Försvinnande saker

Av , , Bli först att kommentera 19

Vår inneboende har satt in (ihop) granen, den är inte klädd men den står där på sin matta och väntar på sina lampor och bollar. Men när jag såg den så kändes det fel på något sätt. Det är något som inte stämmer, men jag kunde inte komma på vad. Så säger Livskamraten: men var är den mellersta delen av granen?

Ni vet, vi har en plastgran som delas i tre delar och där man får hyfsa till grenarna så den ser ut som en gran. Då såg jag det, det fattas förstås en mellandel! Den ska ju vara högre. Jag bad alltså Livskamraten ta med den tredje delen ”den ligger i en svart sopsäck under källartrappan”. Problemet är bara att det gjorde den inte. Var i fridens namn har jag ställt den? Nu blir det till att leta.

Vi är ändå i tagen med att leta och rensa, det som vissa kallar ”dödsrensning”. För den som inte är bekant med ordet så betyder det helt enkelt att man gör det lättare för sina efterlevande, man rensar bort så mycket ”skräp” som möjligt så det blir lättare för den som ska ta hand om det när man gått bort. Burr, så tråkigt ord. Nej, jag föredrar att kalla det ”leva livet-rensning”. Bort med allt onödigt, det som tynger, det som bara ligger och tar plats, gör mer plats för det du tycker om. Lev livet lättare helt enkelt. Det är den rensningen vi gör.

En god sak har det i alla fall kommit ut av den påbörjade rensningen. Som de flesta föräldrar i vår ålder så har vi, tillsammans med barnens mor-och farföräldrar, samlat saker till barnen. Ni vet, av typen silverskedar, finservis etc. Sonens kaffeservis har varit borta och vi har trott att den kom bort när vi hade översvämning i källaren år 2000. Men gissa vad, när jag arbetat mig in i det inre hörnet av vinden så hittade jag en låda, prydligt märkt med sonens namn och ”kaffekoppar”. Så det är kanske sant, den som söker han finner.

Bli först att kommentera

Storm

Av , , Bli först att kommentera 18

Sitter i bilen utanför ridskolan. Snön yr och vinden tjuter kring bilen. Snökristaller bygger upp ett tjusigt mönster på bilrutorna. Inte ska man väl ge sig ut i sådant oväder. Det blir till att köra försiktigt hem, jag har dyrbar last.

Bli först att kommentera

Japp, så var det

Av , , Bli först att kommentera 17

En ganska skön dag idag. Promenad i solsken med god vän. Lite julpyntning, byte av gardiner och fram med lite fler tomtar. Så här såg tomten ut som jag köpte igår från Holmsunds Dagcenter.
IMG_20171206_174701

Detta är en färgbild, det kan man inte tro men så är det. Jag ställde honom på det svarta sidobordet och med den ljusa tapeten bakom så blev det så här. Men jag tror att den ”ursprungliga” tomten liknade denna. Han hade sannolikt grå kläder för att smälta in i mörkret. Grå vadmal, det var tomtens melodi. Inget rött och absolut inget bjällerklang. Nej, han smög tyst och försiktigt in till djuren i ladugården och såg till att de hade det bra, tog kanske en slurk mjölk från kon, han delade förstås med sig till ladugårdskatterna, kollade att allt var okej på höloftet innan han försvann tyst, tyst ut i det mörka.

Japp, så var det.

 

Bli först att kommentera

Tomtar på väg

Av , , 2 kommentarer 17

Nu är det dags att plocka fram alla tomtar igen. Jag känner mig som att jag är lite sent ute, det är ju redan på väg mot andra advent. Jag köpte i alla fall en tomte idag, på Holmsunds Dagcenters julmarknad på Coop, en väldigt sympatisk tomte tycker jag. Om jag visste var jag lagt min mobiltelefon så skulle jag tagit ett kort och visat er den. Men som sagt, just nu är mobilen borta.

Tidigare idag, när vi hade varit ute med bilen, så var den också borta. Men när jag såg att jag lagt fram bilnyckeln på bordet så anade jag det löjliga och mycket riktigt, mobilen var prydligt inlagd i nyckelskåpet. Jag får väl tänka efter; vad gjorde jag senast? Satte igång diskmaskinen……… aj, aj, håll tummarna att jag inte lagt in mobilen där………………

2 kommentarer

Första advent

Av , , Bli först att kommentera 17

Så var det dags att tända det första ljuset. Eftersom vi nyss kommit hem så blev det en snabb rusning efter adventstakar att sätta i fönstret, sedan blev det dags att hämta en familjepizza och adventsrimmet blev nog mer av typen ”nödrim” än en vacker vers. Det får vi ta igen nästa adventsöndag.

