Etikett: måla

Höstkänsla

Av , , 2 kommentarer 11

Idag på fikarasten så tände vi ett par ljus på kaffebordet, regnet öste ner och plötsligt slog det mig – vi går mot höst!

När hösten kommer så får jag alltid ett behov av att starta någon aktivitet; gympa, dra igång något handarbete, måla om eller dylikt.

Tänk om jag inte ska planera för något sådant utan bara ta allt som det kommer. Njuta av att bara arbeta 6 timmar/dag och sedan disponera tiden som jag vill. Kan det vara något eller blir jag galen då av att inte ha något inplanerat?

Jag tror att jag ska chansa på att inte planera något speciellt. Bara försöka se till att jag rör på mig regelbundet, helst daglig långpromenad.

Skulle jag vilja så kan jag måla om i vardagsrummet, har gjort ena delen tidigare så det kan ju vara bra att göra andra halvan också. Sovrumstaket är svagt ljusblått, men det vill jag inte ha, det skulle också kunna målat om i kritvitt. Vårt gästrum i SpanskaVillan, kallat Kungarummet eftersom där hänger en tavla på vårt brudpar i deras yngre dagar (dithängt av tidigare ägare) behöver fräschas upp, det kan vara något att planera och skaffa grejor till.

Rensa i källaren och på vinden, kasta, kasta, kasta grejor!

Kanske hämta de två yngre barnbarnen tidigare från dagis någon gång då och då.

Sticka några barnsockar som en farmor/mormor förväntas göra.

Ja, jag tror att jag fyller dagarna utan att boka in något speciellt projekt.

 

Shabby chic

Av , , 2 kommentarer 9

Nu är jag i måleritagen igen! Knappt hinner ryggen komma tillbaka i rätt läge så är det dags att greppa penseln igen. Nu ska jag prova att måla Shabby chic. Föremålen som ska målas och sedan "shabbas" till lite är en av mammas gamla piedestaler och byrån som står i SpanskaVillan.

Piedestalen är nu målad första varvet och sent i kväll ska jag greppa sandpappret och rugga till den fina ytan lite här och där. Så märkligt egentligen! Först ska man tvätta, slipa och måla och sedan putsa bort lite av den fina ytan. Ännu är jag inte helt övertygad om att jag kommer att klara av att "förstöra" vad jag målat. Det sitter ganska djupt det där med att ha en slät och fin yta. Vi får väl se vad som händer när jag står där med sandpappret i handen.
 

Lite grand har jag i alla fall kommit igång med att inreda i Shabby chic-stil i sovrummet i stugan. Vitfärg för tak och ljus färg till väggarna har inköpts. Fönsterbänken pryds av vaser i olika vita nyanser och blommor samt vi funderar på vad vi ska lägga på golvet. Två förslag finns; äkta trägolv alternativt mjuk matta. Så länge fvi inte kan enas så får vi avvakta med att göra något.                                                            

 

Shabby chic

Av , , 2 kommentarer 7

Hjälp, jag gillar egentligen inte detta med shabby chic, franskt, danskt m.m, m.m när det gäller inredning, "vita rum" nej tack.

Men helt plötsligt börjar jag känna en längtan efter att göra om sovrummet i SpanskaVillan till ett mer romantiskt, shabby chic-liknande rum. Det började med ett besök på www.nordljus.net där jag förälskade mig en klocka och en tavla, se nedan.

Dessa inköptes och sedan riktade jag blickarna mot den skänk som fanns i rummet när vi köpte det.

I dag mer shabby än chic kanske

Nu känner jag hur lusten vaknar; att måla över tapeten med en ljus färg, att klä väggen bakom den enkla sängen med något vackert tyg, att lägga in ett vackert trägolv, att måla skänken lite ljusare, men fortfarande shabby, att till och med måla dubbeldörren vit…. kan det bli möjligt? Ska jag göra det, jag som har varit, och fortfarande är, så nöjd med vårt fina sovrum…. Vad säger Livskamraten? Ska jag fråga honom överhuvudtaget? Jag kanske bara ska måla tak och väggar medan han är ute och är upptagen med annat……..Ställd inför faktum kan han ju inte protestera……

 

Irriterad och sur

Av , , 4 kommentarer 11

Får man säga att man är irriterad och sur så här på lördagmorgonen? Det är i alla fall  jag just nu. Jag önskar att jag var 30 år yngre, hade svällande tatuerade överarmar och inga sviter efter hjärnblödningen!

Varför nu detta? Jo, den förbaskade ställningen. Den är tung, tung, tung och jag är till alldeles för dålig hjälp när den ska tas ned och sättas upp. "Tack" vare mig har nu Livskamraten en bristning i en ryggmuskel, jag orkade inte hålla emot när den längsta stången började svaja. Han som redan har ont i sin kropp och ändå kämpar på. Jag blir så arg på mig själv.

Inte är jag till någon hjälp när det gäller att räkna ut hur vi ska sätta upp ställningen heller. "Ska vi ta den där först", säger Livskamraten. "Javisst", säger jag utan att ha en aning om vad som är bäst, jag kan inte räkna ut hur saker förhåller sig till varandra, det är ett handikapp som inte verkar ge med sig. Dum, dum, dum känner man sig, jag borde nog ha en "dumstrut" på huvudet.

