...

Min fru har arbetat mycket med sagor i sin klass i år. Olika sorts sagor. Folksagor, sådana som inte alla nyare svenskar har hört, konstsagor, fabler och egna sagor.

Idag gick en etta förbi henne och såg henne titta i en sagobok. Eleven frågade om det var en folksaga. Då vet man att undervisningen har landat någonstans där inne.

En stor lycka kan det vara när elever med annat språk upptäcker att mamma eller pappa läst samma saga som de möter i klassrummet. Fast på ett annat språk.

Som ni minns var sagor Einsteins recept för excellens. Först sagor, sen sagor. På det ännu mer sagor.

...
Det kan vara både roligt och intressant att ha fel. Idag fick jag ha roligt på det sättet igen.

Min bild av Öviksområdet är att det kokar av företagsamhet. Inte bara stora industriföretag, utan även mängder med småföretag. Det finns många, men företagsamheten där ställd i relation till Umeås stämde inte med den bild jag alltid haft. Eller rättare sagt, jag har inte haft rätt bild av Umeås företagsamhet.

Under lördagsbrunchen, som avnjuts med mycket papperstidning, läste jag om Umeås och Örnsköldsviks "kärlekshistoria". I en tabell kunde man läsa att Övik med 55 008 invånare har 2522 företag medan Umeå med 117 294 har 12 000 sådana. Stämmer siffrorna går det ungefär 10 umebor per företag mot ca 22 övikare.

Siffran säger inget om hur många som är företagare, ett företag kan ha en eller många ägare. Annars kunde man ha jämfört med Bjurholm där nästan var fjärde är företagare. ;-) De säger inget om storlek och bärkraft heller.

Hatten av för Umeå i den entreprenöriella stadskampen. Positivt för framtiden. Det behövs nya små om det ska kunna bli nya stora.


Här den korta nätartikeln:

http://www.vk.se/865799/umea-och-o-vik-en-karlekshistoria

Även i vintriga Västerbotten. I detta fall Umeå.

...
Har tagit lite ledigt idag och startat på företagsfrukosten på värdshuset i Bjurholm.

Det är är inte bara Svenskt Näringslivs kommunranking som ska släppas, det informeras om mycket annat också med anknytning till företagsvärlden. Nyss har Arbetsförmedlingen berättat lite om sina möjligheter och bl.a. Lovat telefontider jag hittills aldrig hört från statliga tjänstemän. ;-)

Just nu är det Krenova som berättar om företagande och inspiration till sådant inom kreativa sektorn.
Uppslutningen från nya och "gamla" företag, tjänstemän, politiker och andra är bra. Skulle mötet ha varit i Umeå hade det krävts tusen personer för att matcha. ;-)

Nu kom faktiskt VK...

...
Tittar ut på snöhögarna här i Umeå och ser både kallgrader och snö i långtidsprognosen.

En fördel finns. På 80-talet var det ytterst nära att en gammal vän och jag hade orsakat en otrevligare eldsvåda när vi skulle bränna bort det uttorkade gräset kring det årets majbrasa. Under den närmaste tiden är risken för okontrollerbara gräsbränder minimal häromkring.

Bra va? :-)

...
Det skulle väl förvåna om det inte blev några misstag även idag, men ett extra lyckades jag undvika.

Jag fick en text som skulle in på en hemsida skickad för påseende. Där stod det bland annat om Umeåregionens sju kommuner. Jag var på väg att sända en propå om rättelse direkt från ryggmärgen när jag kom ihåg surströmmingens, Modos, bandvagnens och Anders Ågrens hemstad. Örnsköldsvik hör till Umeåregionen nu, vi är faktiskt sju! Vi klubbade t.o.m. saken på KS-sammanträdet i Vänmäs i måndags och mer definitivt blir det inte.

Det känns väldigt roligt att Övik kommit in i "familjen", av flera anledningar. Själv hade jag gärna sett att även Skellefteå hade funnits med, men jag tror nog det kan komma att dröja. Jag är ingen hockeyfantast, men tänk bara regionens sammanträden under säsongen om både Modo, Skellefteå och Björklöven fanns i "upptagningsområdet".

En nackdel med Öviks anslutning finns för vår del. Hittills har den grafiska bilden av Umeåregionen haft Vännäs i mitten. Likt kronblad har kommunerna legat runt blommans gula mittpunkt. Nu blir det utan tvekan eljest, men det är smällar man får ta.
Örnsköldsvik är mycket välkommet!

...
Trist att se att det innovationsrika företaget Hybricon gått i konkurs. Man har inte fått finansiärer och saknar kapital, trots tekniska framgångar med stora elfordon och laddhynrider.
Riskkapital behövs.

Hoppas på snabb omstart med nya finansiärer.

...
Folkbladet berättar ikväll om ett medborgarförslag till fullmäktige i Umeå som handlar om Holmlund. Sveriges tionde mest omskrivna kommunalråd enligt Dagens Samhälle.

Allas vår Holmlund skulle, stående i en hästvagn, huggas ut i marmor (grårosa?) och placeras på rådhusets topp under kulturhuvudstadsåret. En av motiveringarna är hans förmåga att få känslorna i svang.

Skulle onekligen bli riktigt svårt att bräcka för grannarna. :-)

...
Skulle vilja ha tid att fotografera i detta vackra vinterväder, men det har inte alls blivit tid. Snökristallerna i naturen återger och bryter ljuset i tusen vackra skiftningar som kompenserar oss för kylan. I morse hade det lockat att stanna här och där på vägen till jobbet, men det var inte läge. Har bl.a. haft tre APT idag, det är nytt rekord.

Dagen har varit slitsam men tillfredställande. SFI:ns nya lokaler och omfattning känns riktigt bra, även det framväxande samarbetet inom Umeåregionen. Ett av dagens mer inspirerande och lovande möten var just om den verksamheten. På fredag ska de två lärarna och jag på en nätverksträff med SFI Online, ett projekt inom bl.a. Umeåregionen som syftar till större IT-användning inom svenska för invandrare och mer distanssamarbete SFI-skolorna emellan. Förbättring och effektivisering helt enkelt.

Föreningarnas och församlingarnas engagemang i våra nysvenskar känns också bra. Andelen invandrare som stannar i Bjurholm är osedvanligt stor, större än i t.ex. Umeå. För orter med låg arbetslöshet och relativt hög medelålder kan sådant bli riktigt betydelsefullt.

Dagen har också handlat om fritids och förskola. Det blir kanske lite om det senare.

...
Såg just att en rökugn exploderat vid fiskrökeriet i Norum. Inte helt förvånande stod det att viss rökutveckling uppstod. Rökutveckling är väl vad Norums hållit på med där sedan 1959, ett fint och betydelsefullt år för övrigt.

Det var väl att ingen blev skadad. Hoppas att man snabbt får ordning på sakerna. Deras rökta lax brukar hitta till vårt kylskåp med väldigt jämna mellanrum.

...
Det är riktigt roligt att se att orderböckerna på ÅLÖ redan börjar fyllas igen. Det går ju inte anställa utan efterfrågan och det är inte alltid lätt för företagen att "se bakom hörn". Återanställer man så har något förändrats. Varje industrijobb är flerdubbelt betydelsefullt då de ger ytterligare jobb runt omkring.

http://www.vk.se/777293/alo-ateranstaller-personal

Vill önska både företag och anställda lycka till. Hoppas utvecklingen håller i sig.

Men det finns så otroligt många uttryck som är - klockrena. Kanske kan man jämföra pitemål med kinesiskan, ett tecken eller uttryck säger mer än tusen ord. Ett "schtömmel" är en osedvanligt klantig idiot som inte förstår någonting. "Schmolanedi" och "blåjta" äts med "remidjen"! Detta är två exklusiva rätter; en med kall mjölk och en med kokande mjölk - i båda tunnbröd i bitar och man har bestick när man äter dem.

"Häven jä unda", flytta på er och sedan "hajna" och "hojna", han här och hon här - "hejna" betyder det här och har inte något med schvammel-hen att göra. Min pappa tog alltid på sig "krupen" - en tröja och mamma mjölkade "kräka" som var korna.

Om något eller någon är "ovegolant" så betyder det ostadigt och säger någon till dig "vors narscht jär du sparke frå?" så säg som det är: du bor i Grubbe.

Finns det några människor som pitebor möljligtvis tycker illa om så är det "lulhåssaföttren" (de som bor i Luleå) och 08-orna naturligtvis. Är man i Berschika är man nästan i Piteå, för då är man i Bergsviken.

Det finns för övrigt en sida på FB om Pitemål, om ni känner för att lära er mera:-) Hä jär bara å träjn nalta.

https://www.facebook.com/pitefans/posts/10150424888805302

...
Fick ögonen på några artiklar på VK:s sportsidor denna lugna dag. Ämnet var alpint.

Om uppgifterna stämmer har Sverige 28 000 organiserade slalomåkare. I Västerbotten finns 330 av dem. Inte alla i fjällen. I Bräntbergsbacken, Vännäs, Agnäs och Bygdsiljum tränas det inte lite. Och även förhållande är bra på många sätt är det svårt att jämföra tränings- och tävlingsmöjligheterna med dem i de största alpina orterna vår världsdel. Även om man räknar in våra stolta fjäll.

Om vi tänker på de 28 000 åkarna i riket och jämför Västerbottens 330 är det inte dåligt att länet har 18 åkare på internationell nivå varav 6 i Världscupen. Det betyder att om "utväxlingen" i alla slalomklubbar i landet var lika stor som i Västerbotten hade vi drygt 500 bara i världscupen. ;-)

Detta kan lära oss att man kan nå långt här under solen även om de yttre förutsättningarna inte är som allra bäst. Och att man inte behöver vara många för att bli riktigt bra.

Heja Västerbotten!

...

Hemavan - London på inte många timmar alls, eller varför inte Amman, Beirut eller Skopje?? Utan att passera GÅ på Arlanda.

Man får önska Nordic Air Sweden lycka till nu när man storsatsar och gör Umeå till hemmabas. Hoppas att man även lyckas med att få fler turister till Norrland.

 

...
Ser att Britt-Marie Lövgren (FP) dött, 57 år gammal. En komplett överraskning då jag inte ens hört om hennes sjukdom. En politikerprofil mindre.

37, 57 eller 77. Människolivet är kort.

...
När man sitter på mötet som blir lite längre än tänkt, inte för att det är segt utan kreativt. När man blir osäker på exakt när parkeringen gick ut. När man ilar ut och lapplisa, eller lapplars, står vid bilen. När man kommer fram och biljetten gick ut för fyra minuter sen. När Lapplasse ler och säger att han tog det lite lugnt.

Man får väl köpa en julklapp till sig själv för de sparade pengarna.

...
Idag var det KS-dagar för Umeåregionen på Nolia. Kommunstyrelseledamöter och en del tjänstemän var på plats för information och meningsutbyte om Kulturhuvudstadsåret och en del annat. Bl.a. frågan om gemensam marknadsföring av Umeåregionen, vilket borde vara en självklarhet. Alla delar behöver varandra. Umeå har boende, restauranger och mycket annat - vi andra har upplevelser för både vinter, vår, sommar och höst som absolut behöver vara med i marknadsföringen om den ska "sticka ut".

