Glad midsommar

Av , , Bli först att kommentera 10

Morgonen har kommit, solen är på väg att bryta genom molnen, vi hoppas på en varm och skön midsommar så vi kan vara utomhus och spela jättespelet Yatzy i kväll. Silltårtan är på väg, askan är borttagen ur eldstäderna (så vi kan elda mer om det behövs i kväll). Vi blir bara 7 stycken, men det är ett härligt gäng så volymen brukar vara hög och humöret på topp.

Det kanske är djärvt att säga att vi blir 7 stycken. Med tanke på veckans ”spökaktivitet” så vet man ju aldrig, vi kanske blir 8 st. Jag ska i alla fall inte duka åt någon extra person.

Barnbarnen har åkt, det blir så tomt i hjärtat när de åker. Men har vi tur kanske det dyker upp 2 andra barnbarn nästa vecka :- .

midsommar

Inga spökerier

Av , , Bli först att kommentera 12

Idag har det inte varit något övernaturligt, bara barnbarn för hela slanten. Vi slog på stort och for på IKEA och åt lunch, pannkaka för småttingrna och köttbullar för mig. Sedan köpte vi minimöbler och gosedjur varefter vi åkte hem och åt tårta. Trevligt göra en regnig dag.

Sedan har jag gjort i ordning ostglassen så nu står den i frysen. Imorgon blir det till att göra silltårtan och duka inför kvällens knytkalas. Tänk om man ändå kunde få duka långbord ute, vilken dröm. Men vi får nog nöja oss med att sitta inne och ha trevligt.

Önskar er alla en lugn, harmonisk midsomar fylld med glädje och kärlek.

Mera spökerier?

Av , , 2 kommentarer 16

Jag har just upplevt en väldigt annorlunda eftermiddag! Två slagrutemän dök upp tillsammans med en av ortens bönder. De skulle hitta bästa platsen för vår brunn och det gick fort och lätt. Gräv nedanför uteplatsen, 5 m, så finns det allra bästa vattnet. Jag bjöd dem på kaffe och go´fika ute i solen och då började det. Bara i förbifarten nämnde de att Knutte, som ju byggde SpanskaVillan men är död sedan åtminstone 8-9 år, varit med och tittat när de sökte vatten. Det lät ju spännande så jag frågade om han fortfarande var kvar. ”Ja, han står där bredvid stegen”. ”Nej, nu flyttade han sig, nu sitter han på soffan bredvid Börje, du har ju dukat åt honom.” Mycket riktigt så hade jag satt fram en kopp för mycket.

När vi satt där och diskuterade bästa placeringen för brunnen så talade Knutte om för en av slagrutemännen att han ville att brunnen ska grävas i källaren och att han tyckte att vi tog bra hand om stugan. Det känns ju skönt att veta.

Det var i alla fall en märklig upplevelse att sitta med dessa tre arbetsklädda äldre herrar som ena ögonblicket pratade om brunnsgrävning, i nästa om gödselhanteringen och i nästa stund sa ”dit fick inte du gå för du var ju bödel där”. Jag frågade förstås vem som sagt att han inte fick gå dit. Självklart var det förstås de avrättade som inte ville ha dit honom. Det var alltså en avrättningsplats de hade besökt.

Helt slut i huvudet när de gick var vi båda två, Livskamraten och jag. Jag fick i alla fall veta att mina mentala krafter låg på 8.000, Livskamratens på hela 11.000 medan Börje bara låg på 6.700. Alltså blev det lite healing för Börje så han fick ladda sina batterier. Dessutom pekade de ut den bästa laddningsplatsen på tomten så nu ska vi sätta dit en stol så man kan sitta där och ladda upp sig.

Som sagt en mycket omtumlande eftermiddag.

 

 

Ska vi gå på spökjakt?

Av , , Bli först att kommentera 8

Vad det blåser! Det är nackdelen med att bo alldeles invid en sjö. När vinden tar fart längst bort vid den milslånga sjön och blåser ända in i viken där vi bor, då är det bara att hålla i sig. Vi har faktiskt dragit för gardinerna för fönstren mot sjön för man blir nästan sjösjuk. Allt omkring oss ser ut att röra sig. Det är nästan så man vill byta ut de gamla fönstren mot moderna 3-glasfönster för att helt stänga ute ljudet.

