Har återigen kommit in i en period när tiden bara skenar iväg. Den skenar så att jag inte ens hinner sätta mig vid datorn för att blogga. Märkligt är det att nu när man är hemarbetande så hinner man inte alltid sådant som man gjorde medan man arbetade 8 timmar om dagen.Tänker man så ändå längre tillbaka och minns när barnen gick i skolan, man arbetade, läste på distans på Universitetet och skötte bokföringen åt Livskamraten så undrar jag om inte dagarna innehöll fler timmar då? Dessutom gick man på gympa och styrketränade.

Igår var jag på alerten och skruvade ihop skåpet för ugn och häll. Nöjd och glad kände jag mig ända till dess att grannarna kom över och ställde frågan; -ska ni ha ett sådant stort skåp, är hällen extrastor?

Vad, jag har köpt och monterat ihop ett 80cm brett skåp, men det ska vara 60cm! Inte roligt alls…… Så det blev ett extrabesök på IKEA igen och nu blev rätt skåp inköpt. Det felaktiga står nu här i köket och ser frågande ut, var ska jag ta vägen då? Nåja, det kan säkert komma till användning som verktygsskåp eller liknande längre fram.

I kväll ska vi bort och äta surströmming. Inte vår favoritmat direkt, men en klämma är aldrig fel. Så det blir nog inget Earth Hour för vår del. I alla fall måste vi lämna lamporna tända när vi går iväg för det är halt ute. I morse skulle jag gå till bilen och hämta ner det nyinköpte skåpet. Hann bara ta ett par steg så låg jag där i den branta backen. Ungefär som Bambi på hal is försökte jag ta mig upp, men när jag väl fått ordning på mina ben så gled jag bara iväg. Det slutade med att jag gled fortare och fortare nedåt, slutade med ett fyrsprång upp på altan och pang, rätt in i ytterväggen! Haha, det hade varit roligt att ha på video!
Disney

Fint väder idag. Soligt ute men lite mulet inne. Jag tänkte sätta ihop skåpet för ugn och häll idag. Öppnade förpackningen, tog ut delarna och konstaterade att det här kan inte vara rätt. Iväg till  IKEA, köpte häll och ugn, upptäckte att det var rätt skåp jag hade köpt……. hem igen, tog fram skåpdelarna och upptäckte att det fanns ingen skruvpåse med i förpackningen. Inte heller monteringsbroschyren var med.

Irritationen kom svepande och lade sig runtomkring mig med det fasta greppet hos en boa constrictor. Attans, från att vara tänkt att bli en dag när saker och ting faller på plats (alla skåp alltså) så har det inte hänt något alls idag.

Ett fint sms från en av mina sju favoritbarnbarn lättade dock upp eftermiddagen något. Nu ser jag fram emot en skön kväll då jag håller Livskamraten sällskap framför travet. Jag med ena ögat i en tidning och lite lagom mummel om; -vad har du spelat på i det här loppet?

Utsikten från datorbordet. Jag längtar till dess att arbetsbänken är färdig framför fönstret. Det är förunderligt att se hur himlen skiftar minut för minut.

Snart har ännu en dag runnit iväg, jag förstår inte vart tiden tar vägen. Idag började jag montera ihop ett skåp med karusell  i. Inget hörnskåp utan ett rakt sådant. Jättenoga var jag att följa manualen så skåpet skulle bli vänt åt rätt håll. Jag hann bara börja så kom Livskamraten och sin vana trogen så ville han ”förstå” skåpet medan jag bara ville följa stegen i monteringsbroschyren. Nu skulle han ju bara hjälpa mig när det behövdes så det blev jag som segrade. Vi följde stegen ända till dess att vi kunde ställa det på plats. Nu tar jag själva karusellmonteringen imorgon.

Sedan gav jag mig på ett litet köksskåp, 20 cm brett, med en slags utdragbar korg. Självfallet följde jag stegen i broschyren och var mäkta stolt när jag kunde lyfta det på plats bredvid kastrullskåpet. Så tog jag fram korginsatsen som skulle in……….. Steg 1 skulle monteras på skåpsidan FÖRE man satte ihop skåpet!