Förberedelserna gör Kulturhuvudstadsåret går vidare. För våra mindre kommuner hoppas jag att det blir många livaktiga gräsrotsinitiativ, kanske med oväntade samarbeten geografiskt och verksamhetsmässigt. Det går inte att vänta att initiativ och pengar ska komma flygande från andra håll. Det var intressant att få ta del av Estlands erfarenheter från 2011.

Det gäller att göra det bästa av året.

Det känns bra att färjetrafiken mellan Vasa och Umeå är på väg att bli värd att nämna igen. Öster- och Västerbotten hör nära ihop på tal om marknadsföring av Umeåregionen. När jag var på skolchefsskuggning i finska svenskbygderna i september var det många som talade längtansfullt om de gamla tider när färjorna gick till överkomliga priser och man kunde ta del av Västerbottens utbud av friluftsliv, kultur och annat. Samt fick ha rikssvenskar på besök. ;-)

Ola Nordebo har bitvis ställt ganska utmanande frågor till partisekreterarna i eftermiddag.

Det kom en hel del frågor från de aktiva allianspartimedlemmarna också. En slutfråga där det brände till litegrann i salen handlade om det nya utjämningssystemet. Min personliga uppfattning är att det är bra att glesbygdskommuner inte längre ska få tiotusentals kronor mindre till förskoleplatserna. Men hur det ska bli med vårdcentraler, sjukhus och kollektivtrafik när landstinget får kring 300 miljoner mindre vågar jag inte tänka på. Kommunerna vinner en del och förlorar mest troligt mer på grund av det som drabbar länet.

Själv frågade jag om det kommunala självstyret när de statliga kraven växer till sig. Svaren från de f.d. kommunpolitikerna var ganska bra, men jag tror frågorna och deras bakgrund bör lyftas. Då och då.

Har flexat ut för att delta vid en träff med Alliansens partisekreterare på Folkets hus i Umeå. Bilden blev lite suddig, men vi ser Nina Larsson (FP), Acko Ankarberg (KD), Kent Persson (M) och Michael Arthursson (C).

Ola Nordebo äger den röda armen till höger och modererar just nu samtalet om Sverige, Norrland, Västerbotten, Umeåregionen och Umeå.

Det är väl ett tag innan isen lägger på Umeälven utanför Öbacka, men det kändes kyligt nära i afton.

Det ser trevligt ut med städer där kan ha en båt och där man kan fiska.

Jag vill ha båda delarna och ser ingen naturnödvändig motsättning mellan landsbygd och stad. Umeåregionen behöver alla sina delar. Landsbygden, samhällena och staden. Jag har inget emot vår fina huvudstad heller, där man för övrigt också kan fiska och få både det ena och det andra. Att man har en landsbygdssjäl behöver inte betyda att man är "anti" nåt annat.

Landsbygd och stad behöver varann.

...
Ok, lite överdrivet då. Jag såg i alla fall en ny syn i morse vid 0715-snåret i Vännäsby. Några lätt framåtlutade portföljbärare som kom från hembergsområdet, ilade runt kanten på järnvägsviadukten och försvann i riktning mot Vännäsby C. Målet var nog tvärbanans 0720-avgång.

Jag hörde nyss att det var 10 passagerare som fyllde på pendeln i Vännäsby vid den allra första turen som gick 0605 på måndag morgon. Blir spännande att höra hur resandeutvecklingen blir framöver. Det är inte utan att det verkar lite lockande att vandra iväg till Centralstationen och rulla in till jobbet på lite drygt en grisblink. Alltmedan man morgonkollar mailen eller bara vilar sig, beroende på vilket uppgör man har med arbetsgivaren.

Men, det dröjer väl tills pendeln går till Bjurholm.

...

Det går si som så med uppdateringarna nu, blir inte tid till allt. Sätter in några bilder från förra lördagen så här en stund i efterhand.

Först en bild från mattävlingen i Vänortsparken i Umeå under hållbarhetsveckan. Hotell Vännäs var en av sju restauranger som tävlade i matlagning där det bland annat handlade om närprodicerat. Vi såg inte tävlingen, men besökte Bondens Marknad och kom förbi vid prisutdelningen. I juryn fanns bland annat matprofilerna Ella Nilsson och Anna Maria Corazza Bildt, tillika EU-parlamentariker. Båda är för övrigt bonddöttrar, även om det nog var skillnad på småbruket i Kovallberget utanför Storuman och på det relativt stora italienska jordbruket.

 

Jag lärde känna Anna Maria 2009 under hennes EU-kampanj. Det var vid ett tillälle meningen att hon bara skulle kampanja i Umeå, en sån där logiskt välberäknad insats där det finns mycket folk.

Jag såg framför mig en av de många kampanjaktiviteterna i raden och försökte få till något som avvek lite. Anna Maria har ju maten som en huvudfråga och jag ville ha ut henne till en gård, till en bonde och hans eller hennes djur. Mitt förslag var Kennet Åström och hans tjurar på Gubböledjur. Nära Umeå och betydligt medie-intressantare än Rådhustorget.

Icket att det skulle gå. Allt var planerat, det tighta schemat var lagt. Även SÄPO:s. Det blev ett antal samtal med ombudsmannen. Jag ska inte avslöja vad som var avgörande, jag kan behöva återanvända knepet, men till slut ändrades programmet och Anna Maria kom ut till djuren.

Jag hade ingen aning om att hon var uppvuxen på lantbruk. Att hon skulle vara helt orädd för både kärvänliga tjurar och lite skit. Att hon själv som liten hämtade mjölken i hink i lagården, som jag ibland gjorde hos John Lundbergs i Agnäs när jag var i 6-7-årsålden.

Jag tror även kampanjgeneralen blev nöjd. Det blev mycket media av olika slag, bl.a. Folkbladets framsida med närkontakt med djuren.

Lite roligt var det att Kenneths granne, Per Bergling, dök upp. Han hade arbetat med Carl i Bosnien och bland annat gett sin son namnet efter Anna Marias man. Small world.

Måste få in en bild på Hotel Vännäs duktiga kock Lisa Persson. Hon vann inte den här gången, men det var lite bättre arbetsförhållanden än när hon vann "Årets stormkock" i Hemavan 2011 och hon till slut inte kände av fingrarna.

Det satt ovanligt mogna elever i klassrun 5 på Castorskolan härom dagen. Närmare bestämt 30 lärarstudenter från tyska Würzburg. Staden är en bayersk universitetsstad och en av Umeås vänorter. De blivande lärarna hade mycket olika studieinriktning, men delade intresset för Sverige.

Man var vid slutet av en två veckors vistelse i Umeå och ville se en skola på en mindre ort. De stackarna hade knappt kommit utanför universitetsområdet om man fick tro vad de sa. Man hade sett en liten sjö vid universitetet. Jag hann fundera på om det var dammen på Campus, men det måtte väl ha varit Nydalasjön.

Nu var man på väg till Älgens hus och ville gärna besöka Castorskolan. VI har inte haft den enklaste veckan, varken skola eller skolledning, och kunde inte ge dem det program de borde ha. Det hade varit roligt att få dela upp dem i deras ämesområden och låta dem möta våra lärare och elever, men det blev ett enklare program.

Deras handledare på universitetet hade förberett dem en del. Bl.a. hade man gått igenom Skolinspektionens senaste tillsynsrapport från Castorskolan. Jag fick svara på en del frågor kring hur vi ser på Skolinspektionen och vad vi hade gjort utifrån tillsynen.Det var så beviljat att jag hade Claudia Wieczorek till hjälp, hon både jobbar med turismen i Bjurholm och kommer från Tyskland. Jag höll mig mestadels till svenskan och lämnade grovjobbet till henne. Min skoltyska är tyvärr inte vad den borde efter sex studieår. Skulle ha underhållit den.

Lite roligt var det när vi träffade tyska Anne i köket och när de såg Dagmar Schröders namn och bild när vi gick genom kommunhuset och de hörde att kommunens oppositionsledare kommer från Tyskland. Jag sa att vi gärna tar emot fler tyskar.

Vi hade förstås tagit väl hand om 30 städare eller civilingeniörer också, men lärare är ju något speciellt. De här ska förmodligen komma i kontakt med 20-30 000 elever innan de går i pension, lågt räknat. Om de minns sitt besök i Sverige med värme och hälften av dem talar väldigt väl om norra Sverige och fem berättar vitt och brett om Älgens hus och Bjurholm så kan det bli riktigt bra. Förutom att det hör till hyfs och folkvett att ta emot långväga människor som vill se våra verksamheter. Här blev det både skolbesök, fika i kommunhuset och en liten tur till Agnäs - inklusive lite synpunkter på glesbygd och nordisk glesygdspolitik - innan man mötte älgarna.

Här skulle jag ha velat säga mycket om tyskan som borde vara mycket större på våra skolor, men det får bli en annan gång.

Däremot vill jag verkligen understryka det kloka i att värdar på universitetet tar sina besökare till Umeåregionens olika delar. Många är säkert stadsbor och vill och behöver se något annat än Campus och Umeå. Norrland är mer, mycket mer, än städerna.

Bjurholm skulle behöva ett ställe där en busslast också kan övernatta. Det här sista säger jag som Bjurholmsambassadör, inte som tjänsteman. ;-)

 

Så här såg det ut idag när några av jägarna hade tagit bort sina burkar. Cirkus halva laget körde med Bullens, vilket verkligen tyder på god smak.

Det blev för övrigt en spännande eftermiddag när en av hundarna vandrade runt med en älg alldeles i närheten. Tummen låg på säkringen under en timme och pulsen var relativt hög.  Till slut vandrade ekipaget iväg till närmaste passgrannen. På dennes allra första älgjaktsdag i livet fick han skjuta. Grattis!

Strax före sommaren släppte Anna von Hausswolff sitt andra album Ceremony, där dystra orglar möter säregen stämma möter låttexter om döden i en härligt originell avantgarde-light-pop. En stolt uppföljare till briljanta debuten Singing from the grave. Den nysläppta videon till den senaste singeln, Epitaph of Teodor, kan ni se här ovan. Mörkt och mystiskt, lite som min trädgård efter klockan nio fast med belysning, en läskig gamling och även Anna själv. 

Den 12 oktober spelar Anna von Hausswolff på Sagateatern i Umeå. 

...

Olika omständigheter gjorde att jag fick göra några svängar till Ålidhem sent under onsdagskvällen. Det är säkert inte likadant överallt på området, men det var rätt deprimerande att se hur det var just där jag hade mina ärenden.

De som jag skulle träffa hade inte fått sova så mycket på sistone. Festandet bland studenterna tycktes vara närmast konstant oberoende av dag. Eller natt. Eller morgon.

Man misstror inte siffrorna som brukar anföras om hur många av sveriges framtid som riskerar stora alkoholproblem och skador framöver. Det är ganska klart att många måste få problem med sådana här konsumtionsnivåer. Alla festar ju inte alltid, men alltför många tycks göra det alltför ofta.

...
En kvinna uppger att hon mötte björn i I20-skogen i afton, enligt SVT och vk.se.

Jag tycker nästan det kan vara bra om det blir lite björn nära Rådhustorget. Det kan öka förståelsen hos en del stadsbor för dem som har nalle runt knutar och barnvagnar mest hela sommarhalvåret.

Men det biter nog inte på alla. ;-)

Idag mötte jag en bekant som kör linjebuss. Jag frågade hur det gick nuförtiden, bolaget han kör för har fått en del på pälsen av olika orsaker.

