Ibland vill man bara sucka

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är förstås vid tanken på presidenten som heter Trump som jag känner att jag får andnöd. Suck, beväpna lärarna……. mota eld med eld, har man ju hört talas om och det kan nog fungera ibland, men bara tanken att lärarna ska gå utbildning och beväpna sig får mig att vilja gråta. Hur har denne man kunnat bli vald till president? Titta på hans hustru och hur hon beter sig i hans närhet………….När inte ens en maka/make kan hålla god min – vad säger det om en människa?!

Nej, fort fram med roligare tankar! OS-silver, helt underbart, vilken skidskyttetjej! OS-guld, heja André Myhrer. Middag tillsammans med fem av våra barnbarn, en middag tillagad av ett av barnbarnen, hurra, det kan vi gärna göra till en vana.

Nu har de två yngre barnbarnen åkt hem till mamma och pappa så nu är här tomt och tyst igen. Saknar dem. Nu har de blivit så stora att vi läser både roliga och spännande böcker tillsammans och det känns så bra. Jag har alltid läst för mina barn och barnbarn. Jag minns när jag läst med riktig inlevelse tills något barn sagt -du får inte göra till rösten så där, det blir för spännande.

För att inte tala om när vi läste boken om pojken som skulle tävla i sin farfars ställe i en hundslädestävling. Den främste motståndaren var en indian som alltid vann dessa tävlingar. Det var jättespännande och pojken och hans hund kämpade verkligen. Sedan dör hunden alldeles på upploppet……………………..hur många gånger läste vi dit och fick sedan avbryta läsningen för att vi grät allihop. Vila och börja om, avbryta och gråta, vila och………. Jag kan tala om att när man väl kämpa sig genom det stycket och tror att vi nu ska kunna läsa färdigt……….. då tar motståndaren, indianen, och avbryter sitt eget lopp och bär pojkens döda hund över mållinjen……..åh, tårar, tårar, tårar.

En sak är säker, de stunderna glömmer man aldrig, varken jag eller barnen som var med.

 

Bli först att kommentera

Det är mycket nu

Av , , Bli först att kommentera 13

Det rör sig omkring oss, mycket som händer med småttingar och annat. Det har varit ganska tydligt att jag överansträngt den brutna handleden något så mellan varven så har jag försökt att göra absolut ingenting. Då har jag alltså satt mig med släktforskningen.

När jag började med detta så var det mest intressant att se hur långt bakåt man kom i varje släktled. Nu är jag inne och söker mer specifika uppgifter; följer dem genom flytten genom hela livet, konfirmationer, följer upp små noteringar i kyrkböckerna. Så intressant, så roligt! Timmarna bara rusar iväg.

Nu har jag hållit på och jobbat extra med att följa upp de släktingar på pappas sida som flyttade till Holmsund i början av 20-talet. Roligt att se att både farmors far och även farfar (ett kort tag) jobbade på samma arbetsplats som jag, dvs pappersbruket i Obbola.

När jag började titta i kyrkboken på ”Municipalsamhället Djupvik” så började det dyka upp namn som jag känner igen, på människor jag faktiskt minns eller hörde mina föräldrar prata om. Så fascinerande! Jag hittade skomakar Häggström och genast mindes jag doften i affären; läder och skoputsmedel. Jag minns när han kom ut från verkstaden bakom affären och jag bara njöt av att titta på alla blanka, fina skor och reklamskyltarna med boxerhunden på.

Namnen på alla sågverksarbetare lockade fram minnet av när arbetarna cyklade hem, med unikaboxen på styret och några vedbitar på pakethållaren. Ibland känns det som att jag har levt i över 100 år, när man tänker på hur samhället har förändrat sig. Vilka av mina barnbarn vet hur det var att ta fotogenlampan och pottan med sig när man gick och lade sig på kvällen? När man drog på sig stövlarna och sprang den uppskottade stigen genom snön för att ta sig till utedasset på andra sidan gården. -30, det spelade ingen roll, var det dag skulle man ut på dasset. Gissa om toalettbestyren gick snabbt! Mina barnbarn tycker att det är roligt att se dasset, inte minst för att alla vi kusiner har skrivit våra namn på väggarna. Ack ja, en annan värld.

