Vem där?

Idag tänkte jag skriva något om fotografierna från Mosul som finns i Aftonbladet idag. Fruktansvärda bilder som visar sorgen hos ett barn som förlorat sin pappa, hos människor som förlorat kamrater, makar, släktingar. Det gör ont i hjärtat att se sorgen hos dem. Jag bläddrar vidare bland bilderna som speglar deras värld och jag ryser, sedan kommer känslan; var är kvinnorna? Jo, där finns de. Kvinnorna för sig och männen för sig………inte ens i sorgen mötas de två.

Idag har det varit lite småregnigt och ganska kallt, det kändes som en bra dag att vara inne och foga kaklet i köket. Blanda, blanda, började foga runt fönstret, knackelibank på dörren, vem där? Jo, två grannar. Jag kunde inte avbryta fogningen utan jag fick fortsätta jobba så det blev ett ganska kort besök. Jag kämpar vidare, röster hörs från hallen. Det är Livskamraten som mött en annan granne på vägen.

-Välkommen, ta av dig så sätter vi på kaffet, jag hoppas du inte har något emot att jag fortsätter foga?

Riiing, vad nu då? Ytterligare granne dyker upp. Nu inser jag att det måste bli paus och kaffe med dopp. Trevligt samtal, men jag sitter lite grand som på nålar, vill ju inte att fogblandningen ska stelna. Ber till slut om ursäkt och fortsätter fogningen medan de sitter kvar i lugn och ro.

Fogningen blev i alla fall färdig och bra blev det! Eget skryt men det står jag för, jag är jättenöjd. 🙂