Jo, det rullade visst på bara bra inom bolaget. Värre var det med tidtabellen, där gick det inte lika bra. Han gav ett exempel på turen som går från "lägret" en bit ovanför Vännäs centrum. När han avgår därifrån mot Umeå har han 40 minuter på sig innan han ska avgå mot Holmsund från busstationen i Umeå. Det är ungefär vad jag skulle vilja ha med personbilen en lagom tättrafikerad dag.

Min bekant ska på den tiden köra de dryga tre milen genom diverse hastighetszoner, vänta vid korsningar, släppa av och ta på folk på en mängd hållplatser och dessutom ta betalt. Han ska kanske också ta ombord 50 personer i Umeå.

Han kommer regelmässigt för sent och avgår för sent från nästa ställe. Människor kommer ibland alldeles rasande sent, eller inte alls, när de missar andra avgångar som går i tid.

Enligt chauffören lägger länstrafiken tabellen enligt denna anorektiska "wishfulthinking"-modell för att vi ska lockas att åka buss. Skulle man skriva att resan som på papperet tar 35 minuter tar 45 skulle fler ta bilen, tycks man anta. När resenärerna nu märker att resan tar 45 minuter skäller en del på bussbolaget och många på den jagade chauffören.

Överoptimistiska och stressande vackertväder-tidtabeller har funnits ett bra tag på olika sträckor och ingen förbättring syns vid horisonten. Det kan vara så att lokalpolitiken måste ta tag i frågan. Vi ska inte godkänna tidtabeller som verkar orealistiska för att de är just orealistiska.

Jag tror att man vinner över fler bilförare till bussätena om tidtabellerna lovar ungefär vad de kan hålla, utan alltför många negativa överraskningar. Realistiska tabeller skulle också ge chaufförerna en betydligt bättre arbetsmiljö och oss andra en lugnare trafik.

...
För att inte tala om Ågren.

Det jag tänker på är Umeå kommuns yttrande till Trafikverket om deras förslag till hastighetsbegränsningar i Umeå och dess närhet. Det kan ses på Umeås hemsida eller Anders Ågrens blogg här på vk.se eller på folkbladet.nu.

Det jag allra främst tänker på är att Umeå motsätter sig Trafikverkets idé att sätta ner hastigheten på E12 mellan Norrfors och Brattby från 110 till 100. Det gör kommunalråden rätt i. För egen del går det oftare sakta nuförtiden. Många gånger kommer jag inte upp i 100 på sträckan. Andra gånger behövs rättigheten att köra 110. 2+1-vägen är byggd och lämpad för 110 och många pendlar åt båda hållen på denna väg. Flödet vinner på 110. Det är också betydelsefullt för respekten för hastighetsgränserna att de känns rimliga.

Så Trafikverket, se till att bygga nästa 2+1-etapp snart nog och behåll 110-gränsen så att de som har mer bråttom kan köra om mig.

Idag var vi på barndop i en kyrka där vi inte varit förr. Alldeles innan hade det förresten varit vigsel där.

Utanför kyrkan ligger den här vackra kyrkogården. Inte för att jag tror att man förnimmer något av sin viloplats, men jag tänker som hon som vid åsynen av de små strandtomterna sa att hon gärna skulle vila så här. I en solbacke ner mot vatten.

Idag blev det en sväng till besiktningen. En passande och fläckvis solgassande dag för övrigt. Jag flexade ut lagom tidigt och kom till Västerslätt lite före avtalad tid.

Väl framkommen hann jag fundera på om Bilprovningen utökat sin service ännu mer och börjat inspektera fottrampade tvåhjulingar.  Det har man tydligen inte, men det vore kanske en affärsidé?

Tillbakavägen blev krokigast tänkbara och det kändes som sommar.

...

16 IVA-sjuksköterskor  har sagt upp sig på NUS i Umeå. Nu slutar 12 narkossköterskor på sjukhusets Operationscentrum. 28 specialiserade och erfarna människor som hanterat och dett det vi andra inte vill drömma om.

Landstingsrådet Peter Olofsson har ett återkommande mantra, om man får tro medierna. Han är "inte orolig". Jag undrar jag.

Att landstingskolossen är svårhanterad, det tror jag. Liksom att prioriteringarna är svåra. Jag hör absolut till de många oroliga som vill ha duktiga och samarbetade sköterskor som håller igång operation, intensivvård och annat. Då måste fler utbilda och specialisera sig och det måste finnas arbetsförhållanden och bekräftelse som gör att man orkar och vill slita för oss.

Idag mötte jag en som är under utbildning till sjuksköterska. Hon har jobbat åt landstinget, men ville inte jobba där när hon var färdig. De som ar makten måste inse och vända den här situationen, snabbt.

...
Vi västerbottningar behöver inte utesluta Nolia bara för att det går av stapeln i Piteå i år. Inte heller behöver man anstränga sig och lägga mil på bilen för dyra pengar. Man kan i princip sova sig dit.

För bara 350 kronor åker man bekvämt, enkelt och gemytligt tur och retur från operaplan i Umeå, Sikeå, Lövånger eller Skellefteå - rakt in på utställningsområdet, förbi biljettköerna. Man kan köpa fika ombord och man får en VK och en frukt. Avgång 0730 från Umeå och hemresa från Piteå 1600. Gott om lastutrymme finns för det man eventuellt handlar.

Bussarna går 4, 5, 6 (rekommenderas ;-) ) 8, 10, 11 och 12 augusti. Resorna måste beställas och betalas 7 dagar innan avresa. Gå in på www.gostasbuss.se och beställ. Blir det för få någon dag blir den resan inställd och pengarna betalas tillbaka.

...

När jag bodde i Umeå, liksom före och efter, har jag många gånger rört mig kring det som nu heter Nydalasjön. Vinter som sommar. Både badet, den tillgängliga strandlinjen, rastplatserna och stugorna har bidragit till en trivsam helhet. Som blandningen av "naturtillgång", bebyggelse och egna täppor gör på så många ställen.

Många stugor har försvunnit under åren då stugmiljön mött ett för mig svårbegripligt motstånd, men ett sextiotal är kvar och borde få vara kvar. Jag förstår museet och byggnadsantikvarien som vädjar till kommunen att inte utplåna det här historiska området. Jag förstår många motionärer som vill kunna röra sig i bebodda stråk. Mest av allt förstår jag stugägarna som oavsett om deras stuga är tidstypisk och geniun eller inte vill behålla sitt ärvda eller förvärvade sommarhus där man ofta lagt ner så mycket möda och skaparlust och har så många minnen. Jag skulle själv verkligen sakna stugorna om förslaget från Vänsterpartiet om att riva alla stugor utom 10-20 och expropriera dessa för föreningsbruk segrar och området på detta sätt "stereliseras".

Hur det blir när Kolbäcksleden är fullt konverterad till E4:an undandrar sig min  bedömning, men jag tror inte att det är omtanke om stugägarnas öron som gör att majoriteten i Umeå vill riva.

Ska man vara tyst och inte ha någon åsikt när det gäller förhållanden i annan kommun, särskilt när man själv är förtroendevald i grannkommunen? Jo, så är det väl generellt om det gäller en annan kommuns "inre angelägenheter". Ännu mer om släkt till närstående äger en av de hotade stugorna. Men här handlar det om en central natur- och kulturmiljö som är välkänd och ofta använd av många människor i Umeåregionen. Därför säger jag den här gången vad jag tycker om vad jag tror kan bli ett missgrepp i Umeåregionens största kommun. Säkert med en god, men ändå missriktad, tanke om ökad tillgänglighet i grunden.

Fullbordar man den nya och kraftigt utökade rivningsplanen tror jag det blir en förlust för kommunen, på olika sätt. För mig och många andra utan egna ägarintressen i området känns det tveklöst som en förlust.

SLU i Umeå har nyligen profeterat att det ska bli lite bär i år. Möjligtvis har det tagits på högsta allvar på Rådhustorget i Umeå där fotot är taget. Man kan säga att bären är på väg mot sitt rätta värde när man får ett specialpris på en hundring om man tar fyra stycken. Nä, det var förstås per "korg".

Jag köpte inga bär, däremot några nektariner till hyfsat högt pris. Men vilken smak! Hellre tre vidunderligt goda frukter som dröjer sig kvar i smakminnet än ett kilo billiga kartar som smakar ingenting.

Hela det gamla Umedalsområdet är pepprat med konstverk. Boka in ett par timmars solig vandring här om du inte gått förr. Och var det några år sen är det tid att göra om det.

En del av konstverken inbjuder vandrare och lokal arbetskraft till stunder av vila.

Skulpturparken består numera, förutom de vackra "sorgehusen" som utgjorde det gamla sinnessjukhuset, av 49 konstverk av de mest skilda slag. Bakom oss i den internationellt kända parken gick nyss några tyskar.  Ingen boende i Umeåregionen bör ha "ogått" Skulpturparken.  Nu blev det mest bokstavsverk i bilderna, men det mesta är helt andra saker. I skulpturen på bilden kan man gå in.

Det här är ett av de nya verken i Skulpturparken på Umedalen i Umeå. Läraren som leder har flera språk och alfabeten. Till skillnad från förra bilden finns här bokstäver från många sådana. Användbart till hösten. 

Vandrar Skulpturparken tillsammans med en lärare som planerar kommande års undervisning för sina lågstadieelever. Den här parken borde alla regionens elever få se i tidiga år.

...

Vårens och försommarens underbara växttid kan också vara väldigt vemodig. Den som känner och möter många unga, i skolan och på andra ställen, kan känna en stor oro för många så här års.

Jag har känt oron nu och då under den här veckan. Ikväll påmindes jag om läget på ett snabbmatställe i Umeå. En grupp minderåriga satt vid bordet bredvid och en frågade några andra var de hade sagt till sina föräldrar att de skulle vara ikväll. Det var tydligt att det skulle bli något helt annat än mamma och pappa trodde om sin lilla söta flicka som inte la bort dockorna för så väldigt många år sen.

Det blir inte katastrof för alla som testar och går över gränserna. De allra flesta går inte på grund i accepterade eller oaccepterade droger.

Men vi har också dem som lever väldigt, väldigt farligt väldigt, väldigt tidigt och som inte klarar sig. I sommar kommer många unga att grundlägga alkoholvanor eller ett drogberoende som gör att man tappar verkligheten och hamnar i ett slaveri man inte tar sig ur så lätt. En del tar sig aldrig loss.

Det börjar inte med det tyngsta, kanske med saker man köpt på nätet. Preparat som myndigheterna inte hunnit narkotikaklassa och som man därför kan inbilla sig är både ofarliga och tillåtna. Det räcker annars så bra med kung alkohol för att förstöra ett ungt liv. Det är som rysk roulette, ingen vet när det smäller, vilka i klassen som åker dit.

Tala klarspråk med de unga omkring dig och var närvarande.

 

...
Befinner mig just på Europamiddag på min förrförra arbetsplats Mariaskolan. Vi har just avnjutit förrätten, maltesiska ost- och köttknyten. Högstadiet på Mariaskolan åker till Strassbourg på måndag, med sin resebuss med liggplatser. Man tar genvägen över Finland, Baltikum och Polen.

Trerättersmiddagen är tillagad av eleverna under ledning av idrotts- och hemkunskapsläraren Sebastian Wass och är med och finansierar deras resa. Tillsammans med vinstsumman i en teckningstävling. Man ska göra mycket, bland annat vara parlamentariker för en dag i Strassbourg.

