Gula faran = gula fläcken

Av , , Bli först att kommentera 17

Har varit till optiker idag, vilka fantastiska maskiner de har. Vore jag ung idag så skulle jag kunna tänka mig ett sådant jobb. Föreslog det till ett av barnbarnen men hon nappade inte. Gratis synundersökning och 2 par läsglasögon för 395:-, det är väl utmärkt. Jag ser fortfarande så bra att jag inte behöver progressiva glas ännu så det känns bra. Sedan känns det skönt att få besked att gula fläcken ser bra ut. Jag har den sjukdomen i släkten och det är en av mina största fasor; att inte kunna se……

Pappa hade gula fläcken, han blev inte helt blind utan klarade sig bra ändå. Han hade syn kvar åt sidorna vilket gjorde att han ibland kunde plocka upp en liten trådbit som hamnat mitt i synfältet och ibland såg han ingenting. Vad han alltid såg, märkligt nog, var om det dök upp ett ”stiligt fruntimmer”, haha.

En farbror och en faster tappade dock synen totalt så därför har jag en liten ängslan inför att drabbas av detta. I min låda har jag ett rutat papper som jag fått av en  optiker för några år sedan och det brukar jag titta på ibland. Så länge linjerna är raka så är det ingen fara.

Min vindsrensning fortsätter. Idag var det papper från 90-talet som plockats ned och ska bort. Jag minns inte ens att jag burit upp dem på vinden, men tydligen har jag varit väldigt ordentlig av mig. Men det är faktiskt ganska typiskt mig, jag är duktig på att sortera in saker i olika fack och skåp, när de väl är därinne och skåpet är fullt, ja då glömmer jag bort att jag lagt in något och skåpet förblir oöppnat. Många skåp blir det……

Advent

Av , , Bli först att kommentera 14

Regnet öser ned, termometern visar på +6, vad i all världen? Inte har jag någon lust att strosa runt och titta i skyltfönster. Nej, mysigt inne istället. Nu är alla tomtar på plats, julgardinerna är uppe. Advent har firats med ett restaurangbesök tillsammans med gammal faster och 16-årigt barnbarn. Inte dumt. Ljuset som vi brukar tända vid adventsmiddagen får tändas nu istället.

Nu blir det till att äta lite godis och läsa kvällstidningen. Annorlunda advent.

Att pynta eller inte pynta

Av , , 3 kommentarer 15

Slö dag idag. Har i alla fall tagit fram adventstakarna, strukit julgardiner och plockat fram lådorna med tomtar. Kom så långt att strykbrädan är full med rengjorda tomtar, men sedan kom tanken; tänk om vi skulle göra en ”vuxenjul” med bara några utvalda, eleganta julsaker, kanske i blått och silver. När jag tänker på barndomens jular hemma hos mormor, inte är det väl julpyntet jag tänker på? För att vara ärlig så är det bara änglarna med kristyr jag minns.

Nej, det jag minns är hur vi alla trängdes i köket, hur rymdes vi…. Dörren till hallen var alltid stängd för att inte släppa ut värmen och när någon gjorde en sen entre’ så blev det en vågrörelse när pallar och stolar flyttades fram för att släppa in personerna. Vuxna, barn, hundar i en salig blandning. Trångt, varmt, trevligt, precis som det ska vara.

Så kan det aldrig bli mera, det är bara att acceptera. Visst har vi två barn och sju barnbarn, men nu när det finns andra familjer inblandade så är det annorlunda. Någon ska utomlands, några ska fira med andra mor-, farföräldrar, någon har inte seden att fira jul i sin religion, mycket förändringar har det blivit. Detta år får vi nog rikta in oss på jullunch och se vilka som dyker upp.

Men julpyntet då, jo jag vill pynta. Jag vill ha adventstakarnas milda ljus överallt. Jag vill se mitt tomtehus varje gång jag går genom hallen. Jag vill fylla vitrinskåpet med mina tomtar, jag vill hänga upp girlander, tända massor med ljus. Jag vill helt enkelt ha MER JUL för min egen skull.

