsar på hos folk. Till och med att tonåringar som i vanliga fall sover riktigt tungt får ta på sig hörlurar. Men det hindrar inte mina snarkningar. Nej, tonåringarna får dra på ordentligt med musik för att överrösta mig och då kan de ju i alla fall inte heller sova. Suck! Hur ska jag våga åka bort och övernatta hos någon nu?

Så igår köpte jag en bettskena på Apoteket. Lade den i kokhet vatten och satte på mig den för att riktigt forma den efter mina tänder. Då dök nästa problem upp, skenan är för stor för min lilla mun. Jaha, det gick inte alls att forma den efter mitt bett.

Vad gör jag nu då? Finns det olika storlekar på bettskenor? Får gå ut på Internet och se efter. Men först blir det eftermiddagskaffe. Ha det så bra.

Är våren här nu? för att stanna? knappast

Av , , Bli först att kommentera 13

Som det har tinat de sista dagarna. Vi som har sluttningar på tomten kunde se hur det först blev som en isgata nerför sluttningen när snön började tina på dagen och frös till över natten. Nu har istäcket smält bort och det håller på att vara en del barmark på sina ställen. Varmt och skönt är det på dagarna. På sjön ser det ut som att det ligger flö´vatten men det är folk där ute och promenerar med sina hundar och de har även börjat pimpla. Det ser så mysigt ut, men jag håller mig på land. Ska jag bada i någon isvak så vill jag själv ha bestämt när det ska göras. Jag har svårt för att lita på isen när det tinar så.

Ska vi tro att det får fortsätta att tina och bli en riktigt tidig vår? Nej, knappast. Det lär nog komma en omgång till med snö. Jag har i alla fall börjat ta några skott av pelargonerna, fuchsiorna, palettbladen och ampelliljorna. Det är blommor som det är lätt att föröka och som man kan slösa med på sommaren. Sedan behöver man bara spara en planta över vintern så kan man dra upp nya till våren. Sådana blommor gillar jag.

Det värsta är att det blir så fullt på köksbordet. Tur att vi aldrig sitter och äter där, det är mer som en dataarbetsplats och blomförvaring. Nu tar jag ledigt från bloggskrivandet några dagar. Är fullt upptagen de närmaste dagarna. Önskar er en trevlig avslutning på veckan.

Dagens ord: omtanke

Av , , Bli först att kommentera 12

Visst är det bra med omtanke? Det är ett varmt ord, nästan som en filt man kan svepa omkring axlarna. Visar vi nog med omtanke i vardagen? Idag tycker jag att jag visade omsorg. En av damerna i Läsecirkeln såg så trött och blek ut att jag packade in hennes rollator i bilen och skjutsade henne hem. Hon såg ut som att hon kunde falla ihop där hon satt. Ändå kommer hon till vår träff, den är så viktig. Vi lägger 20 kr varje gång vi träffas och nu börjar det vara nästan 1000 kr i den lilla burken. Så jag föreslog att vi ska gå ut och äta lunch nästa måndag, helt enkelt göra av med lite pengar. Ett par av deltagarna börjar se ganska skröpliga ut och jag vill vara säker på att de får vara med och dela på pengarna vi sparat ihop. Det låter ganska krasst när jag skriver det så här. Men så är det inte menat. Det kan vara en knepig form av omsorg, jag vill försäkra mig om att alla kan vara med på trevligheterna.

Omsorg kan man visa på många olika sätt. När man frågat om alla vill vara med och betala för sandningen av vår väg och en säger nej. Ja, då kan man betala sandningen själv för att man inte vill riskera att man själv, eller någon annan, faller och bryter något ben. Det är väl en form av omsorg, den blir väl inte mindre av att man även har ett själviskt motiv till varför man gör det. Eller?

