Helt plötsligt, som ett blixtnedslag, föll städlusten över mig. Omedelbar start, här gäller det att passa på innan lusten, lika plötsligt försvinner. Jag har alltså städat; dammtorkat, dammsugit och torkat golv, kört en tvätt, planterat om tre pelargoner, lagt kycklingfiléerna i marinad och nu börjar den stora eftermiddagströttheten komma smygande. Jag kan höra dess spröda locksång från soffan där kvällstidningen ligger och väntar.

Att dammsuga var ett äventyr idag. Livskamraten har ju monterat in en centraldammsugare och idag var det premiär för mig att få använda den. Det är märkligt med maskiner, ju mer finesser desto mer lockande för den manliga befolkningen. För att inte tala om lockelsen för de små. Förra helgen fick lilla L och lille J se dammsugaren och sedan var det full fart. L, såsom varande äldst, lade förstås beslag på styrningen, medan lillebror fick sköta den bakre delen, alltså den 9 m långa slangen. Vilken koncentration, vilket arbete, vilken glädje!

Men idag var det min tur och det var faktiskt väldigt bra. Så enkelt att bara ha slangen att arbeta med, att nå överallt t o m längst ned i källartrappan utan att behöva bära ned dammsugaren. För att inte tala om att man slapp den lite unkna luft som dammsugaren gärna sprider omkring (för att inte tala om allt mikrodamm som sprids i luften). Härligt, varför köpte vi inte en sådan för länge sedan?

Så att dammsuga var kul, men sedan kom det svåra; att rulla ihop slangen. Livskamraten har gjort en tillfällig lösning där man rullar ihop 9 m slang och hänger upp den i en sådan där   spännrem. Det är väl ingen match, men se det var det. Att dammsuga hela huset tog knappt 30 minuter. Att få upp slangen 20 min. Då är den inte så fint upprullad som när Livskamraten gör det heller.

Det är en av sviterna efter mina två hjärnoperationer. Jag fattar inte vad som händer. Det är väl ingen sak att rulla ihop en slang! Det borde heller inte vara någon match att sätta en spännrem runt och hänga upp..... Lika f-rbaskat så går det inte. Något går fel i kombinationen mellan motorik och syn. Jag skulle vilja titta in i hjärnan och se vad det är som inte fungerar. Kanske något av mina två clips nyper tag just där signalen ska färdas. Nej, skämtar bara. Men en sak är säker, jag har full förståelse för TV-informationen om stroke där den manlige partnern inte skalar några räkor vid middagen. Så kan det vara!