Försök själv skruva fast små, rackarns skruvar på insidan av ett 20 cm brett skåp. Inte lätt kan jag lova. Lååååååång tid tog det och alla möjliga små manicker hade jag att skruva med. Nu sitter den utdragbara listen i alla fall på plats.

Helt slut är jag! Imorgon blir det till att kasta ut spisen och montera skåpet för ugnen och hällen. Men är det fint väder imorgon så ska vi ta oss en långfika ute i solen, det gäller att passa på och njuta av det fina vårvädret. Kram till er!

När blir man gammal egentligen? Idag känner jag mig gammal och orkeslös……. nej, inte egentligen men låt mig ta det från början:

I morse beslöt jag mig för att ensam fara på IKEA och Bauhaus för att handla lite till köksrenoveringen. Jag tog med min handskrivna lista med alla artikelnummer, lade ner glasögonfodralet i väskan och sedan bar det av. Väl förberedd kände jag mig ända till dess jag öppnade glasögonfodralet och det var…… tomt. Fram med den handskrivna listan, iväg till informationsdatorn och så började det. Armarna ville inte riktigt räcka till när jag försökte tyda artikelnumret för att hitta på vilken hylla och vilket fack delarna fanns. Jag kunde se på bilderna att det var rätt skåp, men att läsa fack- och hyllplats var svårare. Nåja, efter många om och men hade jag fått ihop alla nummer på ett ungefär. Iväg med vagnen och det är ju ändå så att köksskåpen ligger väl sorterade på rad så det gick bra att hitta igen dem.

Glad i hågen drog jag iväg mot kassan där en ung och glad kvinna slog in mina inköp. -Men oj, sade hon, nu har du handlat mycket och tungt. Bara den här stommen väger 22 kg och den här 33 kg. Nu har du lyft det en gång och sedan ska du göra om det när du lastar in i bilen. Var försiktig och akta ryggen, avslutade hon vänligt.
-Jag är nog ganska stark, mumlade jag och drog iväg med vagnen. Den var lite felaktigt lastad och drog åt höger så det blev lite kämpigt. Vips så dök en liten rom upp, en kort mager man som haltade väldigt. -Swedish lady, I will help you.

Resolut tog han vagnen och började dra den åt mig, mycket noga med att jag inte fick hjälpa till. Jag gick bredvid denne lille man och det kändes fel att han hjälpte mig, jag borde snarare ha hjälpt honom så bedrövlig som han såg ut. Men han lastade in allt i bilen, kysste mig på handen och började gå därifrån. Jag gick ikapp honom och gav honom de kontanter jag hade, 70;-, som tack för hjälpen.

Nu började jag fundera; ser jag svag ut idag?

Iväg till Bauhaus, där inhandlades kakelkryss och en påse kakelfix. Jag lade upp allt framför kassörskan, hon slog in varorna, tog den hjulförsedda korgen och tänkte ställa bort den. Så hejdade hon sig, -oj, du behöver förstås korgen för att orka dra allt ut till bilen.

Sakta vankade jag ut till bilen, lastade in varorna och suckade tungt. -Oj, hur ska jag orka bära in allt jag handlat när jag kommer hem? Suck. Jag frågade Livskamraten om jag såg gammal och svag ut idag, men nej, inte värre än vanligt tyckte han.

Skåpen fick ligga kvar i bilen men påsen med nybakade dammsugare och kakelfixet tog jag in. Kaffefrämmande dök upp och jag kunde bjuda på nykrossade dammsugare, helt utmanglade efter att ha hamnat under fixpåsen. Inte min dag idag kanske?

Vackert ute i alla fall.

