Zlatan-värnar om sin arena

Av , , Bli först att kommentera 1

Zlatan förstår vikten av att hjälpa en kvinna i nöd. Hur kommer det att gå? Är det möjligt att bygga Camp Nou i fullskala av papperstidningen VF innan sista oktober?

Finns det tillräckligt med tidningar? Spänningen är olidlig. Läs mer om projektet här och här.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Hon stänger ned Facebook

Av , , Bli först att kommentera 1

I helgen kom chockbeskedet. En väninna har bestämt sig för att släcka ned Facebook i två månader. Jag blev alldeles iskall. Tankarna for genom huvudet, vad handlar det här om? Är hon rädd för vad barnen ska tycka? Är hon less på sina vänner? Vad har vi gjort?

Frågorna haglade givetvis i hennes Facebook. Hon var minst sagt tagen på sängen över all uppmärksamhet från nära och kära. Själv hävdar hon att det handlar om stressen i hennes liv. Hon tyckte sig inte hinna med det hon ville. Då satte hon sig ned och funderade på vad hon kunde förändra. En av bovarna i dramat upplever hon är just Facebook, det sociala forumet på nätet som har över två miljoner medlemmar bara i Sverige. Många går idag oftare in på Facebook för att få veta dagens skvaller och nyheter än de läser en dagstidning. 

Min väninna har i alla fall tagit det mogna beslutet att stänga ned Facebook en tid. Det går faktiskt att plocka upp kontot igen utan att förlora de kontakter man en gång har samlat på sig. 

Jag tycker hon tar ett sunt beslut, även om jag var en av dem som ylade högst när hon släppte bomben. Sociala medier ska vara ett nöje, inte en börda. Emellanåt så stänger jag själv helt ned datorn, särskilt på helgerna för att umgås med min familj. Men det blir faktiskt allt svårare att få kontakt hemmavid.

Var och en sitter vi uppkrupna bakom datorskärmar antingen i soffan eller i en fåtölj, med fåniga leenden på läpparna och chattar med hela världen i våra vardagsrum. Om vi ska prata med varandra så är det nästan lättare att chatta över nätet. Fast jag skäms inte. Jag gillar faktiskt livet på nätet och i köttrymden.

Svara gärna på min lilla minienkät om du skulle kunna stänga ned Facebook.

 

 


Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

VF kommer till undsättning

Av , , Bli först att kommentera 2

VF erbjudande

Hurra! Nu kanske jag kan bygga mig en Camp Nou - arena i skala 1:1 och vara med i VF:s tävling.

Självaste chefredaktören Roland Edlund på Västerbottens Folkblad skickade mig nämligen detta erbjudande. Han skriver:

"Hej!

Roligt att du uppmärksammat vår tävling!
Här får du ett bra prenumerationserbjudande!             
http://matrix.vk.se/sites/vf/100/index.html

Välkommen som VF-prenumerant!

Roland Edlund
Ansvarig utgivare
Västerbottens Folkblad"

 

Tack Roland för att du läser bloggar och kommer till undsättning i en läsares funderingar.  Jag har givetvis nappat på det gentila erbjudandet. Nu borde jag få tillräckligt med papperstidningar till att bygga min arena. ( Om jag ids, vill säga!)

Så många VF finns inte

Av , , 4 kommentarer 2

Just nu genomför Västerbottens Folkblad en tävling  fram till sista oktober där man bland annat kan vinna biljetter till Melodifestivalen i Ö-vik. ( Inte min drömvinst, men jag gillar tävlingar)

Det enda du behöver göra för att delta i tävlingen är att bygga din egen drömarena och klä in den i tidningspapper från VF. Men jag blir lite brydd, så många VF finns det väl inte?

Enligt senaste tidningsstatistiken har VF en upplaga på 13 700 ex i dag, jämfört med VK som har 37 100.  Eftersom jag inte prenumererar på VF måste jag bege mig till en butik eller kiosk för att köpa in papperstidningen.

För  tänk om jag vill göra en Camp Noe-arena i skala 1:1, var ska jag hitta så många VF?  Det kommer att bli huggsexa om pappersvaran, eller kan man fejka?  Ta VK och bara klistra över lite VF-loggor? Det är ju nästan samma sak, de har ju redan samma ägare.

4 kommentarer
Etiketter: , ,

Så mycket mer än afropowerdance…

Av , , 2 kommentarer 1

Mory Kanté och hans skönsjungade donnor på Idun i Umeå i lördags.

Yek! Yek!  Yeeek! Yek! Yek! Yek!

Mory Kanté bjöd på en nära jazzupplevelse  i lördags. Den lille senegalesiske artisten gungade i vit kostym över scenen i Idun och dansade med sina guldglänsande doa-tjejer. Ös från första slaget på bongotrummorna. 

