Etikett: middag

Hemma igen, sonen fyller år

Av , , Bli först att kommentera 10

Kom hem sent i går kväll, jobbade halva dagen i dag, men gick hem till lunch. Orkade helt enkelt inte vara aktiv mer. Det har varit tuffa dagar i Bryssel! Bra seminarier, bra möten med massor med människor, men det tar på krafterna att vara aktiv ända från hotellfrukosten till dess att man äntligen får krypa i säng på kvällen.

På den första samlingen fanns ett kuvert som innehöll 2 små lappar. På den första lappen skulle vi besvara 5 frågor; anställningsår, färg på bilen, första bokstaven i mammas namn, vilken idrott vi gillar och vilket djur vi föredrar. På lapp nr 2 fanns fem mobiltelefonnummer som vi skulle skicka ett sms till innehållande svaren på dessa frågor. Sedan fick vi i uppdrag att under våra dagar tillsammans hitta igen de personer man fått sms från.

Kul idé, utom för mig som glömt min mobil hemma på köksbordet. Inget att bry sig om tänkte jag, jag tar ändå kontakt med folk, det behöver jag inga sms för att göra.

Sedan såg jag i programmet att det skulle bli "nätverksmiddag" på onsdag kväll. Då blev jag lite nervös. Är det nu meningen att vi ska sitta tillsammans med dem vi fått sms från så kan det bli svårt för mig att veta vilka jag ska sitta med. Lite orolig blev jag, men det löste sig. När vi kom till middagen så fanns det listor med namn som visade vid vilket bord vi skulle sitta.

Lättad hittade jag mitt bord och de 10 herrar som skulle bli mina bordskamrater. Då fick vi i uppgift att hitta den gemensamma nämnaren mellan oss vid bordet. Det visade sig att vi alla blev anställda på 80-talet så tillsammans hade vi mellan 250 – 300 års anställningstid. Snabbt döpte vi oss till Veteranerna och ni kan inte ana vilka skämt våra åldrar gav upphov till. Mycket handlade om rullatorer, kiss-schema och läggdags! Lite morbida blev vi allt, men kul hade vi.

Sedan skulle vi byta bord och då blev jag framkallad till scenen och blev ansvarig för bord nr 5. Beväpnad med en namnlista (som jag inte kunde läsa, inga glasögon) och ett rosa silkestyg fick jag ge mig ut på jakt efter ytterligare 10 herrar. Med våra rosa band knutna runt huvudet döpte vi oss till "The Pinkies" varefter vi skulle bygga en atomliknande figur med stora bollar och pinnar. Vi blev absolut inte först klara, men  mina herrar kämpade bra ändå!


Mina glada "pinkies" och vår snygga atom-modell

Ingen rast och ingen ro! För att säga sanningen så minns jag inte hur vi delades in till nästa bord, men den gången var vi faktiskt fyra damer vid bordet (kors i taket!) så denna gång döpte vi oss till "Ladies table". Nu var det korsord och babybilder som skulle lösas. Kul idéer och som sagt, många människor mötte man på detta sätt, men herregud vad man får kämpa ibland för att få i sig lite mat!

I dag är det 1 april. I dag fyller sonen 32 år. Min lilla fina gosse, alltid väldigt öppen och social, vi var väldigt nära varandra när han växte upp. Så tacksam jag är för alla våra samtal när han berättade så öppet om vad som pågick i hans liv. Så tacksam och glad jag är för att vi i dag får vara delaktiga i hans och hans fina familjs liv!

Snö och mycket skidåkning

Av , , 2 kommentarer 8

Mycket snö har det kommit (kommer fortfarande), mycket skidåkning är det på TV.
Inte alltför dumt ibland när man har handarbete man vill göra färdigt.
Filten med mormorsrutor är nu färdig, komplett med fleecefodrad baksida,
den blir nog varm och skön för en liten gosse.