Lördagskvällen blev fin. Vi var visserligen bara fem tanter då två hade oturen att ligga i influensa, men trevligt var det ändå. Men denna gång hade jag gjort ett misstag före jag gick på middagen; jag hade inte ätit någon lunch på dagen! Följden blev att jag var våldsamt hungrig, åt mycket och FORT varpå jag nästan hamnade i koma. Till råga på allt så bjöds vi på en stor bit go´kaka som jag ju åt upp hela biten, ni vet man är ju uppfostrad till att inte lämna mat kvar på tallriken. Lägg till detta såväl Mariella som vin som något gott att dricka till kaffet så blev effekten förödande. Det blev alltså inte någon sen kväll utan jag var hemma redan kl 22.30. Dålig framförhållning av mig själv!

Idag har köksarbetet fortsatt med regling och uppsättning av pärlspont. Tyvärr tog pärlsponten slut så det blev inte helt klart.

Här har jag reglat. För att spara utrymme så sätter jag ingen gips på väggen utan bara pärlspont. Därför kommer jag att sätta ordentligt med reglar där jag troligen vill sätta upp en hylla på insidan av väggen. Eventuellt blir det alltså mer regling längre fram.

Nu kan man börja ana hur det blir. Som en liten köksalkov med en halvvägg på 114 cm som ska avslutas med en överliggare längst upp där man kanske kan ställa några fina små saker. På insidan om halvväggen blir det alltså köksskåp och arbetsbänk och så fäller vi in LED-belysning under överliggaren så det blir ljust och fint för den som arbetar inne i hörnet. Jag längtar……..

Vad vi redan nu har konstaterat är att om någon ställer sig vid arbetsbänken innanför så är det ofrånkomligt att någon ställer sig utanför halvväggen och beställer hamburgare eller nr 13 och 33! Nyhetens behag. Nu ska jag planera morgondagens inköp så jag kan fortsätta bygga.

Önskar er en skön söndag.

Nästan +26 hade vi utanför solväggen igår! Inte fel. Det är lika underbart idag, solen känns så värmande och skön. Men i år ska jag ta det lugnt och vänja mig långsamt vid solen, inte sitta ute timmar i sträck första dagen. Alltså har jag ägnat dagen åt att bära in veden som grannen kom med igår och sedan har jag fortsatt med köket.

Ser det ut så här på er skärbräda också?

Allt vad man kan behöva; hammare, såg, kofot, tumstock, brödkniv och osthyvel samt det viktigaste av allt; glasögon och block och penna så man kommer ihåg vad man ska kapa till.

Jag har alltså börjat regla en bit vägg som kommer att övergå i en halvvägg. Där bakom blir det köksskåp och arbetsbänk minsann. För mitt inre öga kan jag se hur det kommer att bli och det kommer att bli bra. Visserligen har jag nyss fått skruva om två skruvar då Livskamraten menade att blecket stack ut för mycket på insidan, men so what? Det mesta går att göra om ifall det kniper.

Ja, här ser man väggen börja ta form. Nästa vecka ska jag kakla väggen bakom spisen. Den gamla spiskåpan ska tas ned och vi ska beställa ny som får sitta lite högre upp på väggen. Som det är idag så slår man huvudet i nederkanten på kåpan. (Jag sade att den skulle sitta för långt ned, men Livskamraten satte upp den där ändå. Nu har han insett att det inte var bra, men jag säger inget……vad var det jag sa?)

Eftermiddagen närmar sig och i kväll blir det premiär för en ny grupp av middagsätande tanter. Vi brukar ha våra respektive med när vi gör något, men i kväll är det bara vi som ska slå runt. Det kommer att bli kul!

Önskar er en fortsatt trevlig helg!

Det blir lite av platt fall varje gång man haft barnbarn hos sig och de sedan åker iväg. Luften pyser sakta ut och man känner sig som ett halvpumpat däck. Jag lyckades i alla fall staga upp mig själv igår och avslutade dagen på ett fullkomligt egoistiskt sätt, dvs gjorde bara saker för mitt eget höga nöjes skull.

Idag har Jocke och jag varit ute och åkt bil. Han fick sitta i framsätet och det gillar han. Då har han nära till mig och han sitter så nöjd och småsover på sin pinne. Ibland kommer det ju ett litet gupp på vägen och då protesterar han mot min vårdslösa körning. Han håller ordning på mig, det vill jag lova.

