Jobb, jobb, jobb

OK,nu är födelsedagen avklarad. Jag tillhör nu det 60-åriga släktet. Alltså dags att börja jobba! Idag blev det rivning av den öppna spisen, snyft, snyft. Jag som som tyckte så mycket om den kåpan med sitt terrakottafärgade hörn. När Livskamraten gav sig på kaminen så gav jag mig på en av de murade väggarna, inte med samma finess som Livskamraten utan jag använde yxan och gav utlopp för alla mina aggressioner, både de nuvarande och de som eventuellt kan dyka upp senare i sommar. BANK, BANK, när den ena väggen var bort så gav jag mig på den andra, lite mindre våldsamt denna gång för det fanns elkablar dragna i muren. Men ner kom de, stort, öppet, fint och DAMMIGT, blev det. Det var bara att hoppa i sjön med kläder och allt för att få bort dammet från sig själv i alla fall. Men rummet är städat och nu väntar det bara på att få kamininsatsen på plats vi inte fortsätter att elda för kråkorna.
Här ligger nu resterna av den en gång så fina öppna spisen, lite sorgligt känns det att ta bort den men vi behöver en eldstad som ger mer värme inåt rummet istället för utåt.
Halva väggen borta. TVn är övertäckt men inte vet jag om det hjälpte mot det fina dammet. Betong är bra, men ack vad det dammar. Få se vad vi ska hitta på här, kanske blir det en tunnare vägg med plats för att hänga ytterkläder. Murade väggar tar mycket plats, hur charmiga de än är.