När vi var på middag på Trettondagsafton och värdinnan plockade fram
sitt stora lapptäcke så började jag tänka på vilket fantastiskt arbete många
kvinnor gjort. Tänkte på det man läst om hur man i Amerikas Vilda Västern
samlades och quiltade täcken tillsammans. Vilken gemenskap!
Vilken lättnad att de kunde hjälpas åt! Så sugen jag blir på att
börja göra något med lappar! Kanske dags att plocka fram min
fina bok med ideér och förslag på olika lapptekniker…..

Fast i morgon är det arbetsdag, i morgon kommer mina tillfälliga arbets-
kamrater inflygande från sina respektive länder och det blir tuffa dagar
igen. Jag vet att då behöver jag min ork till att jobba……kanske bäst
att vänta. Istället ska jag be Livskamraten bestämma vilket hotell
vi ska boka i Dubai. Jag har plockat ut fyra olika hotell som uppfyller
mina krav, men jag vill att han ska titta på dem och se om de
uppfyller även hans krav. Sedan ska jag boka!

Mer filt

Av , , 2 kommentarer 7

Perfekt middag i går kväll! Efter en alldeles utmärkt middag med gott vin till så tog värdinnan fram sitt handarbete och jag tog fram mitt. Visserligen kunde jag inte bräcka värdinnan som satt och handsydde!!?? på ett lapptäcksöverkast åt dottern, men jag hann göra en hel del av några av mina mormorsrutor.

Idag har jag varit på ÖB och köpt en mörkblå fleecefilt (29,-) som ska bli bakstycke.
Livskamraten har också tagit sitt "handarbete" och sitter framför TVn och splitsar rep som ska användas till att förankra flotten till sommaren. Håll flitens lampa brinnande!

Abstinens

Av , , 6 kommentarer 8

Steg upp strax efter 9 denna soliga morgon, sitter här i morgonrock och fasar för att klä på mig och gå ut och vara aktiv, känner hur abstinensen kliar i hela kroppen. Är det efter den livade tjej/dam/tantmiddagen igår kväll? En kväll som även denna gång fick en viss påverkan på min röst (det har hänt att jag vaknat helt utan röst efter dessa middagar).

Nej, abstinensen kom efter att ha läst VK:s bloggar på morgonen. Jag LÄNGTAR efter att skriva!!!! Hur kan det  ha blivit på detta sätt? Hur kan det kännas som ett sug i kroppen efter att få dela med sig av sina tankar? Förstår ingenting.

Jag åkte till Tyskland förförra veckan. Åkte till Arlanda på kvällen, steg upp kl 05.00 på morgonen, checkade in, stod i kön för att gå ombord på planet när jag plötsligt blev uppropad att komma fram till gaten. Jag, tillsammans med två kollegor, rymdes inte på det överbokade planet utan fick vackert stanna kvar på flygplatsen. Fy sjutton, vilken känsla! Inte trevligt alls när man har fullplanerat program framför sig. Våra väskor fick åka iväg, men inte vi! Det har aldrig hänt mig förut, och jag kunde knappt tro att det var sant. Usch, men vi kom iväg med nästa plan, tack och lov.

Väl i Frankfurt fick jag göra en ny bekantskap, nämligen med en stor och fin GPS. Den kvinnliga presentatören klarade av att lotsa oss helt perfekt från flygplatsen till bruket, från bruket över till hotellet i Holland, från hotellet till bruket och slutligen till flygplatsen igen. Helt spikrakt kunde chauffören köra på helt obekanta vägar, fantastiskt! Inte minst det att vi kunde välja vilket språk hon skulle tala. När man skulle svänga till höger så sade hon det: "sväng höger" men när det var vänstersväng sade hon: "gör dig beredd, gör dig beredd att svänga till vänster". Då stramade vi upp oss allihop i bilen och var beredda, läckert. Jag funderade faktiskt på att köpa en GPS, de hade billiga sådana på Schiphols flygplats, men vi hittar ju mellan Umeå-Holmsund-Sundsvall ganska bra vid det här laget, så det blev ingen. Annars hade det varit en bra julklapp.

