Där for P:et

Nu ska jag berätta något privat! Visserligen delar jag med mig något av mitt liv varje dag i bloggen, men det händer så mycket mer i livet än det som beskrivs här. Men nu ska jag berätta delar av mina drömmar och drömmar, de tror jag på. Man kan ofta tyda vad som ligger bakom drömmarna, hur tokiga de än är. Men dessa två drömsekvenser går jag bet på. De kan jag inte hitta någon bakomliggande orsak till. (här kan ju nu den uttråkade läsaren gå till något intressant).

Nattens dröm:
Livskamraten kom in och väckte mig (i verkligheten). Då svarade jag honom något som fick honom att förvånat utbrista; va!? Jag sade nämligen; ..och där for P:et. I min dröm hade nämligen vår familj fått ett paket med saker som vi var tvungna att ta på oss. Det visade sig vara några orangefärgade plastsaker som när vi tog på oss dem bildade ordet PIZZA. Vi skulle nu gå till en samlingsplats och det var blåsigt ute. Dräkterna var stora och fladdriga men vi kämpade oss framåt. Så kom en riktig vindpust och familjemedlemmen som var utklädd till P blåste iväg. Jag vet inte vilken familjemedlem som blåste iväg utan jag sade bara lugnt; där for P:et, eftersom jag blev väckt just då.

Alltså, jag har fnissat för mig själv upprepade gånger under dagen så drömmen var uppenbarligen trevlig.

Gårdagnattens dröm:
Det var sommar och vi var ute i trädgården. Några grannar var också där och en av grannarna bjöd upp mig till dans. Som vi dansade! Vi svepte iväg i stora cirklar ut på vägen, till nästa kvarter och nästa och nästa…..helt underbart. I drömmen sade jag att vi var bättre än Ginger och Fred (Rogers och Astaire). Vi dansade jättelänge och när jag äntligen kom hem så var Livskamraten arg och flera andra grannar var också där och var upprörda. Min dansante kavaljer hade nämligen ringt till sin fru, som var på tjänsteresa, och sagt att han ville skiljas för att gifta om sig med mig för vi passade så bra ihop. Först fick jag övertyga Lk om att det inte var aktuellt med någon skilsmässa, sedan fick jag lugna grannarna med att det nog var ett skämt. Men kavaljerens fru var uppenbarligen upprörd så jag skulle ringa henne. Då uppstod en sådan där löjlig situation som bara är möjlig i drömmen; telefonnumret var kodat, jag kunde inte läsa för siffrorna var så små. I nästa ögonblick hade jag ingen telefon m.m, m.m.

Sedan minns jag inget mer, tack och lov! Visst blir man lite nyfiken, vad i hela friden pågår i mitt undermedvetna?