Kunde blivit annorlunda?

Av , , 2 kommentarer 15

Ibland virvlar tankarna iväg. Som nu när jag hittade alla gamla brev på vinden. De är uppeldade nu antar jag, i någon stor anläggning där de ger lite energi åt samhället. Med tanke på innehållet i breven så borde det gett mycket energi. Speciellt ett brev finns kvar i mina tankar och det är brevet från den kille jag träffade midsommar? 1971, alltså en dryg vecka före jag träffade Livskamraten. Jag ångrar faktiskt att jag slängde det brevet bara för att det var så fantastiskt fint skrivet. Egentligen minns jag inte killen direkt, men jag har aldrig glömt hans namn och jag minns att vi hade väldigt trevligt ihop.

Nu när jag läste hans fantastiska brev så har nyfikenheten på honom väckts. Alltså använde jag tekniken och sökte på hans namn på hitta.se. Se där, jag hittade honom och hans fru, i södra Sverige. Han var ju från Borås och gjorde lumpen häruppe när jag träffade honom. Sedan tittade jag på Facebook och, tadaaa!, där fanns han också komplett med bilder och allt. Det kändes lite som att smygkika på någon, men jag läste allt jag kom åt och kunde inte låta bli att häpna…… Det var nästan som min egen Facebook-sida!

Uppenbarligen gillar han sin trädgård och där var nästan lika många bilder på hans trädgård som jag har på min. Han hade även lagt ut bild på sin vindruvsskörd och den nya pergolan, precis som jag har gjort. Så märkligt, men det var kanske därför vi kom så bra överens, vi hade mycket gemensamt som vi ju aldrig hann upptäcka då i ungdomens dagar. Fantasin for vidare och jag mindes när jag satt hos handläggaren på Arbetsförmedlingen, 18 år gammal, och sade att jag kunde tänka mig flytta till Stockholm (hade ju träffat Livskamraten en vecka tidigare), Borås (träffat brevskrivaren under midsommaren) eller Karlstad (hade umgåtts med kille därifrån under våren). Det blev ju Stockholm, men tänk om de hittat jobb åt mig i Borås? Vad hade hänt då? Hade jag varit kvar därnere nu? Hade det blivit någon fortsättning med brevskrivaren? Det uppstod ju en själarnas sympati som fortfarande känns när jag ser hans inlägg på FB. Hade jag haft kvar hans brev tror jag att jag hade skickat det till honom för att låta honom se så fint han skrev. Dock utan att vilja ha någon vidare kontakt med honom, bara som en kul grej för att fira de ungdomar vi en gång var.

Naturligtvis berättade jag om mina tankar för Livskamraten och hans kommentar var: -ni skulle åtminstone ha en väldigt fin trädgård i alla fall.
Men en vacker trädgård har jag i alla fall idag plus allt annat bra-igt så man ska njuta av sitt liv och vara rädd om det man har. Önskar er en trevlig dag.

Trevligt ekorrhjul

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag hinner visst bara hem så är jag inne i samma rundgång igen; långpromenader under gemytligt småprat, besök på Återvinningen, träffa något av barnbarnen, socialt umgänge med kompis…… Någon större arbetsinsats gör jag ju inte fast dagarna rusar iväg…… Nej visst, men trevligt har jag och det kan ju vara bra.

Idag lämnade jag in två gamla symaskiner på återvinningen på Gimonäs. Det är alltid skönt att göra sig av med en del av överflödet men vad som gjorde besöket där så lyckat var den trevliga personalen. Jag brukar inte hinna konversera speciellt mycket med de som arbetar där när jag gör mina turer dit, men denna gång var det två stycken trevliga gentlemän som var lite pratsamma. Tänk så trevligt det blev, det lyfte hela dagen för mig. Varför är vi så dåliga på att småprata med främlingar egentligen?

Ett annat trevligt samtal hade jag när Livskamraten och jag var på badhuset i Kvissleby. Lite underligt kanske för vi var två nakna damer, en i duschen och en som just avslutat sin dusch som började prata. Det hör inte till vanligheten att jag samtalar med okända människor, spritt språngande näck, men denna gång blev det så och trevligt hade vi. Undrar om vi känner igen varandra med kläderna på?