Har egentligen inte tid att vara här, men vad gör man när ett av ens fadderbarn bjuder in en? Och när man får träffa en del "gamla" elever och medarbetare. Jag får packa klart och fixa färdigt för vår egen resa lite senare. Kl 0400 ringer min klocka. Tillsammans med Castorskolans nior och några lärare och föräldrar rullar jag mot Bryssel i morgon 0600, med buss förstås. :-)

...

För några veckor sedan såg det ut så här i i en dikeskant i Vännäsby.

Sedan kom diverse snöoväder och så började solen lysa igen. På fotot nedanför anar missräkningen en långkalsonglös dag som började med flödande solsken.

Nu vore det tacksamt med vår.

...
Västerbottens M-föreningar har sänt sina valda representanter till Folkets hus i Umeå. Där pågår just nu 2012 års länsförbundsstämma.

Inga direkta överraskningar har timat och Anders Ågren tronar fortsatt som ordförande för länsförbundet. Man ändrar inte på vinnande lag. ;-)

Vid morgonfikat såg det ut som vi hade fått en del nya, bitvis välkända medlemmar. Mediafolk och en och annan man brukat förknippa med ett annat alliansparti.

Nu visade det sig att VK-stiftelsen också hade sitt årsmöte i rummet bredvid. Roligt var det i alla fall att träffa en del människor man känner från olika arenor. ... För övrigt hoppas jag komma ikapp med kommentarsvaren. Brukar svara.

...

Det känns riktigt bra att landstinget nu ser till att det ska gå bättre att pendla kollektivt mellan Bjurholm och Umeå.

De "delade turerna" har ställt till problem för pendlarna när tåget varit försenat. Bussen i Vännäs har åkt efter att ha väntat sina fem minuter och pendlarna har fastnat i Vännäs. De gånger tåget nu är sent ska det avropas en extra buss som tar hand om passagerarna.

Kollektivtrafiken måste fungera också för pendlare till och från de mindre orterna i Umeåregionen.

...
Det måste gå att pendla.

Drygt 400 personer pendlar dagligen ut från Sveriges minsta kommun. 130-140 pendlar in. Bl.a. Jobbar 40-50 Umebor i Bjurholm. Till detta kommer studenter och andra resenärer som reser.

De här måste kunna åka kollektivt. Man Ska kunna ta sig till jobbet och man Ska kunna ta sig hem. Det går inte alltid nu med de nya kombinationerna. Kan man inte få tågen att synka med bussarna så måste det bli bussar som går hela vägen på några avgångar. Hur mycket vi än vill fylla pendeltåget får det inte försvåra kommuners kompetensförsörjning eller folks försörjningsmöjligheter.

Några jag talat med tycker att det fungerar ganska bra, andra inte. En som skulle till Bjurholm från Vännäs härom dagen hittade ingen buss vid tidpunkten då tidtabellen vid Vännäs resecenter och hemsidans tidtabell sa att den skulle gå, 1535. Efter en stund hittade hon en lapp där den ändrade tiden stod.

Misstag kan ske vid snabba förändringar, trots idogt arbete. Nu tog hon bilen istället och blev förvånad hur snabbt man kör till Bjurholm jämfört med att köra till Umeå. Det hade varit bättre om hon blivit förvånad över hur snabbt det går att åka buss dit. Med stockholmsmått är det inte långa pendlingstider. (Särskilt inte om man har ett jobb, en kropp och en arbetsgivare som tillåter jobb på bussen så att en del arbetstid kan räknas av.)

Alla har inte möjlighet att ta bil och tanken är väl att fler som har det ska känna att kollektivt är en bättre idé.

Ni har ju redan sett den här borgen på Renmarkstorget många gånger.

Men ni andra kan ta en flukt. Visst är det roligt med de här årliga vinterborgarna för barn? Särskilt nu när vi haft ena rekorderliga vintrar så att konstverken får stå ett tag.

Visst kostar dessa fantasiställen säkert en krona att få till, men det gör mycket annat också. Det går inte att ta miste på barnens glädje. En lite flicka på sex-sju år kom in hit samtidigt som jag. Hon var lite före sitt sällskap och jag hörde henne säga för sig själv,  rakt ut i luften:

"-Vilket schysst ställe!"

En sorts stjärtrodelbana, eller en rutschbana i is. Tur det varit kallt.

Förutom eld att värma sig vid för dem som inte rejsar runt och håller sig värmen finns också en del fantasieggande träskulpturer att fundera lite på.

...

Mariaskolan i Umeå har vunnit en temateckningstävling i EU:s Euroscolaprogram. Den som har tillgång till VF kan se en sida om det i lördagsnumret.

Man ska i juni få åka till Strasbourg och vara "europaparlamentariker". Där ska man debattera med främst gymnasieelever under en dag. Inte i det ganska fula Bryssel alltså, utan i den betydligt vackrare parlamentsbyggnaden i Strasbourg. (I detta nu pratar vi inte om hur vettigt det är med två parlamentsbyggnader och den hejdlösa flyttcirkusen mellan dem). Priset är i huvudsak att man får kostnaden för resan täckt.

Det är inte utan att man blir lite avis på dem som får följa med högstadieeleverna ner. Liknande utvecklingstillfällen får man leta efter. Det handlar inte om vanliga skolresor, det är ett pedagogiskt resande det handlar om.

Under de flesta åren när jag jobbade på Mariaskolan åkte vi till Stockholm när högstadiet läste om hur Sverige styrs. Det gjorde vi på grund av skolans litenhet vart tredje år. Vi hann dit tre gånger under mina år. Vi träffade riksdagsledamöter och regeringsföreträdare av olika färg och många fick en helt annan bild än man skulle ha haft annars. Under de senare åren ägde skolan en buss tillsammans med Hannaskolan i Umeå och Strandskolan i Vilhelmina genom "Föreningen för pedagogiska resor".

Två gånger åkte vi till EU-parlamentet i Bryssel med buss och gjorde i samband med det en tur igenom Europa. Eleverna fick se vackra, roliga, spännande och tragiska saker och lära sig massor samtidigt som man lärde sig ta ansvar och göra sin del av det nödvändiga vardagsjobbet. Den längsta resan blev 800 mil och gick genom 14 länder. Oförglömlig för alla som var med. Det blev också några resor i Norden och Sverige för övrigt. Tåg några gånger, men mestadels med buss. Bussen är svårslagen i flexibilitet och gemenskap.

Man måste förstås vara lite speciell om man ska åka med som vuxen. Man måste ha en särskild lust att göra skillnad, göra resan för elevernas skull och inte för sin egen och samtidigt själv tycka att resan, resepedagogiken och samspelet med ungdomarna är värt allt extra arbete och ansvar. Men det är det ju, flera gånger om.

Önskar er all lycka på färden den här gången!

 

...
Det tänks många tankar om tåg just nu. Säkert inte minst bland dem som tillbringat några hundra tusen mil på järvägsspåren. De som kör tågen och har kört dem ett tag.

Idag på ICA (f.d. Stinsen) i Vännäs blev det tre intressanta samtal om järnvägen. Tre ärrade veteraner sa var för sig några intressanta ord om läget. Två betonade bl.a. snörörjningen, att den inte kan förväntas ske av de gods- eller personförande tågen själva. Att det blir för mycket isproblem med bromsarna av den policyn.
Två sa att avregleringen av gods- och persontrafik inte var något problem men avregleringen av spårhanteringen blev fel. En annan var riktigt less på att höra felaktiga beskyllningar om ansvaret för denna avreglering. Han sa med eftertryck att den var "socialdemokraternas fel" eftersom den gjordes under deras ansvar 1988. Idag låter det väldigt ofta som det var Alliansen som utformade och utförde avregleringen av järnvägen.

Vi behöver en fungerande tågtrafik. Vi behöver inte dogmatiskt tänkande vad gäller tågen. Inte åt något håll. Det som fungerar bäst i statlig ägo ska helst få göra det, det som fungerar bäst i konkurrens ska få göra det.

Vad gäller själva tågen tycker jag vi ska lära av de kloka norrmännen där tågen går och det i tid. I dagens VK står att man i Norge snart ska byta ut dieselloken som trafikerar banorna i norr. Norrmännen tittar inför detta byte på tåg som trafikerar banor med förhållanden som mest liknar våra, Schweiz och Österrike. Jag undrar om vi har valt mellan tåg som normalt rullar på det kontinentala plattlandet där snö och tvåsiffriga minusgrader är en sällsynthet.

Snart kommer de 40 år gamla, nyrenoverade och uppgraderade "pågatågen" som ska trafikera sträckan Vännäs-Umeå-Holmsund. De sägs vara driftsäkra. Jag hoppas att det inte bara gällde skånska förhållanden, utan också gäller i nordsvensk vargavinter.

Det är cirkus 2500 mattelärare samlade i Umeå under torsdag och fredag för att inspireras och lära sig mer. Den stora matematikbiennalen hålls för första gången i Umeå och besökarna kommer från hela Sverige och nästan halva världen. Det sista är i alla fall sant vad gäller föreläsarna, lärarna är nog svenska.

Det här evenemanget har hållits vartannat år sedan 1980, på slutet med en "matematikbienette" på de ojämna mellanåren. När man lyckats samla dryga 3000 deltagare i storstäderna med deras stora lärargrupper på lokalbussavstånd är det inte lika imponerande som när Umeå nu samlar 2500. De flesta har långt hit.

Antalet märks i Umeå. Hotellrummen är slut och man bussar besökare till både Vännäs och Övik.

Jag hade inte möjlighet att vara med under de "skarpa" dagarna, men däremot på invigningen igår. Det blev inte bara tal av Marie-Louise Rönnmark och Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet (på den suddiga och mörka bilden). Jag fick ett intressant samtal med en  föreläsande forskarna från sydligaste Sverige som sysslar med små barns matteinlärning. Att han hade en fru som arbetade som lärare gjorde samtalet ännu mer intressant då han också gjorde en hel del nedslag i dagens praktiska vardagsverklighet. Det blev också samtal med företrädare för Skolverket och kärntrupperna från RUC som sliter med att hålla hela arrangemanget rullande.

Det blev också lite skolchefsprat kring kommunaliseringens påverkan på skolans villkor och hur svensk skola i stad och på landsbygd ska kunna locka till sig de lärare eleverna behöver. Det var förresten meningen att skolcheferna i Västerbotten skulle göra ett studiebesök i Finland i maj, men det skjuts på framtiden. Med tanke på de skillnader som tycks finnas mellan finsk och svensk skolas resultat är det flera av oss som ser fram emot den resan.

Under de här två dagarna kommer mattelärarna från Bjurholm att vara med på olika föreläsningar man valt. Hoppas att det blir inspirerande. Nu satsas det en hel del på matematiken och det behövs verkligen. Man ska ändå inte glömma att en stor del av matteproblemen beror på att elever av olika anledningar har svårt med läsförståelsen.

Vi ska satsa på matten och aldrig sluta satsa på elevernas läsinlärning och läsfärdighet.

Invigningen av biennalen i all ära. Min höjdpunkt blev ändå promenaden tillbaka till bilen. På halva vägen mötte jag en tidigare elev som jag haft mycket att göra med under grundskoleåren. Märkligt var att jag just innan mötet gick och tänkte på ett syskon till den här eleven, en som nu går lärarutbildningen. Det blev en längre pratstund, många minnen och mycket glädje.

