Paus

Av , , Bli först att kommentera 8

De två sista dagarna har jag gjort absolut ingenting! Så skönt! Inte ens släktforskat utan bara latat mig. Jag har i alla fall kommit till sjunde generationen på min mammas sida och det är jag stolt över. Samtidigt håller jag på både på morfars, farmors och farfars sida så det blir lite stökigt ibland.

Imorgon blir det nyårsfest, vi blir fler än vi trodde från början så nu måste det bli knytkalas. Vi hinner inte ordna allt till alla som kommer. Men champagnen finns och det är väl det viktigaste……

Jag önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR!

Sköt om er!

Milde tid

Av , , Bli först att kommentera 9

Vilken upplevelse det blev att gå med i en s.k internationell släktforskningsbas, det strömmar in noteringar om gemensamma förfäder. Ibland förstår man direkt att det är samma person i båda släktträden, men så kan det skilja på födelsedatum och det måste ju kollas.

Att kolla i kyrkoböckerna är jätteintressant, men det tar låååång tid, ibland hänger sig "boken" så man måste stänga ned och börja om från början igen. Timmarna vid datorn bara rusar iväg vill jag lova.

Spännande är det dock, och ganska roligt att läsa kommentarerna som skrevs i kyrkoböckerna. "Dog av medfödd svaghet", "tjänstekvinnans sinnessjuka dotter", "kräfta". Kräftan var vanligt förekommande, då som nu.

Idag blir det ingen släktforskning i alla fall. Idag har jag fullt med ärenden att uträtta så på med motorvärmaren och iväg.

Ha en bra dag!

Lugn julhelg med släkt på alla håll och kanter

Av , , Bli först att kommentera 11

Så var julafton över…… så fort det går. Tre småttingar satte fart på eftermiddagen, inte ett dugg rädda var de för tomtemor heller. Hon hade lite bråttom i år, men hann i alla fall dela ut en julklapp vardera åt de yngsta. Sammansättningen på middagsgänget var bra: den äldsta 80 år och de två yngsta 2 år. Det känns rätt och riktigt, det är mysigt när det är blandade åldrar.

För några år sedan började jag att släktforska, skaffade ett dataprogram och kämpade, gick på biblioteket och försökte verkligen komma bakåt i släktleden. Utan problem kom jag ner till 1776, sedan börjar det bli lite mer komplicerat. Då kraschade hårddisken!

Naturligtvis lämnade vi in datorn för att se om det gick att återvinna något av allt som fanns på den. Släktprogrammet finns kvar, prydligt står där MIN SLÄKT, men ingenting är kvar på filen.

Dagen före julafton skaffade jag mig ett nytt släktforskningsprogram och började leta bland mina papper om något finns kvar av alla de uppgifter jag fick fram. Som gammal sekreterare så vill jag alltid ha ett pappersunderlag till allt och så även denna gång. Tack och lov! Så nu har jag fyllt i det nya släktträdet, över 200 släktmedlemmar har jag fått ihop hittills. Det är ganska mycket arbete för jag vill gärna skriva ned de saker jag fått höra av äldre släktingar, lägga in kopior på födelseattester etc, men det är så roligt, så roligt. Tiden bara flyger iväg. Det nya programmet underlättar arbetet, men sökandet måste man göra själv. Roligt var i alla fall att när jag skrev in min mormors mamma och pappa så signalerade programmet att det redan fanns uppgifter om dem, och ser man på; med foton till och med. Jag har själv de fotona så jag kunde se att det var rätt Anders och Maria. Kul!

Det svåra är att hålla sig från datorn så roligt är det. Vad är väl alla dataspel i världen mot släktforskning!?

Tomtemor har hört av sig!

Av , , Bli först att kommentera 15

Kan man tänka sig, jag har träffat Tomtemor och hon visste att jag var i behov av hjälp från tomten. Hon har bekräftat att hon har fler barnfamiljer efter samma väg så det passar bara bra att hon kommer förbi till oss också. Ha, vad säger ni nu, ni som envisas med att tomten inte finns!

Detta är mitt lilla tomtehus som jag sätter fram år efter år. En gammal fruktlåda tjänar som bostad åt denne lille tomtegosse som slumrar så sött på sin kudde. Visst är han väl mysig. Om några hundra år så är han väl stor nog att ta julklappssäcken själv och besöka barn runtom i världen.