Hoppas ni haft en bra dag, det har jag!

 

Vardag igen

Av , , Bli först att kommentera 15

Ja, så är man tillbaka i vardagen igen. Trevligt har vi haft det. Bland annat var vi på Lyskväll i Sundsvall. Vackert och stämningsfullt. Där ingick ett väldigt effektfullt dansnummer där de dansande sågs som silhuetter i fönstren i ett för övrigt mörklagt hus. Kul idé men en musiknivå som fullkomligt däckade oss. Varje ton i basen kändes som ett slag mot bröstbenet. Tala om onödigt. Kallt som sjutton var det också förstås så man kan inte annat än beundra Doug Seeger som sjöng tre låtar och spelade gitarr (utan handskar, burr). Härlig röst den mannen har. Lyssna bara. Här har jag lagt in ett klipp från Youtube. Kanske någon kan hjälpa mig med att beskriva hur man bäst gör det. Nu följer hela youtube-sidan med, komplett med reklam och annat och det är ju bara själva sånginslaget jag vill ha med.

Sedan gick vi, 13 Öjen-grannar, till restaurang Stekhuset där de verkligen vet hur man tillagar kött, kan rekommenderas. Tyvärr var vår servitör av den snorkiga sorten, mycket duktig, snabb och effektiv, men med ett mindre trevligt sätt. Han lyckades vara så oförskämd mot min bordskavaljer att denne gick till ägaren och berättade vad som skett. Så slapp vi den servitören för resten av kvällen plus att de bjöd på kaffet och världens godaste jätteflarn.

Inte nog med att han inte var den mest service-minded människa man kan tänka sig. Han fick hjälp med att bära ut maten, en servitris som när hon skulle säga vilken mat hon hade på tallriken talade så tyst att det inte gick att höra henne. En av gästerna bad henne tala högre varpå hon svarade: -jag har så dj-vla ont i  halsen. -Men då borde du stannat hemma i kväll, svarade gästen. -Då skulle ni inte få någon mat, replikerade gästen.

Det kändes inte heller så bra. Varken svaret eller hennes tillstånd, hon borde varit hemma eller överlåtit åt någon annan att bära fram våra tallrikar. Så kan det gå.

 

 

 

Hen är julvärd?

Av , , 2 kommentarer 17

Vadå ”hen”? Är det något som personen ifråga har bett om; att få bli kallad ”hen”? Eller är det en ny standard i tidningsvärlden? Jag kan acceptera om det är någon som av alldeles personliga skäl vill bli kallad ”hen”. Jag kan däremot inte acceptera att vi inte använder orden ”han” och ”hon” som en standard. Orden finns i vårt svenska språk och ska också användas. Nog om detta!

Denna helg är full av roligheter så nu blir det ingen blogg på några dagar, tiden kommer inte att räcka till.

Jag önskar er en trevlig helg! Det ska jag ha!

 

Puuh

Av , , Bli först att kommentera 16

Vilken dag! Har en period där jag har svårt att somna på kvällen så därför sover jag lite längre på morgonen. I morse blev jag väckt kvart över 9 och bestämde mig för att börja med en långpromenad. Alltså blev det en promenad på 1,5 timme tillsammans med en god vän. När jag kom tillbaka till hemgatan så blev jag inbjuden på en kopp kaffe hos en granne. Tackade förstås ja och kom inte hem förrän 12.25.

Dukade fram en tallrik fil och satte mig framför datorn för att ta det lugnt till nästa evenemang kl 14.00. Kastar en blick på min kalender och ser att det inte var kl 14.00 utan 13.00. Oj, bort med filtallriken, snabbt ombyte av kläder och iväg. Hann precis, puuh.

Lyktfest på skolan började 14.30 så det var bara att dra iväg dit och träffa småttingarna, några skumtomtar och prata med gamla arbetskamrater, trevligt! Hem igen där 16-åringen väntade på sin plankstek. Mysigt att få prata i lugn och ro med honom. Skjutsade hem honom och äntligen 19.15 så kan jag sätta mig i lugn och ro.