Livskamraten träffade en slagruteman idag. Han ska ta med sig sin kompis som är en alldeles otrolig slagruteman och komma hit och bekräfta bästa platsen för vår brunn. Den mannen är verkligt fascinerande. Han talar med andar och tycker inte alls att det är så märkligt. Detta att Livskamraten hört Knutte, mannen som byggde vår SpanskaVilla, mumla omkring i huset, det tycker slagrutemannen är helt naturligt. ”Han lade ner hela sin själ i att bygga detta hus under 40 år, klart att han är kvar”.

De brukar besöka platser där andarna stannat kvar och nu har de bjudit oss att följa med nästa gång! Ska vi? Jag sade åt Livskamraten att då får vi se till att vi inte drar hem någon som vi inte vill ha i huset. Det räcker så bra med Knutte tycker jag. Det låter väldigt spännande att följa med på ”spökjakt”, men man kanske ska ta det lite varligt. Även jag har ju hört Knutte men bara vid två tillfällen och sista gången så tror jag att han hade Birgit med sig för då var det en man och en kvinna som talade. Det var när vi hade gjort färdigt den nya entrén och både byggarna och Livskamraten hade åkt hem. Jag hade mikrat en pizza och skulle just sätta mig och äta då jag hörde en man och en kvinna prata. Min tro var att det var någon av grannarna som tittat över för att se nybygget, men det fanns ingen där när jag tittade ut.

Jag satte mig igen och då hördes rösterna igen. Jag bara sade: ”det är vi som bor här nu. Ni ska inte vara här” och fortsatte att äta. Mumlandet upphörde och sedan har vi inte hört något mer. Längst inne tror jag att det var Knutte och Birgit som tittade in för att kolla vad vi gjort. Jag tror att de blev nöjda och finns de fortfarande kvar så har de i alla fall inte gjort något väsen av sig.

Detta är i alla fall en bit av verkligheten. En bukett sommarblommor, finns det något bättre?

IMG_20150616_164949

 

Ännu en dag

Av , , Bli först att kommentera 8

Den lugna vackra sjön lyser med sin frånvaro. Istället skummar vågorna som vore det ett stort hav. Idag är det inget nöje att vara ute på sjösidan utan vi får hålla oss i lähörnet. Men inte ens där råder lugnet. Vinden svirrar runt hörnet och de stora blommorna böjer sig för vinden. Den nyinköpta dadelpalmen har fått komma in i skyddet innanför ytterdörren.

IMG_20150615_150358

Clematisen nere vid gäst stugan bryr sig inte om att det blåser. Den blommar så vackert och de stora lila blommorna flyger som lianer i vindbyarna.

IMG_20150615_150427

 

Nu är det eftermiddag och jag söker mig in i huset. Det är märkligt så trött man blir av bruset från vinden. Jag sitter i den nya Salen på baksidan av huset och här är det tyst, tack och lov. Jag ser genom  glasdörren att det mulnar på ute, snart kommer nog regnet. Då är det dags att göra en brasa och bara njuta av att få vara ledig och frisk.

 

En vanlig dag

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag blev det besök på IKEA. Jag gillar att gå där och bara titta. Massor av fina miljöer och ”lagom” dyra saker att handla, om man vill. Jag beundrar deras ordning och reda (5S, min gamla favorit), strukturen, överflödet. Idag hade jag dessutom Livskamraten med vilket inte hör till vanligheten. Det enda som stod på shoppinglistan var blommor, inte en servett, inte ett ljus hamnade i vagnen. Som pensionär måste man hålla ögonen på vart pengarna går.:-)

En fin dadelpalm och en ? blev inköpta liksom 2 surfinior och några röda lobelia. Nu är det bara att hoppas att regnet avtar så jag kan plantera lite ute.

IMG_20150614_144942

Dadelpalmen är en av mina favoriter. Nu har jag två stycken, en som övervintrat och så denna, en förtida födelsedagspresent från Livskamraten.

IMG_20150614_144909

 

Detta är också en blomma som jag tycker om, fast jag inte vet vad den heter. Fin är den i alla fall.