Nu ska jag berätta vad jag köpt åt mig själv i julklapp. Tro inte att jag är galen, men jag lyckades hitta ett dockskåp för 60,- på Returbutiken. Avskavda tapeter, lite kantstött och HELT UNDERBART! Gissa om jag längtar efter att få börja jobba med det; måla, tapetsera, väva mattor, sy gardiner……….. Jag tror också att jag kan få användning för ett antal av mina små miniatyrsaker; möbler, vaser, skålar m.m m.m. Hur knasig kan man bli egentligen? Jag har längtat efter ett sådant projekt i många år och nu äntligen….. Det svåraste nu blir att bestämma vilken stil jag ska ha; rustik lantlig stil, retrostil, modern…….. Hjärtat säger rustik lantlig stil så jag kan använda min fina bok om hur man tillverkar öppna spisar och annat smått och gott.

Nu vill jag bara tillönska er trevliga människor som läser min blogg en alldeles underbar jul med Kalle Anka, julskinka och julgröt och samvaro med era nära och kära.

Får man vara glad över Windows?

Av , , Bli först att kommentera 13

Äntligen har vi kommit från Ubuntu, den programvara som fanns i datorn när Livskamraten köpte den. Det är säkert en bra programvara, men är man van vid Microsoft så är det svårt att lära om (ni vet, gamla hundar och sittande…..).

När jag hör Ubuntu så ser jag framför mig små pygméer med pilbågen hängande över bröstet, vackert bemålade med rödaktig lera, sittande runt den öppna elden framför hyddan. Kan det vara en av anledningarna till att jag aldrig kom överens med den programvaran? Mina förväntningar var lite annorlunda…..

Nu är jag så nöjd, nu känner jag igen mig i menyerna. Visserligen fnös sonen åt mig när han hörde att det var Windows XP, – den är tydligen gammal redan – men jag är nöjd. Nu kan jag ladda ned program och få dem att fungera. Som jag har längtat efter ett lättsamt bildhanteringsprogram!

Nu har vi köttbullar och kycklingspetten i frysen, idag ska Janssons göras och sedan är det bara skinkan som ska griljeras och revbenen som ska in i ugnen på söndag så finns det mesta färdigt att duka fram. I kväll ska jag rimma, åtminstone på några paket. Tänk att få ha 3 nya småttingar här på julafton, så fantastiskt underbart!

Jag pratade med min morbror igår, han är på andra sidan 80 nu men bor fortfarande kvar, ensam, i sitt föräldrahem. Han pratade om att han förstår hur stressigt jag har det så här i jul, men faktum är att det har jag inte. Märkligt nog så känner jag inga krav  inför julen. Det enda kravet är att jag vill ha fram alla mina tomtar, i år är de fler än någonsin för nu har jag tagit fram mamma och pappas tomtar också. Vitrinskåpet är överfullt så nu har jag faktiskt fått ställa en del tomtar i hallen också. Jag vill gärna ha dem någotsånär samlade.

Jag ser fram emot en skön dag och hoppas att ni också kan ta det lugnt och njuta av att ha en hel helg framför er, innan den stora dagen, julafton.

Kram!

Ledigheten närmar sig

Av , , Bli först att kommentera 16

Snart kommer den stora ledigheten, så skönt det ska bli. Nu måste jag bara hinna på biblioteket och låna lite julböcker så kan den stora stillheten få sänka sig över hemmet.

Nu har vi haft ett lugnt och stilla 80-årsfirande här också. Det fick mig att tänka på de åldringar som dör i ensamhet på sina äldreboenden. Det är tragiskt när människor inte har (några) sina nära och kära omkring sig, men många dör ensamma även om de är omgivna av stora familjer. Helt ovanligt är det inte att någon lägger sig, sover och aldrig vaknar mer eller ramlar ihop innanför ytterdörren.

Man är alltid ensam när man dör är min känsla, även om man har någon att hålla i handen. Den största ensamhet som finns.

Med tanke på Knuttes mumlanden, mina egna upplevelser efter både mammas och pappas bortgång så känns det inte som att livet bara tar slut helt plötsligt. Något finns…

Julen närmar sig

Av , , Bli först att kommentera 12

Julkorten har börjat komma. Jag som inte har skrivit ett enda julkort i år! Detta duger inte, jag måste göra något, men det börjar bli i senaste laget. Jag får väl ringa istället och önska God Jul.

 

I morgon ska vi ha 80-årskalas här hemma. En släkting till mig som vill tillbringa sin födelsedag hos oss. Jag har fixat smörgåstårta och imorgon får jag besöka Nisses och se om han har någon tårta. En snygg födelsedagspresent har jag ordnat så firandet ska nog gå bra.

Dags att ta en vända till upp på vinden och hämta ner julgranen och lite mer julsaker. Julen ska pyntas!

 

Hallå tomten!

Av , , Bli först att kommentera 14

Idag har jag handlat julklappar! Jag är bara bäst (ibland). Det gick som på ett löpande band, klapparna bara radade upp sig den enda efter den andra. Så skönt!

En liten runda till så är allt klart.

