För första gången sedan vi köpte huset 1979 så upplevde jag inte en känsla av "äntligen hemma" när jag kom hem efter semestern. Det kändes bara lite småtråkigt, dags att klippa gräset, sätta på tvättmaskin, gå genom posten, titta över blomkrukorna inomhus och utomhus…… Men jag vet att det går över, i kväll känns det säkert bra igen.
Vilken kväll vi hade igår! Både vädret och sällskapet var av allra yppersta klass, även om samtalet ibland var på lite låg nivå. Våra maskar (i toaletten) kom återigen på tal, det är nästan oundvikligt när man befinner sig i ett stugområde där förutsättningarna för att koppla upp sig mot kommunens avlopp är omöjligt och där marken består av berg och sten så det är inte så lätt att lägga ner en tank heller.
Men vilka tankar dessa maskar väcker hos folk! Vilka bilder och fantasier de lockar fram. Jag skrattade så jag hade ont i halsen när vi gick hem i den varma, mörka natten. Härligt gäng vi lärt känna där på vårt nya sommarställe. Så roligt det har varit att lära känna omgivningarna, och människorna, på ett alldeles nytt ställe. Som en av de glada fruarna sade: det är nästan något magiskt med den här sjön och det här stället!
Senaste kommentarerna