Det känns skönt att vara hemma igen. Nu ska vi småfixa inför julen och för övrigt bara ta det lugnt här hemma. Livskamraten körde den nya bilen hela vägen hem och han var bara nöjd. Jag som satt på passagerarplatsen klarade inte ens av att luta sätet lite bakåt, trots att jag tog fram instruktionshäftet så jag satt rak i ryggen som en fura hela vägen och det är väl inte riktigt optimalt. Tur att vi stannade på kaffe i Öre i alla fall och fick sträcka på ben och ryggar ett tag.

I förrgår var vi bjudna på en liten adventsmiddag hemma hos goda vänner i deras familjegård. ”Litet”, vi stannade förbluffade i dörren och bara stirrade. Ett fulldukat julbord i deras sagolika kök som är som gjort för att julpynta.
IMG_20171202_171108Så vackert, så mysigt och så gott. Vilken tur vi har som får vara med dessa människor.

Bli först att kommentera

Regn

Av , , Bli först att kommentera 18

Idag blev det en lång promenad med min lille promenadkompis. Det duggade lite, dofterna hade tydligen tinat fram just så mycket att hela veckans alla lukter kommit fram; katter,  harar och älgar (vi såg spåren), andra hundar, ja det är vad jag vet men kanske min lille kompis hittade ändå mer. Korna minsann både såg och kände vi lukten av. Den unge bonden hade gjort rent i restaurangen Kobåset så det var lagom smetigt med kobajs på vägen. Tur min lille kompis är enkel att lyfta upp och bära över kladdet. Han hade i alla fall fullt upp att nosa och markera. Även om man är kastrerad så vill man väl tala om att ”Enzo was here”. Mysigt hade vi och tre grannar mötte vi och kunde tala med en stund.

Nu är både Livskamraten och jag nyduschade, tvättmaskinen är i full gång, travet håller på, allt är under kontroll. Snart är det dags att åka iväg och hämta vår sönderbrutna grannfru (och hund) för att ta oss iväg till en liten festlighet. Visst kan livet vara mysigt!

Bli först att kommentera

Slut på veckan snart

Av , , Bli först att kommentera 19

Jag skrev om #metoo igår och fick en kommentar med något i stil med att ”vänta bara tills julen är över” då kommer det att upphöra. Det är verkligen ingenting som jag hoppas. Jag hoppas, för allas bästa, att de som agerar nu ska orka fortsätta att agera, att reagera, att göra sina röster hörda. Varför ska vi vilja att något som är fel ska fortsätta? När jag tänker på exempelvis ”kulturpersonligheten” som nu är känd under sitt namn, eller ”vad fan får jag för pengarna” eller andra händelser som nu kommit fram, burr. Vilken tur att jag fått leva mitt liv omgiven av ”vanliga” människor som inte ägnar sig åt att trycka ned, förringa eller som använder sin ”makt” till att utnyttja sina medmänniskor.

Få se, vi fick kvinnlig rösträtt 1919……… tack vare kvinnor som orkade kämpa tillsammans med män som såg kvinnorna som ……människor som faktiskt utgör hälften av alla människor. Det är inte speciellt länge sedan………. Vi, alla, måste säga ifrån när något är fel, när någon beter sig på ett felaktigt sätt.

Igår upptäckte vi att man inte satt in någon motorvärmare i vår nya bil. Elände, vi som bara väntat på att få bilen komplett med vinterdäck och motorvärmare. Tydligen hade verkstaden missat det. Som kompensation ska vi få en ny kupévärmare och få full tank gratis. Vi som skulle hem för att delta i en familjehögtid i morgon kväll, med övernattning på hotell dessutom. Suck.

Nåja, vi ska i alla fall gå på fest hos en av grannarna i byn. Även grannen med den brutna armen ska följa med en stund så jag får ta bilen, skjutsa dit henne och skjutsa hem när hon inte orkar längre. Hon har fått bra hjälp av oss grannar tycker jag. En hjälper henne på morgonen så hon får på sig kläder och hunden får kissa, en går dit på förmiddagen med tidningen, färdiglagad mat till middagen och ser till att vovven får ytterligare en kiss-runda. Sedan går jag dit på eftermiddagen, tar ut hunden på långpromenad, dricker em.kaffe med henne, hämtar in posten och utför eventuella ärenden. Igår fick vi hämta ut hjälpmedel på vårdcentralen i Kvissleby och montera på plats i badrummet. Vi som var med när hon bröt armen ställer upp för henne, det var så hemskt att en sådan trevlig kväll skulle sluta på det sättet. Nästa vecka ska de operera armen och sätta in skruvar vid armbågen. Usch, att behöva vänta en vecka på operation, jag ryser.

Vi fortsätter att bara koppla av, fundera lite på badrummet på ovanvåningen och bara ha det bra. Livet kan vara så gott. Önskar er en trevlig helg!

Bli först att kommentera