Så fantastiskt att jag kan sitta hemma vid min egen dator och bara drömma mig bort, att kunna lära sig så mycket om hur avlägsna släktingar hade det. Vilka kämpar de var. Så tungt det är att läsa noteringar som ”utfattig”, ”inhysehjon” – detta om mannen, familjeförsörjaren som då oftast hade en stor familj att dra försorg om. Det kan inte ha varit lätt.

Nu ska jag snart iväg ut; handla, vara social med en papegoja, hämta ett barnbarn, gå på innebandyträning. Sedan är det middag, avslappning en stund, och högläsning. Vi var på biblioteket igår och hittade flera intressanta böcker. Nu börjar de bli så stora att jag också tycker att böckerna har ett bra underhållningsvärde. Livet är bra!

 

 

Bli först att kommentera

Ny vecka med barnbarn

Av , , Bli först att kommentera 14

Denna vecka blir det full fart. Vi ska ha två av barnbarnen hela veckan då båda föräldrarna är på tjänsteresa. Inte så bra att de är borta samtidigt egentligen, men för oss är det inte så dumt. Nu får vi verkligen rå om de små några dagar.

Den stora rensningen här hemma har saktat ned tempot lite. Nu har jag börjat rensa i mina papper och det kan man ta lite mer pö om pö. Rensa en mapp och sedan stänga lådan eller skjuta igen skåpdörren. Nu rensar jag på djupet och har nyligen kastat alla papper från jobbet, ni vet; vilka internutbildningar man gått, diplom med mera. Nu är jag nog tämligen säker på att de dokumenten är passé. Skönt, en tid i livet som är helt bortrensad, over and done with.
Pö om pö förresten? Vad betyder det egentligen? Vad är pö?

Nu har jag slagit upp det och det ska naturligtvis vara peu, det är ju ett franskt ord. Un petit peu = lite grand. Så det kommer från de ”fina salongerna”. Jag som trodde att det var något som kom från ”bondsvenskan”. Det var dagens lärdom, nu behöver jag inte ta till mig något mer denna dag. Önskar er alla en skön dag.

 

Bli först att kommentera

giftiga barn

Av , , Bli först att kommentera 15

Läser om trött förskollärare som skriver om alla smittor som dyker upp på jobbet, dvs. barn som tar med sig förkylningsvirus, maginfluensor, löss – you name it. Jag förstår att det måste vara oerhört jobbigt. När vi fick våra första barnbarn så kunde vi ganska omgående konstatera att de var riktigt ”giftiga”. Så fort de kom och hälsade på och var det minsta snuvig så visste man att ”jaha, nu kommer jag snart att vara förkyld”.

Jag kan tänka mig att det inte är roligt att veta att man, som personal, drar  med sig smitta hem till sin egen familj. Det gäller att föräldrarna respekterar de regler som finns kring hur länge barn ska vara hemma när de är sjuka. Vi måste hjälpas åt att stötta förskolepersonalen.

Bli först att kommentera

Än en gång – Lars Lerin

Av , , Bli först att kommentera 15

Igår kväll sändes det sista avsnittet av ”Lars Lerins lärjungar” och jag kom på mig att sitta och småle för mig själv i soffan. Gång på gång, hjärtat kändes överfullt av lyckliga känslor. Tänk så lyckat satsningen på dessa människor blev, hur de utvecklades, knöt vänskapsband och inte minst den påverkan konstnären och hans lärjungar haft på varandra. Suck, glädje.

