Detta går inte…

Av , , 5 kommentarer 11

En vecka har runnit iväg, rusat iväg, störtat iväg. En vecka med mycket jobb och som avslutades med fredagsmöte i Bryssel. Ibland får jag kommentarer om att "va´ roligt att få åka utomlands lite nu och då" från andra människor.

Både bu och bä – skulle jag vilja säga. Stimulerande möten, ofta med mycket bra innehåll. Jättekul att få träffa kollegor från olika håll i Europa och utbyta erfarenheter med varanda.. Det skulle väl vara det (konstigt uttryck förresten, bu och bä, vad menas egentligen).

Bu måste ju vara då att först jobba hela dagen, sedan kasta sig i taxin, sitta och vänta på flygplatsen i Stockholm i ett par timmar innan man får åka iväg till slutdestinationen. Framme på hotellet vid 23-tiden, kasta sig i säng. Upp, iväg till möte, äta smörgåslunch, fortsätta mötet, kasta sig in i taxin och iväg, hemma sent på fredagkväll i lagom tid för en kopp thé och sedan i säng. Inte speciellt glamoröst tycker jag.

För att inte tala om att jag oftast är den enda kvinnan, bortsett från sekreteraren som dyker upp för att höra när vi behöver taxi till flygplatsen, vid dessa möten. Jag förstår inte detta……..

Ytterligare var att det fanns många kollegor med redan på planet till Bryssel vilket innebar att jag blev bjuden på ett glas vin på flygplatsen i Bromma. Den holländske kollegan hade bilen på flygplatsen så jag fick skjuts till hotellet. Hotellet hade fri minibar så jag slog på stort och åt både upp en godispåse och en Sprite innan jag lade mig och sov. Min tyske kollega och jag delade på taxin tillbaka till flyget och jag fick inte betala eftersom "I was the lady". Tre av dessa bä:n var väl för att jag var en kvinnlig kollega så där hade jag en fördel av att vara ensam lady.

Orken räcker inte till för annat än jobbet faktiskt just nu, så mina inlägg får komma lite då och då istället för på daglig basis. Så är det bara. Det känns lite tråkigt (för mig alltså) för jag trivs med att skriva av mig lite av mina tankar. Jag kan också se att ett antal människor läser det jag skriver, vilket gläder mig otroligt mycket. Om ni också tycker om det jag skriver så ge mig gärna ett tecken; en kommentar eller tummen upp. Om ni inte tycker om det jag skriver; ja då….är det väl bara att undvika min blogg antar jag.

Roligt är i alla fall att jag hittat minipärlor så jag kan börja bygga min lilla mini-kristallkrona! Återkommer när (om) jag lyckas fixa det. I går kväll, efter att lilla L och J åkt hem så började jag dessutom på nya mormorsrutor. Det perfekta handarbetet, du behöver inte använda hjärnan, du kan göra en ruta och sedan lägga bort allt utan problem. Ganska mysiga färger, få se vad jag gör av dem.

 

 

Kall dag, vad göra?

Av , , 8 kommentarer 8

I morse var det -20C, inte så kul, men solen strålar och får en att tro att vi ändå går mot vår. Vad ska man då hitta på en sådan här dag? Kanske byta gardiner?

OK, gjort. Sedan då? Kanske köpa sig ett fång tulpaner?

OK. gjort det. Sedan då? Kanske experimentera lite med bilder?


Jag har en lång bit kvar innan jag når Susannes standard på bilderna, men jag försöker i alla fall. Denna sista bild, med hjärtat, passar väl bra så här dagen före
Alla-hjärtans-dag!

Dagen efter…..

Av , , 2 kommentarer 9

Var alltså  på tjejmiddag igår. Vilken underbar middag, vilka goda viner, vilket dansande! Rättare sagt; vilket zumba-hålligång! Tänk att vi fem damer i "mogen" ålder, med sammanlagt 17 barnbarn (om jag nu räknat rätt), kan ha så roligt!

Alldeles ensamma, dvs utan partners. Det känns långt från de fotografier jag sett från mammas syjuntor där alla satt med sina handarbeten och bordet var fullt med småkakor och finaste kaffeservisen. Vi har en något mer uppsluppen stil kan man säga!

Gårdagskvällen gav mig i alla fall lust att prova på zumba så på onsdagkväll ska jag göra ett försök. Vi "zumbade" så det stod härliga till igår och det kändes jättekul!

