VERSCH
i kulturkommunen

En fullödig kör och orkester
som satsar på klassisk musik
kan möjligen väcka protester
hos andra än sin publik

men svara med bullertester
är ändå en konstig taktik

VERSCH
i fågelkikaren

På plötslig Holmögadd-visit
har aldrig skådats flera!
Där satt den lilla lärkan vit,
så svår att observera...

Hur fridens namn den kommit dit
kan ingen konstatera

VERSCH
på a-kassa

En holmsundsbo fnyser besviken
åt kapitalismens roll
och muttrar om golvfabriken:

- Den är ju som elektroniken:
Ska stängas med fjärrkontroll...

Sitter och eftertänker på valresultatet, som blev en svårsmält historia. Enda glädjen är väl att åtminstone bo i den landsända där rätt sida fortsätter vinna och där sydsvenska rasister är ungefär lika vanliga som de är förståndiga. Glad i varje fall fram till det att någon beskäftig soffexpert lyckas häva ur sig att orsaken till detta är att norrlänningar och glesbygdsbor - "lantisarna" som en inbillningssmart stockholmspolitiker uttryckte det i ett TV-klipp - inte klarar att hänga med i utvecklingen.

Som om alla utvecklingar skulle vara något att hänga med i? Inte någon i det här valet i alla fall. I allmänhet skadar det nog inte att se efter åt vilket håll lämmeltåget går innan man faller in i ledet. Annars är det lätt att hamna på djupt vatten.

Nära till hands att eftertänka kring ligger förstås valrörelsen, det återkommande fenomen som gör politiken galnare än någonsin. Nytt för den här omgången är reklamens och PR-byråernas totala genombrott. Allt mer standardiserade budskap förpackas och säljs med samma metoder som det konkreta fläsket ute i frysdiskarna. I förbifarten förvandlas vi väljare till konsumenter på jakt efter det bästa erbjudandet och det viktigaste val vi har att göra banaliseras till bara ett bland alla andra på marknaden.

Varför ska det vara självklart att jag som väljare bara intresserar mig för det som är mest gynnsamt i kronor och ören för just mig i just min situation och just nu?

Mellan blocken skiljer en verbal avgrund och ett sakligt krondike. Men visst lever ideologierna ändå, åtminstone på allianssidan. På annat sätt går det inte att förklara den ena korkade privatiseringen efter den andra. Den senaste i branschen – bilprovningarnas eventuella mångfald – måste ju bli ett klassiskt exempel på en lösning som söker ett problem.

VERSCH
vid Ground Zero

Samtidens sorgliga tema
är dragningen åt det extrema
och driften att hellre beskriva
det allra mest våldsaktiva
än dröja en stund vid det stilla
som inte vill någonting illa
och verkar på sikt i det lilla
 

Själv har jag ett ungefär lika banalt och händelsefattigt liv som de flesta bloggare. Detaljerna ska jag verkligen inte plåga någon med utan istället försöka blanda verscherna med något som blivit sällsynt i dessa snabbtyckandets dagar: Eftertankar.

Min första eftertanke ska handla om vad som är långt och vad som är kort. Kortheten står högt i kurs i dag med twitter-fenomenet (högst 140 tecken!) som krönet på utvecklingen. Tålamodet har trutit också i gammelmedierna, där texter, stycken och meningar blir allt kortare. I radio och TV får knappast någon avsluta en mening som verkar innehålla mer än en tanke innan programledaren avbryter.

Jag är förstås inte oskyldig själv. Mina verscher har blivit kortare och kortare medan åren runnit iväg. Men det finns en skillnad och den handlar om texters specifika vikt, om den koncentration som bara kan uppstå genom bearbetning. Det är det som gör att en bok på 650 sidor kan vara i kortaste laget och en notis på 5 rader åt skogen för lång.

Pladder upphackat i småbitar är fortfarande pladder. 

VERSCH
på pekpinneskaftet

Så mycket av tvång
är ständigt på gång
att stadgas till allas bästa
Det finns inget sätt
att tvinga folk rätt
som inte är värt att testa

Det misslyckas för det mesta

VERSCH
på vågen

”Kilona rasar med smör och med grädde…”
Tänk om det vore som medierna skrev!
Hur man än åt och sig annars betedde,
ändå så smal som en sticka man blev

Om alla vägar till framgången ledde
kunde man ösa det goda med slev...

VERSCH
på löftenas marknad

Framtidens medel och mål
förpackas som tandkräm och tvål
för att sälja i TV-rutan
Den mening och den substans
som en gång i rörelsen fanns
får vi numera klara oss utan

VERSCH
i maggropen

Vad i tidens medietjatter
väcker känslor och protest?
Knappast några valdebatter,
inte hungersnöd och pest

Plågad mink och döda katter
upprör ändå allra mest