Vi var en hel hög med medelålders kvinnor längst framme vid scenen.  Det här var ju Afropowerdance på riktigt. Äntligen fick vi användning av alla klasser.

Få se nu…på med gummistövlarna, ( dra på låtsasstövlar med båda händerna, samtidigt som du gungar till musiken.)

Solen lyser över din svettiga panna. Den afrikanska hettan är olidlig.( Upp med händerna över huvudet och låtsas hämta ned solen)

Du behöver svalka och låter vatten skölja över din kropp. ( Dra ned händer och armar mot golvet och följ med ned med hela kroppen)

Framförallt, glöm inte –  trampa, trampa, trampa. 

Om det var på riktigt? Näeee…eller jo, lite.

Mory Kanté och hans fantastiska musiker fick oss  till med att sjunga med på sengalesiska, om än hjälpligt yla med i alla fall.  Inte mycket till jazz, men jäkligt roligt. Det tog ett dygn innan värken i fötterna släppte. Men det var det värt.

……………………………………………………………………………………

 

Bäst: Den gigantiske bongotrummaren som slog så hårt att det gjorde ont i mina handflator till och med.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Coolast: Killen och tjejen som plockades upp på scenen från publiken och dansade som infödda.

 

 

Tuffast: Den tuffa lilla damen i den blå klänningen som kickdansade sig svettig.

 Sämst: Publiken som lämnade sina sittplatser innan slutnumret.

 

2 kommentarer
Etiketter: ,

Fristad erövrade jazzfestivalen

Av , , 2 kommentarer 9

Umebandet Fristad gjorde en fantastisk debut på Umeå jazzfestival i lördags inför ett fullsatt Freja. Luften vibrerade av förväntan och de unga grabbarna spelade som små gudar. Fristad har en egen jazzfunkig stil som känns otroligt mogen.

Det var kärlek vid första ögonkastet med jazzpubliken. Det märks att gossarna har hittat sin hängivnaste publik, även i den övre medelåldern. Inrökta swingpjattar i manchesterkavaj och läsglasögon på näsan höjde på ögonbrynen flera gånger för att visa sin uppskattning. Och det är stort.

Saxofonisten Samuel Muntlin har jag följt sedan han plågade oss på kommunala musikskolans årliga spelningar i Nordmalings kyrka som liten. Inte kunde jag ana då att han skulle riva av fantastiska solon på Umeå jazzfestival drygt tio år senare. Vilken tur att kommunala musikskolan i Nordmaling fanns, annars hade vi nog gått miste om hans begåvning. Jag säger bara: Allt är förlåtet!

Även sångaren Simon Reinikainen är en kille med stor scennärvaro som kommer att låta tala om sig rejält framöver, för att inte tala om trummisen Eirik Fernando Tollefsen. Vilken virtuos!

Äh, hela bandet var bara bäst på festivalen i år. Ingen kan slå er oförstörda spelglädje.

Snart släpper Fristad sin första EP-CD. Mycket efterlängtad. Kolla in deras myspacesida här.

I väntan på den skivan kan ni lyssna på den här låten som jag filmade från gårdagens spelning:

Här finns fler filmer från konserten här , här och här.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Artister dör inte, de kommer till Västerbotten!

Av , , Bli först att kommentera 2

"Världsartister dör inte, de kommer till Västerbotten". Det är ett välkänt ordstäv hemma i Holmsjön.

Dessvärre är det sant. När världsartister har slutat att toppa försäljningslistorna för 20 år sedan, så har de en tendens att dyka upp i Västerbotten. Antingen på något sunkigt afterski-event eller ännu värre på jazzfestivalen.

Sämsta upplevelsen hade jag med Al Jarreau häromåret. På 80-talet en fantastisk artist. När han besökte Umeå var han nästan stendöd. Gång på gång framhöll han att han var förvånad över att det fanns en jazzfestival i Umeå. Han var lite sur på att hans manager inte hade talat om det tidigare. Vi var däremot förbannade för att han hade röjt hemligheten. Al Jarreau kändes hopplöst passé och uppblåst som artist. 

I går spelade Blood, sweat and tears på Umeå jazzfestival. New york bandet bildades 1968 och har haft en rad hitar genom åren. Dock är det bara en originalmedlem kvar i gruppen- Steve Katz. Risken för döda artisters sällskap var överhängande. Men de var överraskande bra. Tungt blås, skönt gung och mustig sång. 

De var betydligt mer laidback än Al Jarreau. De försökte inte ens uppehålla någon megaartistimage av sig sjäva utan de kändes som genuina artister som älskar vad de gör.

