Det var en gång….

Så har snart en  ny dag passerat. En dag med strålande sol, men kallt. Vi har inte hittat snöspaden ännu så det är fortsatt plumsa, plumsa som gäller. Vi har i alla fall varit och hämtat torr och fin ved hos en av lantbrukarbönderna så det känns tryggt och bra. Igår slog jag ju huvudet i ytterbelysningen på väg ned från parkeringen så idag har jag ett sår i pannan. Visst måste man skratta. När solen strålade som mest idag så drog jag upp gardinerna och skulle titta över sjön. Så här ser det ut.
Vi kan inte ens ta oss ut på baksidan.

Nu har Livskamraten tagit sig ut och fortsätter letandet efter snöspaden. Detta är helt otroligt, hur kan den ha försvunnit. Men jag har en liten misstanke, vår snälle lantbrukargranne fick hålla på en hel timme med att skotta upp vår parkering. Han hade ingenstans att lägga från sig snön för vägen är som en liten tunnel mellan snövallarna, så han åkte iväg med snön och tippade längre bort. Jag har nu börjat misstänka att snöspaden kan ha åkt med i snömassorna……… Vi får låna en skovel av närmaste granne och leta vidare i alla fall.

Igår kväll var jag i alla fall på trädgårdsseminarium. Oh, så vackra bilder från föreläsarens trädgård. Ska man verkligen kunna tro att det ska bli möjligt att vi får sätta ut plantor i år?

Jag letade fram några bilder från vår egen trädgård och njöt av dem. Så har det varit en gång………….

Ack ja, det var en gång.