Denna helg hade jag tänkt använda till att ladda batterierna inför kommande vecka, men vi hade middagsfrämmande i torsdags (trevligt), middag i går, fredag (trevligt med underbar mat och dryck) och nu ska vi ha middag hemma igen i kväll. Nåja, söndagen finns ju att vila på. Sedan bär det iväg på en veckas utbildning. Kameran ska med så får vi se om jag kan lägga in någon fin bild på det fantastiska lunchutbudet på anläggningen. Nu har skrivklådan minskat så jag tackar för mig och önskar alla en trevlig helg!

Mycket nu, tar time-out

Av , , 7 kommentarer 13

Hösten har kommit, med sig i bagaget har han denna gång mycket arbete. Det brukar höra höstarna till. Skillnaden nu är att jag inte har riktigt den ork som jag hade tidigare, före mina aneurysm.

Detta att skriva en blogg har varit oerhört roligt! Inte minst att man tycker sig "börja känna" människor som man aldrig haft något att göra med i verkligheten, men vars bloggar jag följer och vars kommentarer på mina inlägg gjort livet ännu lite ljusare och trevligare!

Mina inlägg har blivit färre och färre på sista tiden, helt enkelt pga bristande tid, och ork. De närmaste veckorna nu kommer jag att åka till Tyskland, Holland och därefter en vecka till Bryssel. Det låter trevligt, men det är i arbetet jag kommer att resa vilket innebär att det är hårt arbete även då. I både Tyskland och Holland ska jag besöka pappersbruk inom koncernen och det ska bli väldigt spännande att få se, i verkligheten, ställen som jag haft kontakt med under en stor del av mitt arbetsliv, men alltid via mail, telefon eller möten på andra orter. Jag hoppas att det kommer att finnas utrymme för att träffa en del av mina gamla kontakter, åtminstone en kort stund.

I Bryssel blir det utbildning. Jag har varit där en gång förut på samma ställe på en veckas utbildning och då fascinerades jag av det enorma utbudet av mat till lunch respektive middag. Ni skulle sett efterrätterna! Även fikapauserna var något i "hästväg", vad sägs om chokladfontän? Jag ska ta med mig kameran och försöka lägga in ett par bilder längre fram.

Sedan, från mitten av november ända in i mars, är mitt arbetsschema fulltecknat, minst sagt. Jag väljer därför att ta en time-out med mitt bloggande. Jag hoppas att lusten och orken kommer tillbaka till våren så återkommer jag.

Till er som brukar läsa mina inlägg – tack! Det är fantastiskt roligt att se att det finns de som väljer att gå in och läsa vad jag skriver!

 

87 miljoner

Av , , Bli först att kommentera 9

Tänk att få vinna 87 miljoner. Det är vad jag siktar på. Ibland brukar jag fantisera om att jag vinner massor med pengar. Jag vet inte vad jag skulle vinna på för jag spelar inte på något, men på något märkligt sätt så vinner jag ändå.

Tidigare så tänkte jag vinna 1-2 miljoner, men som regel så slutade det med att jag var skyldig pengar. Det första jag planerar är nämligen vilka pengar jag ska ge till vilka personer. Allt eftersom familjen växer så blir det krångligare och krångligare att få till fördelningen på bästa sätt, så nu behöver jag 87 miljoner för att allt ska gå runt. Men då tror jag att alla ska bli nöjda.

Livskamraten fnyser alltid åt mig när jag planerar hur jag ska dela ut pengarna. -Behåll dem och lev gott, är hans råd. Men så kan man inte göra. Ibland hinner jag planera för barnbarnens eventuella barn innan jag är nöjd.

Tänk så fånig man kan vara. Men roligt har jag medan jag planerar. Ibland bjuder jag familjen på middag, alltid på Sävargården av någon konstig anledning, och där berättar jag den glada nyheten och delar ut kuvert och berättar hur jag tänkt göra. Men ska jag säga sanningen så är jag inte säker på att familjen skulle gilla alla mina planer. De skulle kanske känna sig lite för livegna för att det ska vara riktigt bra. De är ju självständiga, de små rackarna. Pengar skapar inte lycka, så det är kanske lika bra att jag inte spelar, och alltså inte kan vinna.