Det är mycket glädje kring skolan och eleverna, det ska man inte glömma bort för möda  och bekymmer.

 

...
Andra dagen på "Förenkla helt enkelt" handlade mycket om att identifiera förbättringar man tror den egna arbetsplatsen behöver.

För oss i Bjurholm tycker jag det blev ett nyttigt samtal om sådant vi trodde vi skulle behöva i helhet och verksamheter. Det visade sig sedan att de andra fyra kranskommunernas representanter sett ungefär samma behov hemma hos sig. Det handlade mycket om självbild, information, öppenhet, gott medarbetarskap och attityder genom organisationen. En del hamnade på papper och annat från vårt ganska öppenhjärtliga gruppsamtal har vi med oss framöver på annat sätt.

Jag hoppas att vi kan uppnå en stor del av den här dagens jordnära vardagsvisioner. Blir det så borde både de anställda och medborgarna vi servar påverkas positivt.

Jag har svårt att uthärda den ganska smetiga julmusik som oftast bildar en sorts stämningskuliss i affärerna vid juletid. Däremot lyssnar jag på en hel del julmusik hemma i dessa tider. Både barockmusik och "klassiska" julsånger komponerade för svenska och utländska gudstjänstsammanhang.

Jag tycker det är roligt både att lyssna och att sjunga och jag uppskattar sådana som kan vad de gör på det här området. Förra helgen avslutades för vår del med Sångkrafts konsert i stadskyrkan i Umeå. Den kören kan vad de gör, något som också bekräftats vid internationella körtävlingar.

Programmet var varierat och utförandet oklanderligt för ett öra som mitt. Om en konservativ gammal stöt får säga det han känner, så är min personliga önskan att de traditionella julsångerna får dominera vid en julkonsert. Här fanns de också med, men jag hade gärna sett att andelen hade varit ännu större.

 

 

 

 

...
Efter snabbturen till Umeå blev det spontanmöte i järnvägsstationen i Vännäs. Gruppledarna i fyra partier, kommunchefen, ordföranden i plan och miljö och en av kommunadministrationens klippor sammanträder just nu i goa värmen medan en del andra från kommunhuset eldar och bjuder på glögg här utanför.

Det pratas trafik, bussar, tåg och framtid. Det finns en del som säkert behöver justeras vad gäller tidtabeller och annat. Vi kommer också att behöva en övergång från järnvägsstationen till andra sidan. Många elever på Liljaskolan och många pendlare på den sidan spåret kommer annars att frestas att ta genvägen över det förbjudna och farliga spårområdet.

Nu kommer snart andra turen från Umeå in. Blir spännande att se om några gymnasieelever hunnit fatta galoppen.

...
Sitter just nu med Per Nyström, Norrtågs trafikchef, och några av de andra Vännäspolitikerna på Vännäspendelns premiärtur. Per är förresten också politiker i vår kommun.

Vi ska just betala och när vi frågade Per om priset så hade trafikchefen ingen aning. "Det är inkomster, jag står för utgifterna." 45 kronor kostar i alla fall biljetten. 43 om man köper via mail och sms.

Till Umeå C, gamla järnvägsstationen, tar det 20 minuter, till Umeå Östra 27 minuter. Mycket geschwinnt. Dessutom står Norrtåg för internetuppkoppling, för arbete eller rekreation.

Det blir spännande att se vad det här kommer att betyda för Vännäs. Med 20 minuter hamnar Vännäs "närmare" centrala Umeå än många stadsdelar gör.

Enda lilla smolket i bägaren just nu är att det står "Hörnefors-Nordmaling" på premiärbiljetten. Norrtåg har inte hunnit knappa in tåget i apparaturen.

...
Det känns verkligen som en stor förlust att Chis Heister lämnar länet.

Jag har hört flera politiker från det block jag inte tillhör säga att man tycker att hon varit en mycket bra landshövding. Någon hade innan sagt att hon inte passade i Norrland p.g.a. något uttalande hon skulle ha gjort för länge sedan. Kul när man blir positivt överraskad av en person och vågar erkänna det. Även när man själv får erkänna att man misstagit sig.

Jag håller med Nordebo som skrev ungefär att en västerbottning är en västerbottning var man än är född och vart man än far. Det känns bättre att vår idoga landshövding blir landshövding i Stockholm än om hon t.ex. skulle ha gått i förtida pension. Vi kan behöva en riktigt centralt placerad västerbottning.

Det kan t.ex. Stockholms skärgård göra också. Redan gamle Boman påpekade att det finns områden i Stockholms län där de fastboende har likartade förutsättningar som i Norrlands glesare delar.

...

Här kan berörda och intresserade hitta planbeskrivning och detaljplan för diverse vägar och parkeringsplatser som ska byggas vid nya stationen.

På måndag kväll 1800 är det offentligt samrådsmöte om saken i församlingsgården i Vännäsby.

Blir spännande att se om man kommer att bli tågpendlare igen i framtiden, beroende på om man får leva och arbeta och i så fall var. Under gymnasietiden i slutet av förra årtusendet hade vi både buss- och tågkort. Jag gillar verkligen att köra buss, men tåget var onekligen ett snäpp bättre att åka.

 

I morse när jag som vanligt, samma tid och samma plats, stod och väntade på bussen kändes det inte riktigt bra. Den kom nämligen alldeles för fort emot mig och busschauffören tittade stelt rakt fram. Nej, han såg inte att jag viftade med båda armarna i luften och hörde inte att jag ropade: Stanna!

Bussen svängde vänster i gathörnet och jag sprang efter. Lönlöst visst, men nu skulle jag få vänta en halvtimme innan nästa buss skulle komma förbi. Bussen körde glatt iväg och jag saktade in och avbröt min jakt, men då ser jag att bussen stannat några kvarter längre bort och jag fick ny fart och där stod den och väntade på mig:-)

- Ja, jag såg dig inte, sa busschauffören.
- Men vad bra att du stannade...sa jag.
- Ja, det var dom där bak i bussen som sa till mig, sa han och pekade bakåt.
- Tack så mycket! sa jag då högt i bussen

Det var ganska gulligt gjort av dom, att säga till. Sedan hörde jag några mumla längre bak "det var vi som gjorde det". Och då kändes det ännu gulligare:-)

 

...

Det blev en lång dag idag.

Lite för att det är utbildning de två dagarna som är kvar av veckan och jag ville få bort en hel del innan dess. Den andra orsaken var kvällens föräldramöte, det sista för min del i höst. En av terminens tråkigaste erfarenheter har haft det goda med sig att jag nu fått träffa föräldrarna i alla klasser i Bjurholm.

En del av föräldrarna verkar nästan lite förvånade inför den sista tidens vittnesbörd om goda elevresultat på skolan. Sådant går ju upp och ner, särskilt på en mindre skola, men är glädjande ändå. I dag fanns ytterligare ett sådant i Västerbottens Folkblad. Artikeln var inte positiv rent allmänt, den handlade om sjunkande resultat i länet, men förra läsårets avgångselever på Castor hade i alla fall största andelen godkända betyg av de kommuner man fått med i tabellen. (Här är artikeln, tyvärr utan tabell) VF hade olyckligtvis glömt Vännäs, hur man nu kan göra en sån sak. ;-)

Idag har jag också varit vikarie då det inte gick att uppbringa någon till en av högstadieklassernas svenskalektioner. Det är alltid roligt att få komma in i klasserna, inte minst i högstadiet. Denna dynamiska brytningstid där behovet av vuxenkontakt är lika stort som den skenbara strävan att undvika den. Lektionen blev kanske lite eljest, hoppas att eleverna får nytta av den. Någon kvardröjande aha-upplevelse hoppas jag att det blev.

I morgon blir det "Rektor och lagen", en nationell konferens i Umeå om skolledarskap, juridik och myndighetsutövning. Jönköpings kommun (!), Karlstads och Umeå universitet samverkar under ledning av Rektorsutbildningen på Centrum för skolledarutveckling. Föreläsarna tjänar normalt sitt levebröd på Skolverket, Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet. 

Ser fram emot dagarna.

...
Tillsammans med en ung dam och Agneta har jag idag besökt butiker jag annars aldrig ser insidan av. Det brukar bli en sån dag per år. Att köpa något till en viljestark och medveten tonåring är ganska döfött, så vi har hittat en modell där hon gör grovjobbet själv. Det funkar mycket fint och blir trevliga dagar.

Det gamla gubbegot och tuppkammen växte ut en smula när man sen blev betrodd att avgöra vilket av två klädesplagg som skulle köpas i ett läge av akut beslutsvånda. Trots att jag blev lite kollrig av förtroendet var jag så pass klok att jag inte gav mig in i någon argumentation utan körde med en gammal klassiker som pappa mötte en gång i sin ungdom när han sökte vägledning.
En gammal man (kanske då drygt 50?) sa till pappa Tore: "-Du ska få ett gott råd; Gör som du vill!"
Efter ytterligare en stunds tövan gjorde hon det val som i mina ögon var bäst. Jag är inte helt säker hur hon valt om en gammal mumie hade föreslagit samma sak. :-)

Jag ser redan fram mot nästa års långpromenad i Umeå City.

...

Umeåregionens kommunstyrelsefolk fyllde väl inte Aula Nordica på Universum idag, men med en del tjänstemän blev det ändå ganska gemytligt i mitten av lokalen.

Med Johan Söderling som ordförande för regionrådet och inbjudare så kändes det nästan som man var hemma på KS i Vännäs. Radions Pia Sjögren brukar förstås inte vara där. Hon höll reda på politiker och tjänstemän och skötte det bra.

På regionens KS-dag igår fick vi bekanta oss med ett dussin av de arbetsgrupper som finns och verkar för våra sex kommuner. Det blev en del aha-upplevelser bland både politiker och tjänstemän när vi bekantade oss via speed-dating. Själv blev jag imponerad över en del samarbeten över kommungränserna och hoppas det blir mer av det. Samarbete som både förbättrar och förenklar.

Socialchefsgruppen, här inte komplett, men förstärkt av några av dem som arbetar med att få fram familjehem, tog årets "samarbetspris". Skolan är inget direkt samarbetsområde inom Umeåregionen. Där finns det en del att göra, men det ska jag spekulera lite om i en egen blogg framöver.

Det var nästan ingen partipolitik att lukta sig till någonstans, men ett partis KS-ledamöter samlades för ett foto i slutet av dagen.

 

Bilarna har länge haft en fin utsikt nere vid kajen i Umeå, året runt.

Den här bilden tog jag igår, handhållen och lindrigt skarp, men ändå.

...

Umeå Energis hus ner mot älven har lite speciell fasad.

 

...

Den majestätiska Umeälven, förstärkt av den otämjda Vindelälven, är en av Umeås allra största tillgångar. Här guldskimrande.

...

Hållbart resande.

En bild till från gamla bron över Umeälven. I samma dur som den förra.

...

Mellan sista föreläsningen och kvällens middag igår så blev det en promenad längs Umeälven. Det dök upp en och annan bild på vägen.

Bland annat på den här aftonpromenerande familjen på gammelbron mellan moln, sol och vatten.

...
150 moderater från de fyra nordligaste länen har samlats för konferens i Umeå. Representationen från partiets ledning är ovanligt stark.

Något jag är särskilt intresserad av den här dagen är arbetet med Moderaternas norrlandspolitik som Saila Quicklund i Österstund leder. Det har jag nog mest fokus på, trots flera närvarande ministrar och andra intressanta höjdare.