Vissa dagar flyger verkligen iväg.

Mellandag

Av , , Bli först att kommentera 16

Halva veckan har gått. Gårdagens fynd på vinden var så roliga så idag gick jag upp på vinden igen och gjorde nya upptäckter. Nu var det mina almanackor för åren 1974-78 fulltecknade med dagliga anteckningar som återfanns i en plastpåse. Kul att läsa och minnas. Livskamraten fick lön varannan vecka och i oktober -74 fick han ut 900:-, alltså ca 1.800 i månaden. Han tjänade bra trots att det idag låter så lite.

Även biljetterna från vår första gemensamma utlandsresa fanns där. Vi betalade  880,- /per person för 14 dagar och satt på platser 30A och B på flyget. Året var 1975. Det var ju ganska dyrt egentligen. Trevligt var det i alla fall.

Jag hittade också min favorit klänning från sommaren 1976, en brun plyschklänning i babydoll-modell som passade jättebra då jag var gravid den sommaren. Men något måste ha hänt under förvaringstiden på vinden. Den såg ut som en barnklänning, så kort och så liten. Den måste ha krympt…….

Idag har vi haft middagsgäster, trevligt. I morgon kommer ett barnbarn på middag och han har beställt morfars plankstek så imorgon kan jag bara njuta av middagen.

Memory lane

Av , , 2 kommentarer 19

20151116_141032Så kan det bli när saker kastats ner från vinden, gamla papper, gamla barnkläder, gamla leksaker, konstigt att det fortfarande finns kvar så mycket gammalt. I början gick det fort att sortera; brännbart, brännbart, brännbart. Men så kom jag till en plastpåse med diverse papper. Då jag var osäker på vad påsen innehöll så började jag att titta genom den och, du milde, där fanns brev med start från 1963, då var jag 10 år så det var väl då man började kunna brevväxla. Brev från mamma, mormor, syrran, mina kusiner, diverse brevvänner ända fram till brev från pojkvänner, den sista mötte jag två veckor före jag träffade Livskamraten så det hann bara komma ett enda brev, men ack så rart skrivet! Dessa brev hade jag glömt bort. Jag lade undan några brev från mormor, mamma och syrran att sätta in i min ”livsbok”. Jag sparade även några brev från en barndomsvän och dem tänker jag skicka till henne.

Ibland alla papper fanns även en liten plastficka och gissa vad jag hade sparat i den. Jo, lappar som jag och min kompis skrev åt varandra på lektionerna! En del har texten nästan försvunnit helt på, andra har vi använt kodnamn på personer så jag kommer inte längre ihåg vilka det handlar om, en del är så förskräckligt fåniga att jag nästan rodnade när jag läste dem. Men vilka minnen som vaknade! De små lapparna kan jag inte slänga, tills vidare får de ligga i en plastficka, få se vad jag kan hitta på med dem.

Den märkligaste lappen var; NN gick på toaletten IGEN!!! Det står bara efternamnet och det skriver jag inte ut för det är lätt igenkännbart. Jag undrar varför det var värt att notera, att han gick på toaletten IGEN. Var jag rädd att han fått urinvägsinfektion?

Sedan hittade jag förstås några biobiljetter där jag på baksidan skrivit upp vilken film det var, vem jag var på bion med och vad jag tyckte om filmen. Håll i gång i Vilda Västern, 2:a gången jag såg den, var underbar, toppen. Får ej störas med Doris Day var bra. Mary Poppins var BRA. I skräckens hus; Hjälp, kuslig!!!! Korta recensioner minsann, korta men kärnfulla.

20151117_115104

Så roligt det var att gå genom alla dessa papper och få en glimt av vad den 10 – 17 år gamla jag tyckte och tänkte. Jag känner en viss ömhet med lilla magra jag. Inte undra på att man är som man är, lite knasig har jag nog alltid varit. Rensningen av vinden fick ett abrupt slut, men det var det värt!