I väntan på det putsade jag ytterdörren. När man gör det börjar man undra över det kloka i att ha en helglasad dörr, men när den väl är putsad och fin och ljuset strömmar in så är man nöjd ändå. I fönstret ovanför satte jag in fynden från Second hand i Holmsund. Tre remmare a 5:-/styck plus en liten vas i samma gröna nyans, känns bra.

IMG_20150614_144758

Ja, jag tycker om den helglasade dörren även om den måste putsas ibland. Tur i alla fall att det är tak över.

IMG_20150614_144813

 

Senaste fynden från Second hand. Inte för att jag behövde mer prylar, men dessa kunde jag inte motstå.

IMG_20150614_145010

Det börjar ta sig ute med lite blommor och prydnader. Behöver snygga upp runtomkring, men huvudsaken är att blommorna är på plats. Nu får sommaren gärna komma.

 

 

 

 

 

Blandade känslor

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag har solen varit tropiskt varm. Livskamraten och jag har suttit ute vid södergaveln och bara njutit. Lyssnat på fågelsången, diskuterat om den nya altanplatsen, tittat på blommorna som är bra på gång.

Men över oss har det legat ett mörkgrått moln, tankarna på den nu hittade 17-åriga flickan är svåra att släppa. Vi tänker på hennes föräldrar. Hon var bara 17 år, hur kan någon/några ta sig sig rätten att avsluta hennes liv.

En annan människas liv slutade också igår. Vi delar den sorgen med våra kära grannar. Men hon fick leva i 94 år och somna in i lugn och ro i kretsen av sin familj. Sorgen är tung även då, men ligger på ett helt annat plan.

Nu ska vi duscha och faktiskt sätta oss framför TV:n och se ett prinsbröllop. Nog för att monarkin känns som att den spelat ut sin roll men man kan inte missa att se ett sådant evenemang ändå. Känslor, vackra människor, vackra kläder är svåra att motstå. Ungefär som gårdagskvällens långfilm om Askungen, lite romantik behövs ibland.

blomma1

Den blomstertid nu kommer…..

Av , , Bli först att kommentera 8

Milda makter, det tar på att ha sju barnbarn! Stora händelser; studenten, avslutning i 9:an och första skolavslutningen i 6 års. På skolavslutningen ska det vara sommar så både barn, och många föräldrar och mor-och farföräldrar, klär sig sommarlätt och fint. Nu sitter jag här och försöker värma mig med en kopp riktigt varmt thé. Men värmen som kommer inombords när man tänker på de små skolbarnen hjälper till med lite värme. Fingrarna försöker jag värma upp genom att skriva lite på bloggen.

Finns det något bättre än sommarlov!

blomma

 

Drama i Jockes värld

Av , , Bli först att kommentera 6

Sandpappersröret som Jocke haft på sin pinne har blivit uppnött. Jag har letat efter nya sandpappersrör, både i Sundsvall och Umeå, men inte hittat några. På djuraffären har de sagt att pinnarna är slut hos leverantören. Då sandpapperet ju fyller en funktion, både att slipa näbben och hålla klorna lite kortare, så kom vi på den kloka idén att använda en naturpinne.

Det borde väl Jocke gilla. En bit natur i sitt egna lilla hem. Men inte alls. En naturlig instinkt finns väl hos alla fåglar; att vara rädd för det som är främmande så den pinnen vågade han inte alls sitta på. Istället satt han uppflugen på sin matskål och klättrade runt på stängerna i buren.

Efter två dagar på det viset så tänkte vi att så kan man ju inte ha det så Livskamraten satte in hans gamla vanliga pinne. Denna gång med vanligt sandpapper fastsatt med små gummiband. Men inte hjälpte det, Jocke fortsatte klänga runt på burens väggar och viloplatsen var fortfarande på matskålen. Vi väntade två dagar till, men läget var oförändrat.

Nu har vi tagit bort sandpapperet och har bara den vanliga pinnen. Nu får vi se om det ändrar tillbaka hans beteende. Ännu har han inte vågat sig ner på den. Han är en försiktig fågel, den gode Jocke.

IMG_20150608_081050