Vilken tråkig dag….

Natten till idag hade jag så ont i min lilltå att det var omöjligt att sova. Jag tålde inte ens täckets tyngd på den. Jag har väl haft på mig skor för länge några dagar så i morse bestämde jag mig för att inte använda några skor överhuvudtaget utan bara låta min lilla tå vara i lugn och ro. Alltså har jag legat och läst största delen av dagen. Som tur är så hade jag en bok av en helt ny författare Bo Svernström och boken var väldigt spännande och bra.

Offrens offer – vilken intrig!

Men mot kvällssidan, efter att jag läst ut boken, så började jag känna mig less. Vad sjutton kan jag göra utan att anstränga min fot? Kanske ta fram kameran och knäppa lite minnesbilder av sommaren i vårt uterum.

Cannorna är ståtliga och fina. Även rosen Therese Bugnet ser välmående ut fast hon hamnat under tak. Det gäller bara att komma ihåg och vattna

Jag gillar den röda färgen på denna pelargon, den gör sig så fint mot muren

Både pelargonen och cannan är vacker men frågan är väl om inte sjön är vackrast

Det blev lite mörkare en stund och då ser Öjen ut så här…

… i nästa ögonblick tittade solen fram igen och då ser den ut så här

Vinrankan har många klasar som nu håller på att ändra färg från grönt till blått

Här ser det lite stökigt ut, men pelargonerna är vackra ändå

Jag måste säga att jag blev gladare efter att ha tagit dessa bilder. Vem kan inte låta bli att glädjas över blommor, dessa naturens underverk. Nu när jag gått in och sitter framför datorn så kan jag se skiftningarna på himlen och på sjön och känner mig nästan lite religiös. Den som planerade allt detta, gjorde ett väldigt bra jobb…