Vad brukar man säga?

Av , , 2 kommentarer 6

Nu är jag nyduschad, har plockat på mig "finkläder" och juveler och är alltså färdig för att gå på middag hos en av våra nya grannar. Spännande! Ett ord snurrar i mitt huvud, "uppmummad", någon av mina vänner?, arbetskamrater? brukade säga det när han hade klätt upp sig för att gå på fest. "Uppmummad"; var det att han hade duschat och satt på sig Mum?

Strunt i det, sista lördagen på denna semester. En oerhört varm dag, inte så mycket sol, men tung värme. Vi har ägnat oss åt att plocka ihop våra utspridda grejor, dra upp båten på land och säkra flotten ännu längre ut.

Denna sjö är ju nämligen en sjö med ett växlande temperament. Ibland blyg och försagd och diskret tillbakadragen. Vår tomt växer med flera meter och vi är lyckliga och glada över vår stora strand. Men vi vet att sedan växer storhetsvansinnet och den tror att den minst är Atlanten. Då kastar sig vågorna mot stranden, stranden krymper och bara försvinner, drivved och delar av andras bryggor kan landa hos oss som finns längst in i viken, det dånar och stormar, spännande är det. Då gäller det att ha dragit upp allt löst ordentligt på stranden.

Jag önskar er alla en lika trevlig lördagskväll som jag tror att vi kommer att ha!

Ren och skär lycka!

Av , , Bli först att kommentera 6

Fredag eftermiddag, strålande sol, gräsmattan är nyklippt, tre liljebaggar har fått ge sig för mina ivrigt nypande fingrar, då kommer lilla L tillsammans med sin mamma. Vi sitter i solen med ett glas fläderblomsdricka, lilla L gräver i sanden och häller ut på gräsmattan. Nymfparakiten Jocke som är med oss ute på altanen sjunger så vackert för lilla L att det är en fröjd att höra honom. Sonen kommer från arbetet, vi äter middag tillsammans ute i solen. Då dyker dottern upp helt överraskande och hinner äta en bit med oss. Till efterrätt blir det glass och jordgubbar. Då dyker de två äldsta barnbarnen upp, vackert klädda i sina skolavslutningskläder och tar det sista ur glasspaketet.

Sedan försvinner de allihopa åt varsitt håll. Kvar sitter en mycket nöjd mamma, mormor och farmor och njuter av de sista solstrålarna. Sedan är det bara för mig och Jocke att gå in. Det börjar bli sovdags för Jocke och jag ska bara njuta av denna min ensamma fredagkväll. En bra bok, lite chips och en dricka – jag är nöjd!

Fänrikshjärta – så anspråkslös och så vacker!

Mitt i natten……

Av , , 3 kommentarer 6

Sådant gillar jag…..att man sitter i soffan tillsammans med Livskamraten, nöjd och belåten efter en bastu och god middag och plötsligt ringer telefonen…. hej, vad gör ni, ska ni komma över? Vi har inget att bjuda på mer än en Irish coffee men ta med er chips eller något annat som ni har hemma….

Så ska det vara; enkelt, opretentiöst och trevligt. En skön promenad hem så här efter kl 01.oo och i säng, så gott vi kommer att sova i natt. Tänk vad enkelt det är att umgås ibland! Fram för ett enklare umgängessätt!

Fjärde advent

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag blir det bara en lugn och skön dag. Vi ska bara njuta av friden; adventsmiddagen blir av även om vi är en decimerad skara dessa dagar, den belgiska tryffeln ska bara doppas i kakao så kan den ställas fram på bordet. Valet till middagen blir så långt från jul man kan tänka sig; kycklingfiléer med pasta och glass med frukt till efterrätt. En lång promenad med hunden ska också hinnas med, både för hans och vårt nöje. Men för övrigt; inga måsten. Tillönskar er alla en lugn och skön adventssöndag!

Presentation
  • Jag lever här och nu.
  • Jag har ett ansvar för hur mitt liv utvecklas.
  • Jag vill så mycket.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se