Memory lane

Så kan det bli när saker kastats ner från vinden, gamla papper, gamla barnkläder, gamla leksaker, konstigt att det fortfarande finns kvar så mycket gammalt. I början gick det fort att sortera; brännbart, brännbart, brännbart. Men så kom jag till en plastpåse med diverse papper. Då jag var osäker på vad påsen innehöll så började jag att titta genom den och, du milde, där fanns brev med start från 1963, då var jag 10 år så det var väl då man började kunna brevväxla. Brev från mamma, mormor, syrran, mina kusiner, diverse brevvänner ända fram till brev från pojkvänner, den sista mötte jag två veckor före jag träffade Livskamraten så det hann bara komma ett enda brev, men ack så rart skrivet! Dessa brev hade jag glömt bort. Jag lade undan några brev från mormor, mamma och syrran att sätta in i min ”livsbok”. Jag sparade även några brev från en barndomsvän och dem tänker jag skicka till henne.

Ibland alla papper fanns även en liten plastficka och gissa vad jag hade sparat i den. Jo, lappar som jag och min kompis skrev åt varandra på lektionerna! En del har texten nästan försvunnit helt på, andra har vi använt kodnamn på personer så jag kommer inte längre ihåg vilka det handlar om, en del är så förskräckligt fåniga att jag nästan rodnade när jag läste dem. Men vilka minnen som vaknade! De små lapparna kan jag inte slänga, tills vidare får de ligga i en plastficka, få se vad jag kan hitta på med dem.

Den märkligaste lappen var; NN gick på toaletten IGEN!!! Det står bara efternamnet och det skriver jag inte ut för det är lätt igenkännbart. Jag undrar varför det var värt att notera, att han gick på toaletten IGEN. Var jag rädd att han fått urinvägsinfektion?

Sedan hittade jag förstås några biobiljetter där jag på baksidan skrivit upp vilken film det var, vem jag var på bion med och vad jag tyckte om filmen. Håll i gång i Vilda Västern, 2:a gången jag såg den, var underbar, toppen. Får ej störas med Doris Day var bra. Mary Poppins var BRA. I skräckens hus; Hjälp, kuslig!!!! Korta recensioner minsann, korta men kärnfulla.

Så roligt det var att gå genom alla dessa papper och få en glimt av vad den 10 – 17 år gamla jag tyckte och tänkte. Jag känner en viss ömhet med lilla magra jag. Inte undra på att man är som man är, lite knasig har jag nog alltid varit. Rensningen av vinden fick ett abrupt slut, men det var det värt!