Nu är det bara problemet med tomten…… hur får jag tag på honom. Det var några år sedan senast, men nu blir det ju 3 småttingar som ska vara här. Hallå tomten! Vi behöver dig!

Minns du när brukade komma till oss? Ibland skickade du tomtemor. Vi kunde se henne komma sparkandes runt kvarteret, i sin varma mjuka päls. Spänningen blev nästan olidlig när vi såg henne komma, stanna till hos vår granne och sedan……

pling  plong lät dörrklockan och där var hon! Underbart!

Nu är det dags igen. Tomtefar eller tomtemor, hör av er!

Väder

Av , , Bli först att kommentera 12

Det är mycket väder idag. Återigen sitter jag här med min thekopp och genom fönstret ser jag min granne ute med snöslungan. Snön yr omkring och plötsligt kommer en traktor in i synfältet. Den åker och tar bort snön hos ett par andra grannar. Vår infart ligger alldeles orörd och bara väntar på att någon ska komma ut och ge sig i kast med snömassorna. Det får nog bli både Livskamraten och jag, mycket snö är det.

Jag som tänkte åka till sta’n idag och se om jag får tag på några julklappar. Just nu känns det inte som en lockande syssla. Igår började jag lägga upp maskor till en väst åt mig själv, fick tag på ett fint garn (billigt dessutom), 100,- för 10 nystan. Problemet är bara att jag har ingen beskrivning och vet alltså inte hur många maskor jag ska lägga upp. Det kan ju vara en lämplig sysselsättning idag. Det, och att göra köttbullar.

Allt eftersom julhelgen närmar sig, för att inte tala om nyårsafton, så känns saknaden efter min storasyster enorm. Vi brukar fira nyårsaftnarna tillsammans, och nu känns det väldigt konstigt att inte planera tillsammans med henne. Vi har i alla fall beställt en hel låda med champagne och mousserande viner så något firande ska det bli i alla fall. Ibland får man tvinga sig…….

När jag känner saknaden komma och lägga sig som en blöt, tung filt över mig så tar jag till mitt favoritknep; jag inreder (i tankarna). Nu växlar jag mellan att planera för förnyelse av sovrummet och inredningen av gästhuset i SpanskaVillan.

I gästhuset ska det bli marina inslag, inte för mycket, men lite skärgårdsaktigt sådär. Stugan ligger ju alldeles i vattenbrynet. Jag har tagit hem madrassen till den bäddsoffa som fanns i stugan och ska klä om den. Planen var att hålla den i neutral färg; beige/grå, men sedan jag var på Ohlssons Tyger igår så lutar det för närvarande åt att bli jeanstyg. Lite oömt, all "smuts" syns inte direkt.. Nu velar jag mellan svart eller blått. Jag har samlat ihop alla marina grejor jag har; tavlor, båt, spegel etc, och de går ju i mest i blå/grå nyanser så jag vet inte om det blir för mycket blått om jag har blå denim på soffan. Kanske svart är mer neutralt. Jag vill att huvudintrycket ska vara ljust eftersom stugan domineras av det stora fönstret och glasdörren mot vattnet. Ibland är det nog tur att man tar sig tid att tänka ordentligt innan man gör något. Ibland behöver man vela.

Små söta dockor

Av , , Bli först att kommentera 13

Sitter här med thekoppen bredvid mig tillsammans med två leverpastejsmörgåsar och Actimel och bara njuter av att få ha vaknat i min egen tid.Allt känns bra tills jag börjar läsa nyheterna.  Fruktansvärda saker kan man läsa om på nyheterna; skolmassaker i USA, insatsstyrka i liten by, ungdomsgäng…….

Det goda humöret börjar svikta ända tills jag läste Marias blogg om den lilla pratande dockan. Jag minns då när jag bodde i Stockholm och syrran kom ned och hälsade på tillsammans med lilla E som väl var fyra år vid det tillfället.

Lilla E ville ha en pratande Skrållan (eller vad den nu hette) och vi var ute och botaniserade på varuhusens leksaksavdelningar. Så hittade vi en liten skönlockig docka och gick för att betala. Den unge expediten var rar och gullig mot lilla E och ville demonstrera hur dockan lät. Han tryckte på magen och den gulliga lilla dockan med sina stora blå ögon gav ifrån sig: MOAAAHHHAAHA.

Lilla E brast i gråt, vi tyckte för ett ögonblick att vi såg en djävulsk blixt i dockans ögon, den såg inte alls så go’ ut längre.  Förklaringen var att någon bytt ut den inre speldosan mot en dosa som skulle sitta i en s.k skrattpåse. En påse som helt enkelt gav ifrån sig det mest infernaliska skratt man kunde tänka sig.

Jag minns faktiskt inte om vi kunde köpa dockan vid det tillfället för lilla E var jätteledsen. Så kan det gå när någon vill skoja till det.