Nej, miraklet hände inte

Det hände inte något mirakel. Ett dygn, ett helt dygn har gått utan min älskade storasyster.

Hon har ju alltid funnits i mitt liv. Hur ska jag kunna leva utan henne? Hon fattas mig.

 

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer

7 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Jag läser vad du skrivit och håret på armarna ställer sig rakt upp, usch, och givetvis är ju detta något man vill slippa vara med om, men man får ju aldrig bestämma då det gäller någons bortgång, man är hjälplös.

    Det är såna här gånger man plockar fram minnen, man pratar och skrattar åt alla tokigheter, men man önskar ju förstås att personen som inte längre är med, skulle få sitta vid ens sida och skratta dom också, men kanske dom gör det, fast inte på detta ställe. //kram

  2. Helena Nilsson Springare

    Sådana gånger finns det mycket tröst i att plocka fram fina minnen av dem man saknar när de lämnat jordelivet.. så länge man minns dem så finns dem 🙂

    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.