Nu ska Sofia Arkelsten tala, återkommer.

...

I morgon blir det en ny erfarenhet igen, under förmiddagen blir det träff med ledningsgruppen i Bjurholms kommun. Vi är en dryg handfull personer som ingår i gruppen och dagordningen känns en spännande för en nybörjare.

Nya erfarenheter är det ganska gott om. I eftermiddags blev det en akututryckning till ett möte jag skulle vara med på, men som jag inte fått någon kallelse till. Problemet var att det ägde rum i Umeå. När jag jobbade på Mariehem var sådana saker ett mindre problem, men nu är det ju faktiskt 6 mil in till residensstaden.

Å andra sidan är tidsskillnaden nuförtiden inte så stor på att i rusningstrafik åka från Mariehem till Umedalen eller att åka från Bjurholm till Umedalen.

Undrar om skillnaden är 10 minuter?

 

...

I dagens VK finns en artikel om spioneri på Umeå universitet.

Uppgifterna kommer från en artikel i Thule, Kungliga skytteanska samfundets årsbok 2011, skriven av prof. em Lennart Stenflo. Artikeln är inte lång och innehåller intressanta saker som VK inte tog in. Den läses lättast på bär- och vridbar dator eftersom texten ligger fel väg.

Det fanns knappast något universitet i Sverige där inte KGB samlade information om politiska strömningar, opinionsbildare, morgondagens eventuella makthavare, lärare som präglade dem och sådana som likt Stenflo hade utbyte med Sovjet. Andra strategiska verksamheter var också uppvaktade. Även praktiska sådana inom t.ex. olika sorters kommunikationer.

Det satsades väldigt med pengar, tid och energi. Även på kyrkor och församlingar som hade kontakt med öst utan sovjetisk auktorisation. Den paranoida sovjetkommunismen tålde inte mycket konkurrens om själarna.

Det behövdes tydligen inte så höga positioner för att man skulle hamna på deras kontrollista. Det finns både militärer och andra mer otippade "mål" som fick besök på KGB-tiden och fortfarande får besök med några års mellanrum, förmodligen då från efterträdaren FSB. I regel tavelförsäljare som inte går till grannarna eller möjligen då husen närmast bredvid. En jag vet om som brukar få sådana besök fick sitt senaste nu på sensommaren.

Läs Stenflos lilla artikel som jag länkat till, den är viktig, intressant och lättillgänglig närhistoria. Jag delar Stenflos undran varför man inte offentliggör namnen på dem som samarbetade med Stasi och KGB och sålde ut Sverige, sina vänner och medarbetare under det kalla kriget. Historieprofessorn Birgitta Almgren fått tillgång att arbeta med materialet om 57 av dessa då SÄPO 2010 tvingades öppna arkiven för henne.

 

SvD DN SVT

...
Avnjöt i kväll en trevlig restmiddag med frun då vi jämförde vår dag med varandra.

Det händer väl då som nu, men idag var det mest vägen vi jämförde. Hon beskrev hur hon tråcklade för att komma som snabbast och smärtfriast från stan.
Vi har nästan lika långt till arbetet, drygt tre mil. Jag har något lite längre, men skulle i stort sett kunna köra två gånger till och från Bjurholm på den tid det tar för henne att köra en gång till och från jobbet.

Det vore förstås dumt, men att åka västerut på dagarna känns just nu inte dumt alls.

...
Borde skriva Umeåregionen också, men rubrikutrymmet räcker inte.

Institutionen IKEA är ett välkommet tillskott, lokalt och regionalt. Etableringen kommer att gagna även flertalet av dem som nu är oroliga för sina verksamheter och affärsområden. För Umeå, mer eller mindre närliggande AC-kommuner, skattebetalarna och näringslivet generellt är det som nu ser ut att ske mycket betydelsefullt.

Ska man ta fram något negativt - som traditionen nästan bjuder hos oss som ibland kallas Norrlands gnällbälte - så har jag personligen kvar en olustkänsla, troligen ärvd av min pappa, inför att lägga utsökt befolkningsnära jordbruksmark under betong. Han hade som riksdagsledamot en otidsenlig åsikt i detta på sin tid och jag har det som gräsrotspolitiker i min. Vi vet inte förutsättningarna för matproduktionen i en framtid när alla vi är döda och begravna.

Jag hade av detta och ett par rent egoistiska skäl helst sett en annan placering i Umeå, men det är i sammanhanget en obetydlighet jag inte vill grumla dagens IKEA-glädje med. Köparen, byggaren och verksamhetsdrivaren har sina önskemål och kan de förenas med planer, riktlinjer och vilja hos de styrande folkvalda är det inte mycket att tillägga. Huvudsaken är att etableringen blir av.

Grattis Umeå!

...
Om sjukhusets mat vore lika bra som dess personal vore den på gourmétnivå.

Tack alla strävsamma NUS-anställda som bemöter, tar hand om, vårdar och hjälper.

...

Det är väldigt glädjande att tåget Umeå - Lycksele kommer igång. Att det inte blir något stopp i Vännäs eller Vännäsby på något år är en besvikelse, men framöver kommer också pendeltåget mellan Umeå och Vännäs. Liksom perrongen i Vännäsby.

Att det blir ett och annat inkörningsproblem med både nya och nygamla tåg får man räkna med, även om det inte blir av samma omfattning som med vissa detaljer på Botniabanan. Man hoppas också att nedläggningen av busslinjer inte drabbar byarna emellan pendlingsorterna alltför hårt.

Sammantaget är det väldigt viktigt att det finns energieffektiva persontransporter som fungerar, inte minst i en tid när det finns två tydliga flyttbeteenden. Inte bara in till centralorterna, utan också ut därifrån. Den stora strömmen går fortfarande en väg, men det är intressant att se hur det i "Umeåregionsorter" som Vännäs och Bjurholm är svårt att få tag i boende, både hus och lägenheter. Vissa orter och områden i inlandet märker också av detta.

Sen är det många som inte förstår vad kommunikationerna i länet betyder för arbetsmarknaden i Umeå. 5-600 umeåbor åker dagligen till Vännäs för att arbeta och skolan i Bjurholm har stor andel inpendlande lärare. Några har pendlat dit i 30-talet år.

Jag hoppas att tåget mellan Storuman, Lycksele, Hällnäs, Vindeln och Umeå ska fungera bra och bidra till att öka inlandets möjligeter och attraktivitet. Totalekonomin för våra järnvägssatsningar kan se väldigt annorlunda ut när bensin och diesel når prisnivåer vi inte tänkt än.

Grattis med dagen, inlandet och Lycksele m.fl!

...
Det blev lite för sen träning ikväll, igen. Tröttheten vill inte riktigt infinna sig, men det lär ordna sig framöver allteftersom arbetsstarten kl 7 sätter sina spår.

Idag har det varit både glädje och sorg. Glädje över framgångar och möjligheter i "mina" små kommuner. Att det inte finns lediga lägenheter och att det finns folk i kö till både Vännäs och Bjurholm är förstås ett gott tecken, även om det är ett bekymmer att det inte finns lediga lägenheter.

Sorgen ikväll handlar om droger. När man hör unga tala om droger som inte är olagliga och man vet att det är därför att man inte hunnit klassa dem och att de kan vara hur skadliga, "krympande" och beroendeframkallande som helst.

Har ikväll talat med en som sett mycket av eländet på nära håll. En som vet mycket och bekymras över att många som borde veta bättre ser mellan fingrarna i någon sorts missriktad tolerans och snällhet. Drogerna ska bekämpas med fasthet och omtanke överallt där de sticker fram trynet. Tecknen på drogbruk måste också tas på allvar. Hur unga och gulliga ungdomarna som leker med misären och döden än är och ser ut mellan gångerna man röker på av glansiga påsars okända innehåll.

Vi får inte blunda. Våra unga är för värdefulla och en som fastnar är en för mycket.

...
På Nolias Framtidsområde här i Umeå finns inga socialistiska partier representerade. Ska man se det som ett tecken? ;-)

Tyvärr saknas ett par Allianspartier också, men några är vi som håller ställningarna. Just nu debatteras ROT-avdraget för fullt i stugan. En tidigare arbetslös kille som nu har jobb vill ha garantier för att det blir kvar. För Moderaternas del har vi gett honom våra lugnande löften.

 

...
Det som hände i Umeå i går morse går inte att begripa. Jag har inte världens stillsammaste känsloliv och kan vara både hetsig, storglad och lättrörd, men gårdagens fruktansvärda barnamord går liksom inte "in".

Jag vet inte något mer än det jag läst, men har väldigt svårt att tro att det inte ligger sjukdom bakom. Människan är kapabel till extrem ondska, men alla människor älskar sina barn när sinnet är friskt.

Stackars de barn som ser, läser och hör om detta och får en kvardröjande oro inom sig. Om pappan nu höll i kniven kan han ha gjort väldigt många väldigt ont. Inte bara pojken, mamman, släkten, vännerna och grannarna.

...
Ljuvligt varmt och gott är det idag. Har gjort en cykeltur med lite bakärenden och annat. Sett förberedelserna som påminner om de stundande Vännäsdagarna. Träffat folk och pratat.

Ett och annat väntar därute, men just nu kändes det som det fordrades lite innevila. I morgon får jag nog Agneta och jag se lite av hav och båtar. Ser fram emot det. Jag är svag för mycket, bland annat just de sakerna.

Såg i förmiddags att VK:s journalist Karin Hörnfeldt har dött, oväntat tidigt. Jag kände henne inte, men journalister i "husorgan" känner man liksom litegrann ändå. Även om de, som Karin, visar mer professionell än personlig profil. Vilket i politisk rapportering passar allra bäst.

En påminnelse om att det här livet är kort, om det nu blir 21, 42 eller 84.

...
När den ljusa norrländska sommarkvällen är ljum och leende är Sverige nästan som bäst.

Vi har rullat fram på två hjul genom byarna och har landat på ett ställe där man säljer mjukglass. Mycket bättre blir det inte under solen.

Förmiddagens planerade återfall på jobbet blev till en hel dag, men nu är semesterkänslan i stort sett återerövrad.

...

Det blir förstås inte lika givet att ta en fika, lunch eller middag i Sundsvall när man är på väg buss- eller billedes från Stockholm, men visst vore det mycket bra med Ikea i Umeåregionen. Miljömässigt blir det rimligtvis bättre med färre bilmil också.

Var Ikea än skulle etablera sig vore det en ekonomisk och arbetsmarknadsmässig fördel för hela Umeåregionen och Västerbotten. Vännäsbyalternativet är onekligen mycket intressant med pendeltågsstation nära ingången och möjlighet till en mindre godsterminal för miljövänliga transporter. Här blir det en del jobb på kort och lång sikt för tjänstemän och politiker.

Andrapriset för Vännäs del vore Klockarbäcken, men tredjepriset i form av Entré Syd eller Ersboda är inte heller att förakta.

Etableringen är i huvudsak inget politiskt beslut. Företaget bestämmer förstås om och var man vill bygga. Sen kopplas politiken in.

Blir spännande att se hur det går. Även om jag personligen mest bara brukar handla värmeljus till stugan i Agnäs på Ikea. :-)

 

...
Har ett möte med frun rätt nära älven i Norrlands huvudstad. Jag trivs bäst nära älvar har jag märkt.
Vi firar ett par saker och planerar sommaren och en del av den någotsånär överblickbara framtiden.

