Nu har det gått en vecka sedan livet förändrades. Har ni tänkt på hur olika tiden kan kännas. För den som åker utomlands en vecka så hinner de uppleva så mycket, medan vi som är kvar hemma tycker att; va är de redan tillbaka? Har de varit borta?

Denna vecka har varit lång, så lång, så lång. Samtidigt så har jag inte riktigt hunnit fatta innebörden av vad som skett. Igår när vi kom hem från SpanskaVillan så var min första tanke att ringa syrran och berätta vad vi gjort.

Jag har trätt upp en pärla på mitt livs halsband. Den pärlan är lila - en ren och klar lila som symboliserar styrka, livsglädje, kamp, kärlek, min syster helt enkelt.

Även en klar svart pärla, som svart glasmosaik, finns nu också, den symboliserar sorg i sin renaste form.