Dags att samla ihop sig och göra något vettigt, fast nej, det struntar jag i. Ska ta och gå in på ArkivDigital istället och se om det dykt upp något intressant om släkten. Släkter komma, släkten gå …

 

Söndag – en vilodag

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag har jag inte gjort någonting. Nix, nada, no, ingenting. Förstår inte riktigt vad som hände i morse men det fanns inte någon lust till att göra ett skapande grand. Förresten, inte ett skapande grand, varför säger man så? Var kommer det ifrån? Naturligtvis slår jag upp meningen och hittar då:

alldeles utan blåst borta ingenting inte en gnutta inte ett dugg inte ett dyft inte ett jota inte ett skvatt inte något intet platt intet tji tomt

Ja, det täcker väl in hur arbetslusten varit under dagen. Ord som är väldigt spännande är förstås ortsnamn. Vi bor i Gästa i Njurunda, lite märkliga ord kan man tycka. För Gästa har jag inte hittat någon betydelse, men jag har inte forskat ordentligt heller. Men nu har jag bestämt mig för att göra ett försök att hitta något om namnet.  Betydelsen av Njurunda, som är postadressen, finns i alla fall förklarat:

– Namn som Njurunda och Ragunda var obegripliga redan på vikingatiden, tror Eva Nyman. Hon är professor i nordiska språk och om orddelen ”-und-” har hon själv skrivit en avhandling. De ovan nämnda tillhör de nordligaste namnen som innehåller -und. Troligen har stavelsen en betydelse av ungefär ”rik på” eller ”försedd med” i ett namn som Ragunda. Det är ett gammalt Ravund som har syftat på den sjö som Vildhussen tämde. Rav- är släkt med vårt revel och har syftat på de långsträckta holmar och revlar som fanns i sjön, tror Eva Nyman.

Njurunda har inget med njurar att göra. Njur- kan gå tillbaka på ett ord för ”trång” eller ”förträngning” och namnet kan betyda ”den som kännetecknas av förträngningar”. Men -und kan också ingå i en annan betydelse så att namnet betyder ”den som trängs ihop”. I båda fallen åsyftas Ljungans nedskurna lopp genom den djupa och trånga Dimdalen nedströms Viforsen.

Jag vet ju att detta är riktigt gammal bebyggelse, här finns en fin runsten och otaliga gravsättningar, ja till och med en galgbacke minsann. Nu känner jag att lusten att utforska orten växer. Men hur ska jag hinna?! I morgon Läsecirkel, tisdag-onsdag inget inplanerat men det blir säkert något, torsdag vattengympa, fredag-söndag bortrest, oj oj oj då är den veckan slut. Börjar jag känna mig stressad? Bäst att gå och titta när herrarna skjuter skidskytte, det lär man väl inte bli så uppjagad över.

 

underbar vårdag

Av , , Bli först att kommentera 14

Idag tog vi en riktig långpromenad i solen. Vi följde ett skoterspår som leder över kohagarna och det var helt ljuvligt. Det kändes som att vara ute till fjälls, öppna vidder  och vit gnistrande snö. Jag tog flera fotografier men tyvärr hade jag något fel på inställningen (inte min men kamerans) så alla bilder blev suddiga tyvärr.

Jag kisar mot solen,
snön gnistrar som av diamanter,
naturen slösar med sin rikedom
och jag är lycklig

Tre rådjur framför mig,
de tittar, vänder och hoppar bort,
jag blir andlös av skönheten
och jag är lycklig

Guds fria natur,
solen på min kind,
en kopp kaffe i handen
och jag är lycklig

Så är det idag!

 

Ny dag, nya händelser

Av , , Bli först att kommentera 13

Idag var jag till badhuset för en riktig genomkörare i vattnet. Under samtalet i bastun så framkom att många saknade den spegel som tidigare funnits vid duschen. Alla som varit in på damernas dusch vet hur det brukar se ut när damer av alla storlekar ska dra på sig en blöt baddräkt på en blöt kropp. Det krånglar och tar emot och tjorvar ihop sig. En vanlig kommentar är att någon frågar; ska jag hjälpa dig? Då behöver någon hjälp med att trassla ut axelbanden bak i ryggen samtidigt som man själv ser till att behagen på framsidan hamnar där de ska vara.

Det visade sig att många brukade kasta en blick i spegeln för att se att allt var i sin ordning. Frågan väcktes; varför är spegeln borta? En dam hade fått veta att man märkt att det fanns ”fula gubbar” inne på männens duschrum som använde spegeln för att i smyg titta på unga pojkar som duschar. För att det skulle vara ”rättvist” så beslöt man sig för att ta bort spegeln inne hos damerna.

Varför i fridens dagar då? Borde inte de ”fula gubbarna” ha varnats och i värsta fall, portats från badhuset då? Nog borde vi väl kunnat få ha vår spegel i fred? Märkligt att det i ett sådant fall ska vara så rättvist mellan damer och herrar. Var håller de rättviseivrarna hus när det gäller fördelning av träningstider för pojk-respektive flicklag? Visst har det blivit bättre men ännu är det inte riktigt lika fördelat.