Dessutom pratas skola. Inte som förr när helhetsansvaret både var gemensamt, större och mindre. Men det känns litegrann som förr.

Känns riktigt bra.

...
Det finns en och annan bild man skulle vilja lägga ut nu. Kanske blir framöver, nu är det för sent att starta datorn. Det kan hända det blir en ny dag i morgon och då behövs skärpan.

Det har blivit flera samtal i vitt skilda ämnen under och sent efter middagen ikväll. Många om skola, men mest kanske om Bjurholm. Vad som skulle behövas för Sveriges minsta kommunen och vad som finns och fungerar, en del riktigt, riktigt bra.

Det där med pendlingstider har också berörts. 45 minuter är inte mycket i Stockholm. Det är tiden det tar från Bjurholm till Umeå om byggköerna i Umeås utkanter inte är för svåra. Pratade också med en som köpt ett välskött hus med några hektar jord och en lagård för summor som man inte alltid får en tom villatomt för i Umeå.

Det beror förstås på vad man söker, men det finns ofta många prisvärda alternativ om man lyfter blicken lite mot Umeåregionens mindre kommuner.

Det var ganska många som kommit för att fira nationaldagen i Oscarsparken i Vännäs.

Och där i vimlet, är det inte...

Jo, Umeås kommunalråd Anders Ågren hade också haft den goda smaken att söka sig in mot Umeåregionens geografiska centrum denna strålande dag. ;-)

Det skulle kunna ha litegrann att göra med dagens talare, Vännäs kommunchef.

Flaggan hissades och vi sjöng "Du gamla, du fria".

 

...

Hoppas att Ekobrottsmyndigheten får sin fjärde huvudort i Umeå.

Med tanke på övriga polis- och rättsresurser som finns här och att man dessutom ska täcka resten av landet norrut så känns det naturligare än Sundsvall.

...

Jag hör till dem som önskar att Vännäs ska förbli en egen kommun. Det finns många goda anledningar till att behålla den lokala beslutsmakten och det (sannolikt) större engagemanget.

Det finns också goda anledningar för dem som vill slå ihop kommuner. Det blir i de flesta fall en mindre kostnad för medborgarna. På omsorg och skola blir skillnaden knappast så stor, jobbet ska utföras, men det behövs inte lika många politiker och inte lika många tjänstemän. Det blir knappast rationellare över hela linjen med större avstånd och annat, men det borde generellt bli mer verksamhet för skattekronorna.

Vännäs är en ganska välmående kommun med låg arbetslöshet, ofta lägre än Umeå, och för regionen relativt höga inkomster. Kommunen är geografiskt samlad och vi jobbar ganska politiskt effektivt utan att lägga mängder med energi på prestigestrider och andra skämmigheter.

Ämdå blir det nästan aldrig pengar över så pass att vi ens når målet för "God ekonomisk hushållning". Aldrig någonsin så mycket att vi verkar kunna få bygga det badhus som skulle kunna serva en så stor andel av våra invånare. Fjolårets överskott beror till största delen på regeringens åtgärder. 8 miljoner extra fick vi i "krispengar", några miljoner till på grund av att regeringen sänkt arbetsgivaravgifterna för unga under 25 plus lite annat. Ett överskott för Vännäs bostäder på drygt 4 miljoner räknas också in i resultatet, fast de ska tillbaka till hyresgästerna. Det där blir sammantaget vårt överskott på 14-15 miljoner.

Det är inte roligt att skriva det här. Jag och Moderaterna i Vännäs skulle vilja ha lokala tjänstemän som "närservar" med sin höga kompetens och har vettiga arbetsförhållanden. Idag är det många som sliter mycket hårt, trots gamla fördomar kring "kommunalarbetaren". Det finns också vissa områden där effektiviteten och resursutnyttjandet kunde vara ännu större .

Men, vi får välja. Antingen samarbetar vi med andra så långt det går och sänker våra kostnader. Vi gör det vi är bäst på och lämnar annat till grannkommuner och funderar på vad som verkligen behöver göras med offentliga medel. Det andra alternativet är drastiskt, en del säger ofrånkomligt. Vi ansöker om att bli införlivade i Umeå kommun.

Jag önskar som sagt att vi får vara fortsatt självständiga och detta inte bara för att jag själv är politiskt aktiv. Men ska det lyckas krävs mer klarsynthet och politiskt mod. Det är antingen eller, intekommunalt samarbete och kostnadseffektivitet eller sammanslagning med Umeå.

...

Ikväll var det lite lokal brainstorming på Hotel Vännäs inför tillverkningen av Västerbottens regionala kulturplan.

Vi var lokala kulturpersonligheter och intresserade, tre Vännäspolitiker, några representanter för regionala kulturaktörer och några centrala personer från Region Västerbottens kulturverksamhet.

Ska inte trötta med alltför mycket detaljer, men det var intressant att vara med och spåna om vad som finns och borde finnas i vår kommun. Vännäs urusla ranking i fråga om kulturskola och musikskola känns en smula märklig. Totalt måste kommunen ligga bättre till än plats 228 i riket när det gäller kulturen.

Vi pratade mycket bibliotek, barn, ungdom och gamla och hur man kunde nå dem som konsumerar och producerar minst kultur. Men även presentera och involvera kulturarbetare som egentligen sällan räknas. Jag tänker t.ex. på lackarna på Liljaskolan som till stor del bedriver en konstnärlig verksamhet och lokala musiker av rang som få vet om.

De lokala resurserna av olika slag är stora. Några borde kunna ha stor nytta av varandra. Flera regionala kulturinstitutioner som Västerbottensteatern och Norrlandsoperan borde kunna hitta verksamheter att samarbeta med i vår kommun.

Inför kulturhuvudstadsåret 2014 borde Vännäs ha ganska mycket att visa. För oss som bor här och i grannkommunerna och eventuellt för en del som kommer hit. Med inslag av lokala storheter som t.ex. Musikskolan, Motormuseet, Nybyggarmuseet, Hembygdsföreningen, F´labb, Konstföreningen, Musik- och Teaterföreningen, VUT och stenbrottet och diverse byastugor, byaföreningar och andra inblandade. Det hade varit roligt med ännu ett "kulturrally" med utställningar i flera av våra byar den sommaren.

Om man nu ska fantisera riktigt vilt. Tänk er t.ex. arrangemang av Västerbottensteatern som går några dagar på en stor eller liten utomhusscen vid Motormuseet med lite utlånad rekvisita från deras rikhaltiga och breda samlingar. Sånt kunde man kalla kulturella samordningsvinster.

Det vore mer än trist om allt fokus hamnade på Umeåregionens centralort det året. Men allt krut ska väl inte brännas 2014. Det finns mycket som kan och bör göras till dess och efter, om vi får år.

Hörde förresten ikväll att Malin Felth, biblotekarie och  kulturchef, behöver föreningsrepresentanter som kan vara med och presentera Vännäs i Glashuset på Rådhustorget i Umeå vecka 26. Kanske du Vännäsbo som läser det här ska ta kontakt med henne och göra en kulturinsats där?

 

 

Västerbottensstarkt. Vi är ganska många på moderaternas rikskonferens Sverigemötet. Tre från Umeåregionens geografiska centrum, Vännäs. ;-)
När visatt och väntade på starten kände vi oss lite hemma när bildspelet visade en och annan bild från de norra vidderna och städerna.
Det hade varit roligt att få ha det här i Umeå någon framöver. Problemet är utrymmet.
.....
Ett annat, mindre, problem är att jag inte kan sända bilder idag. Det är så lite förofta. Hade varit roligt att kunna visa lite såna.

...

Idag har jag varit ersättare, närmare bestämt i länet kulturberedning.

Ansvaret för utvecklingen av den regionala kulturen har gått över från landstingen till Region Västerbotten, samverkansorganet som består av länets 15 kommuner - och landstinget.

Det är en väldigt ny nyordning och det har varit körigt för både politiker och tjänstemän att få allt att fungera.

Jag kommer inte att lägga mycket krut här, trots en positiv första kontakt. Eftersom ersättarna inte har närvarorätt vid sammanträden där man inte ersätter blir besöken högst sporadiska. Då håller man sig inte så uppdatrad på det som händer och blir "off", även om man läser de aktuella handlingarna.

Det är annars mycket som intresserar inom ansvarsområdet. Folkbildningen, biblioteken, generationsöverbryggande verksamheter, strävan att stimulera barns och ungas "lustläsning" som betyder så mycket för senare utveckling och utbildning och mest hela länets kulturella väl och ve. Kulturberedningen verkar ha ett mycket sunt synsätt när det gäller att fördela resurserna mellan stad och landsbygd.

Lunchen blev mycket speciell. Det blev lunchteater, Greger Ottossons "Storbrodren". För mig blev det en av de större teaterupplevelser jag haft. Inte minst för det ovanliga ämnet och att detta inte var mer eller mindre avsiktligt missförstått, som det oftast blir när man behandlar just detta. Hoppas få tid och ork att återkomma till saken.

...
Sitter just nu i en ny Norwegian B737 800W mellan Umeå och Arlanda. Ett av de första de har med Internet. Känns lite ovanligt att ha mobilen på och blogga som om man låg hemma i soffan.

Det går inte alldeles klanderfritt, men systemet är fortfarande i testfasen.
Tekniken stannar inte i utvecklingen. ...

...

Förmiddagen med "Arena för tillväxt" var mycket bra.

Det är ett samverkansprojekt för lokal och regional utveckling som drivs av en märklig blandning av intressenter. Swedbank, ICA och Sveriges kommuner och landsting.

De två representanterna tog upp saker som globaliseringen, maktförskjutningen i världen, hållbarheten, omvärldsläget, Sveriges plats i världen, sysselsättning, tillväxt och ungdomsattityder innan vi så småningom landade i regionen och i Vännäs.

När vi kom till förklaringsmodeller för lokal och regional tillväxt och utveckling blev det intressant. Kommuner med likartade grundförutsättningar kan utvecklas mycket olika. Föreläsarna pekade på några viktiga saker som drar en kommuns utveckling och tillväxt åt rätt håll:

Människors förmåga till samverkan och förnyelse – social tillit, entreprenörskap, ledarskap och lärande, samt förmåga till "samhandling" är oerhört betydelsefulla verktyg för tillväxten. 

Är detta korrekt borde Vännäs ligga bra till framöver.

Alla Vännässiffror som presenterades var inte helpositiva, men många var det. Skattekraftsutvecklingen hör till de tio bästa i landet, sysselsättningsgraden är hög, arbetslösheten låg, andelen unga är hög och behörigheten till gymnasiet ganska bra.

Grupparbetena om målbilder för Vännäs och hur vi ska nå dit var ovanligt kreativa och effektiva stunder. Jag tror att de flesta som var med upplevde det så.

...

Det skrivs om skolan mest överallt nu. Även i DN.

Artikeln om "En skolas kamp mot överheten" handlar om Minervaskolan i Umeå och har onekligen sitt intresse och sina poänger.

Andra intressanta artiklar i DN:s serie "Hem till skolan" är:

Den glömda läraren

En förolämpning mor barnen

Så vandaliserade kommunen en skola

Man får tycka vad man vill om innehållet i de här artiklarna, liksom om skolartiklarna i andra tidningar. Jag köper inte allt överallt, men menar att Maciej Zaremba pekar på mycket som ingen lärare, rektor, skolpolitikr, lärarutbildare, förälder eller skolutvecklare har råd att bara skaka av sig.