Längtar dessutom efter lite mer sol, inte bara dessa små glimtar utan en riktig solig dag, hela dagen. Burr, så sur jag är. Vad ska jag göra för att komma ur denna sinnesstämning?
Som ett första steg, stänga av datorn, klä på mig och sedan gå ut, då brukar det mesta ge med sig. Jag hör att Livskamraten börjat med ställningen på den sista väggen. Han "behövde" inte min hjälp sade han, och det förstår jag… Nej, ut med mig bara och hjälp till med det lilla jag kan, det är nog bäst. Sedan är det i alla fall jag som ska stå där högst upp och kämpa på, måla under taksprång är inte det roligaste kan jag tala om. Men det är sista väggen så det är bara att kämpa på. Får man låna en ställning så ska den utnyttjas till max.
 

Så skönt det var att skriva av sig, lite terapifunktion faktiskt.

Som en katt på hett plåttak

Av , , 2 kommentarer 9

Idag har jag målat gaveln på SpanskaVillan. En ställning sattes upp, stolpar på 6 meter, nästan 5 timmar tog det att montera upp allt. Till slut var allt säkrat och klart och det var bara för mig att klättra upp och måla. Då hände något;

…höjdrädslan slog till! Det har jag aldrig varit med om tidigare. Som plåtslagardotter har jag varit med och jobbat både på fodersilosen nere i hamnen och andra höga ställen och aldrig, säger aldrig har jag känt någon rädsla.

Men i dag, med denna utmärkta ställning, så kändes det jättejobbigt att klättra upp och börja måla och skrapa sovrumsfönstret. Livskamraten, som definitivt inte är höjdrädd, klättrade upp tillsammans med mig och jag bad honom att måla högst upp i nocken för jag ville inte / vågade inte sträcka på mig för att nå ända upp.

Naturligtvis ställde han upp men ack, ack, någon målare är han inte. Färgen stänkte vilt omkring så till slut tackade jag honom för hjälpen och bad honom sluta. Nästan 3 timmar var jag däruppe och kämpade. Meningen var att jag skulle göra i ordning fönstret också så att det blev grundmålat, men jag orkade faktiskt inte. Det räckte med att måla högst upp, jag får ta fönstret i morgon. Lite chockad är jag faktiskt över min reaktion, jag som varit helt oberörd av höga höjder tidigare.

Nu är hela framsidan med husväggar och murar målade och det ser så fint ut. Jag tänkte så smått på Knutte, byggaren, och funderade på om han skulle vara nöjd med sin spanska villa efter vad vi gjort. Han blev ju väldigt inspirerad av den spanska stilen efter sina besök i Spanien. Då mindes jag när jag som 15-åring fick åka till Marbella och hur förtjust jag blev i den spanska byggnadsstilen. När jag kom hem så målade jag källarens murade väggar kritvita och alla dörrar blev klarblå. I tvättstugan målades de synliga rören knallgula och stolen som mamma hade i tvättstugan fick  sig också en omgång med knalliga färger. Tänk vad snälla de var, mina föräldrar som lät mig härja på som jag gjordel.Så jag har full förståelse för hur Knutte kände sig när han beslöt bygga denna annorlunda stuga.

Låååååååångfredag

Av , , Bli först att kommentera 10

Huset är utlånat över påsken så vi har varit "tvungna" att åka till stugan! Tanken var att vi bara skulle slappa, sitta i solen (vilka optimister) och bara ha det skönt. Men vädret har inte inbjudit till så mycket uteliv så istället blev det ett himla liv inne. Morgonen började bra, vår snälla granne hade varit förbi med sin traktor och lämnat 1 kubik ved. Vilken rikedom! Vi började alltså dagen med att packa i säckar och bära nerför vår snöbelagda, isiga serpentinväg till stugan. Jobbigt, men skönt, man får se det som en morgonpromenad i mot- och medlut. En liten olycka hade hänt när grannen svängde traktorskopan, se bara:

Knuttes fina hemgjorda utebelysning kraschad – neejjjj!

Men sådant kan hända, olyckor sker vare sig man vill eller inte! Stackars grannen hur han ska ha känt sig när han såg vad som hände. Det går att åtgärda så allt är lugnt.

OK, veden var inne, vi fick besök av ytterligare en granne, jättekul att alla är så trevliga häromkring och sedan då….. jag började måla väggen i trappuppgången, ett mycket pillrigt jobb kan jag berätta som innebar en del akrobatiska rörelser och där jag gärna hade sett att armarna var ett par decimeter längre.

Vad ägnade sig då livskamraten åt? Jo, vi tycker att det kommer lite dålig lukt från skåpet under diskbänken och det skulle han ta sig en titt på. Men släpp aldrig lös en man med kofot, då kan vad som helst hända!

Han rev ut alla underskåparna! Då upptäckte vi att under det gamla Holmsundsplatte-golvet fanns ett alldeles rent och fint trägolv. Vilken lycka! Vi började riva, bort med plastplattorna, därunder 2 lager med masonitskivor som var nubbade, nubbade och nubbade. Jag drog bort nubb, tyckte att jag tog dem en efter en, men gång på gång så satt jag fast i golvet och upptäckte – aha, ytterligare en liten nubb som naglar fast mig!

Se bara så underbart! Jag kan tänka mig att måla golvet ljusgrått, ev med diagonala mörkare grå, eller svarta rutor. Det får dock komma senare, nu är vi ju utan diskbänk så strax bär det iväg till IKEA. Helt oväntat. Där ser man vilken effekt vädret har på oss!

Presentation
  • Jag lever här och nu.
  • Jag har ett ansvar för hur mitt liv utvecklas.
  • Jag vill så mycket.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se