Känner mig inte riktigt i form ännu efter gårdagskvällen, men en promenad i solen kanske kan hjälpa upp den saken. Sedan måste jag förbereda materialet inför Bryssel-resan nästa vecka. Jag håller hårt på att inte ta med mig jobbet hem, men denna gång måste jag nog. Det får väl bli att sitta en stund mot eftermiddagen. Vill också hinna med att träffa de små; L och J, helst även lille K. Längtar så efter dem!

 

Snart är veckan slut

Av , , Bli först att kommentera 5

Torsdag kväll, veckan går mot sitt slut. Hela denna vecka har faktiskt rusat förbi och jag bara klamrar mig fast och försöker hänga med.

I morgon ska jag i alla fall på tjejfest, yipppeeee! Det ser jag fram emot!
Blir det sedan lite sol till  helgen så är allt bra!

Längtar till SpanskaVillan! Önskar så att vi skulle
kunna åka dit nästa helg, men jag kommer från
Bryssel sent på fredag kväll så det blir för ont
om tid. Längtar!

Kunde inte sova i natt…

Av , , 4 kommentarer 7

I natt var det en jobbig natt. Jag vaknade gång på gång och höll på och funderade på samma sak varje gång. Hopplöst.

Jag försökte göra på samma sätt som jag själv uppmanat oroliga människor på den tiden jag jobbade inom sjukvården: värma lite mjölk med honung i, tänka för mig själv att nu skriver jag ned denna tanke i mitt mentala noteringsblock så tar jag hand om den i morgon, försökte läsa några sidor i min bok, tänka vackra tankar men icke. Ingen sömn kom. Hallå John Blund, var höll du hus i natt!?

Har nog faktiskt varit den lilla sura tanten i dag, förutom vid de tillfällen jag drabbades av fullkomligt galna fnitterattacker, stackars mina jobbarkompisar!

Nu gäller det bara att hålla sig vaken i kväll. Är det tillåtet att gå och lägga sig kl 21.00 tro? Roligare än så här blir det inte i dag.

 

Lite smått irriterad…

Av , , Bli först att kommentera 7

I dag känner jag mig lite nedstämd, lite smått irriterad och sur. Ni vet så där som det kan bli ibland när man tycker att man har förklarat, beskrivit varför, förklarat igen, motiverat fram och tillbaka, trott att man fått acceptans för sitt beslut och sedan helt plötsligt så ska man tröska allt fram och tillbaka igen.

Burr, passar de sig inte så kommer jag att säga vad jag tycker. Stelbenta människor som inte kan se saker ur annat perspektiv än deras eget…… De tycker säkert att jag är likadan, men jag har försökt se sakerna ur deras perspektiv, men har inte lyckats.

Jag tror, är helt övertygad om att de har fel, har inte sett några bevis som motsäger detta och ändå driver de på och vill ha saker på sitt sätt.

Vad händer om jag ger med mig? Ska jag satsa ork och energi på något som jag är helt säker på att det kommer att misslyckas? Var ska jag ta den energin från? Jag vill driva frågor som jag tror på, på ett sätt som jag tror ger mig en chans att lyckas.

Ibland önskar jag att man kunde slå händerna för öronen och bara ropa: bla bla bla för att överrösta vissa. Jag kanske ska prova det i morgon…..Vilken förvåning det skulle väcka….. När jag ser deras miner framför mig så känner jag mig lite gladare……
Jag kanske helt enkelt skulle säga: BS, BS!

Så skönt, nu känns det bättre…..

(BS=Bull Shit)

 

Marjas utmaning

Av , , 1 kommentar 9
OK, dags att svara på Marjas utmaning;
 
1) VAD JOBBAR DU MED?
Som Lean Koordinator. Nästa år har jag varit 30 år (30!!!!!) hos samma arbetsgivare, ett bra betyg för arbetsgivaren tycker jag.
 
2) HAR DU BARN?
Ja, en dotter som fyller 35 år i år och en son som blir 32, milde tid vad tiden flyger iväg! Sex barnbarn totalt, till min stora lycka och glädje.
 
3) FAVORITMAT?
Detta var svårt. Grillade stora räkor är gott liksom även hemfriterade räkor med gott ris, sötsur sås och svalt vitt vin, mums!
 
4) VILKA KÄNDISAR HAR DU TRÄFFAT ?
Michael Wiehe har jag dansat med. När jag bodde i Stockholm så stötte jag ihop med kändisar ibland på sta´n, men vilka….? glömt.
 