När vi kom fram till SpanskaVillan så såg jag en blå London-traktor komma körande med ett lass ved i skopan. Eftersom jag just noterat en presenning som låg utbredd på parkeringsplatsen så förstod jag att det var vi som skulle få veden. Det var bara att köra vidare längs den lilla smala vägen, vända och parkera på grannens parkering i väntan på att veden skulle levereras. Veden tippades på plats och gissa vad; sedan skottade han upp hela parkeringen ordentligt åt alla håll så vi skulle rymma våra två bilar och ett lass ved. Visst måste man bara älska sådana människor?

Nu har solen gått ned, den varma livgivande solen och mörkret börjar krypa närmare. Välkommen sköna kväll, nu blir det fredagsmys!

PS! Vet ni varför det kallas för London-traktor? Därför att traktorföretaget hade en kampanj för ett antal år sedan där samtliga som köpte en traktor under en viss tid bjöds på en resa till London. Många här i trakten köpte och därför vimlar det av just den sortens blå traktorer här. Trevligt hade de också på resan, även om jag förstod att de orsakade polisutryckning då en av herrarna lämnade sin väska vind för våg på flygplatsen, medan han gick på toaletten. Han förlitade sig på att hans reskamrater skulle hålla ögonen på väskan, men väskor utan ägare får inte stå länge på flygplatser i dessa dagar. Tur att de inte hann spränga väskan i alla fall. DS!

Sitter på den målade tigern,                                                                                                   blundar i solen,                                                                                                                        barnen pratar på helt inne i sina egna världar.                                                                    Mormor kommer i sin vita bil                                                                                                      och jag är ensam

Lång härlig promenad                                                                                                         småprat, gemenskap                                                                                                                      Livet är skönt

Dagen har tillbringats på vad jag kallar Luftlandia, men som egentligen heter Luftlandet. Mitt namn är bättre tycker jag. Inte mindre än fyra timmar blev det på nämnda ställe. Fyra timmar som jag faktiskt tillbringade större delen av med att titta i min mobil alternativt spela något intelligensbefriat spel på min surfplatta. En del människor verkar alltid titta i mobilen eller liknande och nu förstår jag lite grand varför de gör det. Förutom de stunder jag var ute och tittade på barnen och försökte ta åtminstone ett kort som inte var suddigt, så hade jag ju inget att göra.

Rackarn´s så trött man blir av att göra ingenting! Barnen ska sova här i natt också, så nu väntar jag bara på att filmen Lassie ska ta slut så blir det kvällsfika och högläsning. Tre böcker har vi lånat så ska vi hinna genom alla så måste vi börja läsa tidigt. Hoppas de somnar snabbt så jag också kan lägga mig tidigt……..

Så är det, kvinnodagen närmar sig sitt slut. Dagen började med mottagandet av två stycken barnbarn, varav en haft feber i några dagar. De pysslade på med sitt medan jag förberedde dagens lunch så att Livskamraten bara skulle behöva trycka på knapparna för att starta upp allt. Själv for jag iväg på lunch tillsammans med 7 gamla arbetskamrater. Vår vanliga träff med livligt samtal och många glada skratt.

Hem till de små, började så smått förbereda för 17-åringens födelsedagsmiddag. Mycket småplock skulle serveras. Av sju barnbarn var fem närvarande, inte illa. Trevlig middag.

De större barnbarnen åkte iväg och så gjorde även sonen och sonhustrun. Kvar blev vi med småttingarna som skulle ha kvällsfika och högläsning om djuren på savannen. I säng med dem, mer läsning, ligga kvar medan det hostades färdigt och de somnat.

Sitter nu här och tänker att jag borde fundera lite på vad som hänt inom den kvinnliga historien. Orkar inte, tar lite dricka och äter upp resten av chilichipsen. Livskamraten sover gott på soffan. Få se om det finns något att slötitta på eller ska jag bara läsa kanske. Gäsp……