Jaja, en spännande diskussion blev det i alla fall. För övrigt så har Sverige fått två medaljer på damsidan skidskytte. Jätteroligt! Middagen var god, ett glas rödvin höjde humöret så nu är det bara att ta sig an resten av fredagen i godan ro. Trevlig helg!

Längtan efter våren

Av , , Bli först att kommentera 11

Avundsjukan är stor när jag är inne på Facebook och ser alla bilder på vårgäck och julrosor som blommar i södra delen av vårt land. Jag längtar efter att få börja sätta lite frön och plantera om lite blommor. I och för sig så kan man plantera om krukväxterna nu, men det är för tidigt att sätta ut övervintrade växter i Uterummet. Mina blå Kanna-frön har inte visat sig ännu och nu har jag satt några jätteverbena-frön som ska stå växelvis kallt och lite varmare ett antal veckor. Undrar hur det ska gå. Risken är väl att jag glömmer bort dem ute i kylan i förrådet och så hittar jag dem i sommar och blir så överraskad. Nåväl, då får jag skylla mig själv.

Men livet är ganska gott ändå, halkigt men gott. På vattengympan kändes det väldigt bra idag, allt fungerade och jag bad om feedback efteråt och de lät nöjda. Bra musik, bra rörelser. Skönt, då kan jag känna mig lite lugnare.

Detta år fyller jag 70 och det känns mycket märkligt. I och med att man byter den första siffran mot en ny så känns det jobbigare än de vanliga födelsedagarna. Jag har upptäckt att jag verkar ha ett gott öga till ”tanter”, inte de tanter jag omger mig med i vardagen utan de tanter jag har i Läsecirkeln och nu har jag fått ögonen på två tanter på vattengympan också. Jag känner helt enkelt en omsorg om dem och tycker att de är så fantastiska som gör så mycket aktiviteter fast kroppen blivit lite skröplig. Helt enkelt; hurra för tanten.

Pearline S. Moore/

A strange old lady has moved into my house. I have no idea who she is, where she came from, or how she got in. I certainly did not invite her. All I know is that one day she wasn’t there, and the next day she was.

She is a clever old lady and manages to keep out of sight for the most part, but whenever I pass a mirror, I catch a glimpse of her. And, whenever I look in the mirror to check my appearance, there she is hogging the whole thing, completely obliterating my gorgeous face and body. This is very rude! I have tried screaming at her, but she just screams back.

The least she could do is offer to pay part of the bills, but no. Every once in a while, I find a $5 bill stuck in a coat pocket or some loose change under a sofa cushion, but it is not nearly enough. And I don’t want to jump to conclusions, but I think she is stealing money from me. I go to the ATM and withdraw $50 and a few days later, it’s all gone! I certainly don’t spend money that fast, so I can only conclude the old lady is pilfering from me. You’d think she would spend some of that money to buy wrinkle cream. And money isn’t the only thing I think she is stealing.

Food seems to disappear at an alarming rate-especially the good stuff like ice cream, chips, and sweets. She must have a real sweet tooth, but she’d better watch because she is really packing on the pounds. I suspect she realizes this, and to make herself feel better, she is tampering with my scale to make me think I am putting on weight, too.

For an old lady, she is quite childish. She likes to play nasty games, like going into my wardrobes when I’m not home and altering my clothes so they don’t fit. And she messes with my files and papers so I can’t find anything. This is particularly annoying since I am extremely neat and organized.

She has found other imaginative ways to annoy me. She gets into my mail, newspapers, and magazines before I do and blurs the print so I can’t read it. And she has done something really sinister to the volume controls on my TV, radio, and telephone. Now, all I hear are mumbles and whispers. She has done other things-like make my stairs steeper, my vacuum heavier and all the knob and taps harder to turn. She even made my bed higher so that getting into and out of it is a real challenge.

Lately, she has been fooling with my groceries before I put them away, applying glue to the lids, making it almost impossible for me to open the jars. She has taken the fun out of shopping for clothes. When I try something on, she stands in front of the dressing room mirror and monopolizes it. She looks totally ridiculous in some of those outfits, plus, she keeps me from seeing how great they look on me.

Just when I thought she couldn’t get any meaner, she proved me wrong. She came along when I went to get my picture taken for my driver’s license, and just as the camera shutter clicked, she jumped in front of me

I hope she never finds out where you live!