Apropå burkini och annat

Jag har läst om burkini eller inte burkini och tankarna snurrar lite. Jag börjar ju bli till åren…… 63 sådana faktiskt…… och har rest en hel del runt i världen. Jag minns besök i moské där jag fick låna sjalett och lång kjol samt förstås ta av mig skorna. Jag minns promenader i muslimska länder där guiden informerat oss i gruppen om att vi inte fick ha kläder som visade axlarna eller för mycket av benen, inga korta shorts alltså. Jag minns inte besök hemma hos en gammal farmor, dit fick inte jag följa med utan enbart sonen och Livskamraten, jag stannade alltså hemma. Jag minns att jag fick en juju av denna farmor, ett armband som jag naturligtvis tog på mig för att det var ju en gåva. När servitören vid frukosten talade om att man inte tyckte om att turisterna bar sådana jujus så tog jag naturligtvis av mig den. Han förklarade mycket väl att dessa jujus är en del av deras religion och betyder väldigt mycket, det accepterade jag.

Jag minns en bekant vars man fick arbete i ett muslimskt land. Hon fick inte köra bil för att skjutsa barnen till och från skolan. Hon dolde sitt hår och bar långarmat och ”långbent” när hon lämnade huset, vilket faktiskt inte var så ofta. Oftast åkte hon limousine med inhemsk chaufför.

Vi anpassade oss efter vad som gällde i landet, något som fortfarande gäller när man besöker vissa muslimska länder.

Så är det inte hos oss här i Sverige. Varför inte? Vad är skillnaden?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.