Upp och ned

Nu har jag gått 240 steg upp och ned för denna trappa, suck och stön. Fast det är förstås ett enkelt sätt att få motion, att bära ned lättbetongplattor.

När jag var på väg upp så såg jag en stor snok som ringlade i sluttningen. Trots min ormrädsla så kunde jag stå stilla och titta på den, faktiskt beundra dess mjuka slingrande. Lite bekymrad är jag dock, jag har trott att alla snokar har gula fläckar på huvudet. Det hade inte denna så nu måste jag kolla på Internet om det finns helsvarta snokar. Tänk om det var en svart huggorm…… men jag tror inte att huggormar och snokar håller till i samma stenrösen…..