De som förklarar Sveriges sjunkande skolresultat med att man plötsligt fick möjlighet att välja skola, de gör det mer än lovligt enkelt för sig. Ibland pekar man på vissa framgångsrika skolländer och menar att skillnaden består i att man där inte har något fritt skolval. Det finns ofta andra, påtagliga, skillnader än det fria skolvalet mellan toppländerna och Sverige. 

Skolans organisationsform är egentligen inte så väldigt intressant. Den riktigt bra skolan borde lika gärna kunna vara kommunal som fristående. Vi som är skolpolitiker har nu att hjälpa våra egna verksamheter att ta upp konkurrensen och bli riktigt bra. Där det fortfarande pågår ställningskrig mellan kommunalt och fristående hoppas man på ögonblicklig vapenvila. Kraften och kreativiteten bör läggas på reformering och utveckling istället.

...

Efter en händelse- och löftesrik heldag i Vännäs hamnade jag på en plats där man ser Umeå lite uppifrån.

...

En glädjande igår var kommunstyrelsens oväntade ja i två frågor om "sociala företag".

Första ärendet handlade om en avsiktsförklaring om sociala företag. Samordningsförbundet Umeå (där både Soc, AF, FK, Coompanion, Näringslivsservice m.fl. ingår) har beviljat medel till en förstudie kring Umeåregionens stöd till sociala företag och hur kommunerna kan stödja "idébärande" personer och organisationer att komma igång med sociala företag.

Sådana företag har som syfte att integrera människor som hamnat i olika slags utanförskap. Företagen är inte en del av offentliga sektorn och ska återinvestera sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. I Umeå är Paltresturangen ett exempel. Många har haft stor nytta av engagemanget i den verksamheten och några har gått vidare till annat arbete eller studier efter en tid.

Det andra ärendet handlade om medfinansiering av ett projekt med syfte att underlätta för dem som har hållbara idéer om socialt företagande att komma igång. För Vännäs handlade det om 37 000 kronor årligen i två eller tre år.

I ksau rådde tvekan, majoriteten sa inte ja och lämnade ärendet vidare utan eget förslag. Jag yrkade att det skulle bifallas och reserverade mig mot beslutet. M, FP och KD har sedan beslutat sig för att säga ja i båda fallen och jag började tala för detta vid KS igår. Efter en liten stund avbröt Johan Söderling mig, vänligt, och föreslog att ordet istället skulle ges till Leif Andersson. Med viss förvåning svarade jag ja för att sedan bli väldigt positivt överraskad. S hade ändrat sig och yrkade på att båda ärendena skulle bifallas med reservation för att alla kommunerna i Umeåregionen kommer med. Ett enigt KS sa sedan ja till både avsiktsförklaringen och projektet.

Jag hoppas verkligen att alla kommunerna inser vad saken handlar om, hur stor "uppsidan" är och att man går med. Vindeln har sagt nej, men man är säkert inte sämre än att man kan ändra sig. Samordningsförbundet har stora resurser och sociala företag kan vara effektiva verktyg till positiv förändring för många människor som har uppförsbacke när det gäller att komma tillbaka in i arbetslivet. Just att företagen står under FK:s, AF:s och Soc "beskydd" och samtidigt inte är en del av den offentliga sektorn innebär särskilda fördelar och kan stimulera många till engagemang. Man får en chans att få struktur på livet och luft under vingarna och kan själva bli betydelsefulla kuggar i verksamheten. Många viktiga uppgifter skulle kunna utföras av sociala företag.

I början av april kommer Johan Söderling, Ulf Eriksson och undertecknad att vara med på en utbildningsdag om den här sortens företagande. Jag hoppas att flera sociala företag kan komma igång i regionen och i vår kommun.

 

...

Jag gillar mat, lite för mycket. Jag är dock mer inne på god husmanskost av olika nationaliteter än den dyra och vackra gourmétmat som kräver att man äter något annat före eller efter för att inte magen ska kurra.

Såg just i husorganet att Whiteguide listat Sveriges bästa restauranger och presenterat resultatet på Grand Hotel i Stockholm.

Av elva ställen i länet som prisats ligger fem i fjällen eller ganska fjällnära. I Borgafjäll, med mindre än 100 fastboende, finns knappt 20 % av Västerbottens toppställen. Närmare bestämt två av elva. Jag gillar sånt.

Till "Årets Matupplevelse" i landet utnämndes Fäviken Magasinet i Åre. Jag klickade mig fram till Fäviken och maten, men dit ämnar jag icke fara. Första rätten, fint fotad, var "Vild lättsaltad öringsrom i ett ljummet skal av torkat grisblod".

Jag nöjer mig med smärre, billigare och kanske mer mättande matupplevelser.

Men grattis till Umeås restaurang Viktoria till länets topplacering!

 

...

Det är sällan man läser så roliga saker som artikeln om Balticgruppens och Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb.

Att så många som 111 av 186 är kvar i arbete eller har börjat studera efter de 6-8 månaderna med stöd är väldigt glädjande. Det är inte alla satsningar som kan uppvisa den statistiken.

Talade idag med en tjänsteman inom arbetsmarknadsenheten i Vännäs. Även i deras satsning för personer som hamnat utanför finns det mycket att glädja sig åt.

En annan sak som jag personligen hoppas mycket på är de sociala företagen. Det finns en del spirande exempel i Norrland på sådana företag som redan hunnit betyda mycket. Återkommer om det, en annan dag och en annan tid.

...
Nu tas beslut om tågpendeln Vännäs-Umeå på löpande band på olika nivåer.

Något som ofta glöms är att det även pendlas Umeå-Vännäsby-Vännäs. Möjligheten att åka eldrivet, miljövänligt och snabbt tillkommer även för cirka 600 umebor som försörjer sig i Vännäs kommun. Alla bor eller jobbar förstås inte tågvänligt till, men många gör det.

Jag sa nyligen till vårt högst rankade kommunalråd att han skulle fråga sin like i Umeå hur mycket han är villig att betala för umebornas tågpendlande nu innan det blir landstingsfinansierat.

Jag hade kunnat fråga själv i onsdags, men glömde det då. Den gången dryftade vi lite snabbt hur vettiga standardkraven på bussarna är, krav som gör att kollektivtrafiken blir onödigt dyr. Varför kan t.ex. en fräsch buss från 2004 ibland inte ens få användas som ersättningsfordon? Sådana regler kostar skattepengar.

Helt allvarligt tycker jag att frågan om Umeås och Vännäs tågbidrag 2011 och 2012 är berättigad då eldrivet åkande blir ett alternativ för 1800 jobbpendlare i ena riktningen och 600 i den andra. Till det kommer nätt 300 gymnasieungdomar från Umeå som varje dag åker till Liljaskolan och alla studenter m.fl. som åker andra vägen.

Ren och vit. I närheten av Umeås vattentäkt stod ett gäng renar nyss och hindrade framfarten. Den här lilla sötingen avvek från mängden.

...

Har just kommit in från en 90 minuters stavpromenad in till Vännäs. Skönt, mycket skönt, med den milda luften.

För övrigt har det varit vila och förberedelser för andra uppgifter i helgen. Även en del skolarbete har det blivit. Jag vet inte hur jag ska tolka att det verkar gå bättre på skolorna i Skellefteå när jag inte är där. Vid gårdagens informationsträff på Björkskolan kom det mycket folk och höstens sexa blev fulltecknad och mer än det. Nu är det kö.

Lördag om en vecka är det öppet hus på Bruksskolan, F-5:skolan i Ursviken. Tanken är att jag ska vara på plats, får se om det går lika bra då.

Kommande vecka ska jag också ha en möte med Barn- och grundskolenämndens ordförande och skolförvaltningens chefsekonom i Skellefteå. Det är intressant att rätt ingående få bekanta sig med tre olika kommuners övergripande skolarbete som jag är på gång att få göra. Umeås skolförvaltning är jag märkligt nog mest bekant med efter tolv år som friskolerektor med mycket kommunkontakt. Nu blir det att bekanta sig mer med Skellefteås och Vännäs skolvärld. Som opolitisk på ena hållet och någorlunda skolerfaren politiker på det andra.

Det är utvecklande med omväxling.

Under 60-och 70-talet körde min far, Vilhem aka Julle, en matvarubuss i byarna kring Umeå. Hans rörelse hette - Julles rullande livsmedel.
Han var en välbekant profil som servade byborna med allt från knäckebröd, mjölk till läskeblask från Berghems bryggeri.

Sista turen med bussen gjorde han i maj 1976. Bussen skrotades och han bytte jobb till Riksost. De sista åren med bussen passade han på att dokumentera sin vardag och sina kunder ute i byarna. Alla instamatic-bilder finns samlade i ett fotoalbum. Några av bilderna har namn, andra inte.

Länge har jag tänkt att jag vill göra en kortfilm med utgångspunkt från hans bilder och nu behöver jag hjälp. Jag har startat den här bloggen När matvarubussen kom till byn där jag kommer att lägga upp bilder som jag vill ha hjälp med att identifiera personer på. Sedan söker jag även efter berättelser om hur det var när matvarubussen kom till byn samt gärna dina egna minnen av 70-talet. Kanske är din farmor, farfar, morfar, mamma, syskon, släktingar, vänner, grannar med på någon bild, eller kanske du själv?

Välkommen att bidra med dina tankar på bloggen! 

...

Oavsett vad motivet var för dådet så hoppas jag innerligt att polisen får tag i den som knivhögg S-politikern Bernt Andersson i Umeå.

Efter att med kniv nästan ha tagit livet av någon finns det i regel spår på kroppen, kläderna och i beteendet. Någon borde se saker och misstänka sin son, bror, vän, pojkvän eller granne. Det vore katastrofalt om gärningsmannen kom undan med allt det skulle innebära. Illa även för den unge mannen själv.

Framförallt hoppas jag att det går bra för Bernt Andersson.

 

 

 

 

 

 

...
Just nu har jag det väldigt trevligt på arbetet.

Dagen har inneburit lite av varje, bland annat ett kort besök på skolan och en rundvandring på Volvo Lastvagnar. Ett intressant studiebesök, verkligen. Sen var det ju som att vandra runt i sin ungdom. Hann träffa flera ungdomsvänner och skolkamrater.
Även den fantastiske bussmekaniker som bidrog till ett underverk den gång när vi fick "Internetleta", köpa, hämta och byta en totalhavererad bussväxellåda i Malax under en skolresa. Allt på 9 timmar!

Stod faktiskt och tittade ut över taket en inte alltför lång stund innan brandlarmet gick idag. Bra att det gick bra. Det finns mycket brännbart på Volvo.
Nu kör jag faktiskt folk från Volvo (Betyder som bekant "Jag rullar") och deras färgleverantör Dupont till Skeppsviks Herrgård. Även i det här gänget finns ett antal bekanta.

Fick i afton en förfrågan om att hålla lördagens Credotal i Glashuset på Rådhustorget i Umeå. (Credol betyder "Jag tror"). Jag tackade ja, med förbehåll att jag skulle hinna hem från en tvådagarskörning. Tyvärr fungerade det inte och jobb går före nöjen.
Hade annars varit spännande.

Segerfest och segergest. Dalens F15 rules!