Bli först att kommentera

Kärlek

Av , , 2 kommentarer 13

Kärlek finns i många former; mellan man och kvinna, mellan förälder och barn, mellan husdjur och matte/husse. Men inget går upp emot kärleken till / från barnbarn till en mormor/farmor. Helt överraskande fick vi barnbarnsbesök idag, på Alla Hjärtans Dag. Vi åt lunch ute på servering, pannkakor med glass till de små och hamburgare till oss större. Sedan tog vi skranorna med upp till Bräntebacken och barnen åkte. De åkte, åkte och åkte och jag höll på att frysa ihjäl där jag stod och väntade högst upp i backen. Det är som rackarns att man inte vågar utsätta handleden för några risker ännu. Jag får fortfarande använda handledsskena när jag ska göra något tyngre.

Men vi tog fika mitt i backen, riktigt onyttigt sådant med både dammsugare och hjärtformade geléhallon. Som nyttighet hade jag också med äpple och banan förstås. När vi kom hem så var det bråttom med middagen så medan jag fixade den (rester) så satt barnen och klippte ut vackra hjärtan åt var och en i familjen. Mitt hjärta smälter! Jag älskar dem punkt och slut.

Jag skulle ju visa en bok som jag tyckte var bra. Denna bok alltså: Jag ser dig av Clare Mackintosh. Vilket drama hon målar upp och slutet – slutet, jag säger bara det!

20180212_113128

2 kommentarer

Sov gott!

Av , , Bli först att kommentera 13

Småttingarna har åkt, det blir alltid så tyst och tomt efter dem…… eftermiddagen och kvällen bara rusar fram. Nu ska vi titta på Bron och sedan är denna kväll över. Har läst en bra bok, ska lägga ut den i morgon.

Sov gott!

Bli först att kommentera

Strålande sol

Av , , 2 kommentarer 14

Tänk så skönt att  vakna till strålande sol och att veta att två småttingar kommer för att tillbringa lördagkvällen med oss. Mysigt. Nu ska jag ut och handla lite lördagsmys till i kväll. Vi ska riktigt njuta av att få ha dem hos oss.

20180209_120757Hibiscusen har vårkänslor och har fyra blommor på morgonen, känns bra, våren är nog på väg även om de häftiga svängningarna i vädret kan vara lite jobbiga. Huset ligger ute till försäljning, burr, känns ändå jobbigare men ett beslut är ett beslut och ska genomföras. Ta vara på varandra!

2 kommentarer

Inte så mycket action

Av , , Bli först att kommentera 13

Idag har ett par varit och tittat på huset, före den egentliga visningen. Vi fick vackert lämna huset och spendera en timme på Storsjöhallen. Jag passade på och var riktigt onyttig och tog en hamburgertallrik, ibland måste man bara få vara lite bekväm. Tidigare på dagen var vi till Återvinningen och jag tog i lite för mycket när jag skulle slänga en säck i Brännbart. Nu ömmar det i min handled så i morgon blir det till att ta det lugnt.

Bli först att kommentera

Mitt-i-veckan

Av , , Bli först att kommentera 16

I kväll är vår inneboende ute på stan, det är ju lill-lördag. Vi passade på och drack ett gott rödvin till middag. Sedan gick vi över till grannarna och kan man tänka sig, de hade också tagit ett vinglas till middag. Har det något med vår ålder att göra? När man inte behöver tänka på att gå upp tidigt till jobbet nästa morgon, ja då kan man ta ett glas vin till middag när man vill. I gengäld så kan man avstå från ett vinglas till helgen. Det är väl en form av frihet?

Idag har jag känt mig avslappnad. Så avslappnad att jag inte ens brydde mig om att solen strålade därute. Jag lade mig under en filt och läste istället. Just nu läser jag om ett ”riktigt” mord som begicks på 1800-talet på Irland. Författaren Graeme Macrae Burnet hävdar att han kom över dokument rörande denna historia i samband med att han släktforskade. Boken innehåller såväl mördarens egenhändigt skrivna berättelse som vittnens utsagor och rättegångsdokument. Jag blev väldigt fascinerad av boken så besvikelsen blev stor när jag insåg att det bara var påhitt alltihop. Suck, jag som upplevde det så fascinerande att läsa ”riktiga” dokument…….

Nåja, boken är bra i alla fall. Den heter Ett blodigt verk. Författarens namn hittar ni ovan.

 

Bli först att kommentera