5) HAR DU NÅGRA EGENHETER (som folk kan höja på ögonbrynet åt )
Egenhet, nja det kanske skulle vara min förkärlek för små saker, miniatyrer, det kanske är svårt att förstå för en del.
 
6) HAR DU NÅGRA FOBIER?
Ormar, även om jag faktiskt klarade av att se snok och kopparödla i somras utan att skrika. Även Scream-masken – skulle det komma något barn i en sådan till Halloween så garanterar jag inte vad som händer, usch!!!
 
7) HAR DU NÅGOT SMULTRONSTÄLLE DU GÄRNA ÅKER TILL ?
SpanskaVillan definitivt, mitt eget smultronställe, dvs stugan utanför Sundsvall. Ett annat ställe som är mig kärt är mammas hemställe Matmyr.
 
8)HAR DU GJORT BORT DIG REJÄLT NÅGON GÅNG?
Det har jag säkert, men de episoderna har jag förträngt.
 
9) HAR DU HUSDJUR?
Inte nu längre, har alltid tidigare haft hund och katt. Även salamandrar, ryska takråttor (tror jag att de hette) och fiskar har passerat genom huset.
 
10) FAVORIT PROGRAM PÅ TV
Engelska trädgårdsprogram av alla sorter.
 
11) FAVORIT FILM
Strictly ballroom, den australiensiska filmen. Vet inte varför, men den talar till mitt hjärta.

12) FAVORITLÅT
Nej, finns ingen, det beror helt och hållet på hur jag känner mig. Gärna blues (Howlin´Wolf) och lite rockigare musik, men även klassisk ibland när stämningen är rätt. Absolut inte dansbandsmusik, det får mig att vilja kasta upp, vet ej varför, en ren reflex bara.

Reflektioner så här på söndag förmiddag

Av , , 4 kommentarer 10

Vilken vecka jag har haft! Borta tre dagar med "de andra grabbarna" Ross, Andrea och Koen. Vi pratar engelska med italiensk, svensk och holländsk brytning, för att inte tala om Ross´ något särpräglade variant på engelskan. Jobbigt har det varit, men roligt.

När man umgås så intensivt, från hotellfrukosten till efter den sena middagen på hotellet, så blir det väldigt tydligt vilka skillnader det finns mellan olika kulturer, men också vilka likheter det faktiskt finns.

Italienaren pratade om hur svårt det är att tolka oss svenskar
– vi lyssnar väldigt koncentrerat, ser fullkomligt nollställda ut och vill gärna veta mer, läsa all dokumentation, innan vi gör någon bedömning av vad som sagts.

Holländaren höll på att bryta ihop av det avslappade sätt vi har på våra arbetsplatser
– vi kan sitta bekvämt tillbakalutade och se ut som att vi bara lyssnar med ett halvt öra även om det är självaste chefen som pratar.

Engelsmannen har varit ganska mycket i Sverige men något som han lyfte fram var
vårt sätt att arbete i projekt
– vi bara pratar ihop oss och snabbt så har vi satt igång med åtgärder, medan han fortfarande är kvar på planeringsstadiet.

Det är nog så, skillnader finns och det ska vi vara glada över för det ger oss en möjlighet att lära av varandra.

Man kommer naturligtvis aldrig från att diskutera vädret när man träffas så här på vintern. Vad som ständigt diskuteras är hur vi får allt att fungera oavsett hur kallt det är; vi kör bil på samma oberörda sätt som på sommaren, flyget fungerar här uppe i norr, skolorna är öppna och vi arbetar som vanligt trots alla enorma snömängder, ja kort sagt hela samhället fungerar lika bra på vintern som på sommaren, till deras oerhörda förvåning.

När vi satt och åt lunch i torsdags så pekade Andrea (från Toscana) på något utanför fönstret och utbrast: look! Det var en skolklass som kom åkande på skidor, antagligen under en gymnastiklektion. "Ni är så fantastiska som till och med använder er av snön för era nöjen" var hans reflektion. Oj, det har jag aldrig tänkt på, men visst är det så. Visst åker vi skidor och skridskor, promenerar, tar fram renskinnet och sitter ute och fikar så fort solen kommer fram. Visst är det ganska mysigt att få njuta av de olika årstiderna, även om man ibland känner en längtan ner till lavendel och sol i Toscana.