Steve Katz stod där på scenen i Idun i sin svartvita bowlingskjorta, lönnfet och drog historier från det glada 60-talet på bred new york-mål. Det var en riktigt kultig upplevelse, särskilt för många av de äldre i jazzpubliken som var med när BS&T var som störst. 

När de drog igång paradnumret Spinning Wheel var det inte många som kunde sitta stilla i stolsraderna. En kvinna i 60-årsåldern flög upp, shakade loss och svängde med sitt gråa hårsvall. Hon försökte få med sig sina kompisar. Förgäves fick hon sätta sig ned förläget igen. Synd. Hon borde ha fortsatt att rocka loss. För BT&S var värda den uppskattningen.

När Steve Katz läste upp vilka de delade den amerikanska topplistan med 1970 så förstod vi deras storhet än mer. De låg på första plats, tätt följda av andra storheter som Chicago samt Woodstock festivalens samlingsskiva med flera. Det var tider det. Vi fick alla stjärnglans i ögonen….åhhh! *blink,blink*

Äntligen några artister som inte kändes stendöda, fastän de kom till Västerbotten. 

(Inte att förglömma så spelade vår svenske gitarrlegend Jojje Wadenius med bandet i många år. )

Här har jag samlat en spotifylista med de flesta av artisterna på årets jazzfestival.

Kolla in VK:s recension.

 

Sova med artister

Av , , Bli först att kommentera 1

61 rum, 21 artister och 1000 kretiva idéer. Det handlar om det unika designhotellet Hotel FOX i Köpenhamn. Ett hotell där inte ett rum är det andra likt. Jag är inte särskilt svag för 70-talsdesign, särskilt inte det brunorangea.

Men det mustigt sammetsröda var jag svag för. Vi hade ett badrum i min barndom som var som en kreativ explosion, det hade definitivt  platsat på Hotel FOX.

Vilket rum vill du bo i? Här är några av mina favoriter:

East Side Guero Sound System av  Masa, Venezuela

 



Spring Grove av Anke Vera Zink, Germany

Ecstasy av WK Interact, France

 

(Sorry, det är något märkligt med dubbelbilderna i bloggen, antagligen en bugg som ställer till det. Ser normalt ut i mitt fönster innan uppladdning.)

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vilka sajter läser journalister?

Av , , Bli först att kommentera 0

 I dag är det vanligaste sättet att kolla upp en person att googla dem på nätet. Det ger en ganska bra överblick över vad personen jobbar med, vilka social nätverk de ingår i med mera. Det är ganska bra att kolla upp sin egen status på google emellanåt för att se vilka sajter som hamnar högt och inte.

Men nu kan du även kolla vilka sajter som myndigheter och journalister besöker med sajten Mediacreeper ,de kartlägger vilka sidor de gärna surfar in på.

Mediacreepers grundare hävdar att de vill låta allmänheten övervaka var journalister surfar, för att stärka debatten om journalistik. Men det  krävs att  sajtens ägare lägger in en särskild kod på sin sida för att Mediacreeper ska kunna övervaka. Ingen sajt som inte själv har begärt det övervakas, vilket kan känns som en tröst i sammanhanget.

Men för journalister och andra yrkeskårer kan det vara känsligt att det kommer ut vilka sajter de surfar till på grund av källskydd och även på grund av affärsmässiga skäl.  Det är ganska lätt att kolla var mediekonkurrenterna surfar, både på gott och ont.

Jag kollade lite snabbt vilka sajter som redaktioner  i Västerbotten har besökt mycket den här veckan:

Västerbottens Kuriren

Norra Västerbotten

(De var den enda redaktionerna i Västerbotten på Mediacreeper)

Annars verkar de mest välbesökta sajterna av de flesta journalister i Sverige vara dessa två just nu:

Tjuvtittat och Politiskt inkorrekt

”Ingen har lyssnat på mig innan”

Av , , Bli först att kommentera 0

www.vimeo.com/7142401

Adnans film om skoltrötta invandrarungdomar

"Det var mycket skönt att få berätta allt man bär på. Innan har ingen lyssnat på mig", berättar Rudivines från Rwanda. Hon har aldrig tidigare vågat berätta sin historia men under kulturveckan African Story Week deltog hon i Film i Västerbottens workshop "Här är ditt liv i dag" och berättade sin historia för första gången. Med hjälp av filmen försöker nu hennes gode man påverka migrationsverket att hon ska få stanna i Sverige.

Fyra ungdomar med afrikansk bakgrund deltog i worskhopen i Skellefteå och filmatiserade sina egna historier. Ungdomarna berättar om sina liv där de står i dag. Tillsammans med dramapedagog Rose-Marie Lindfors och filmpedagog Hanna Westerlind fick ungdomarnas berättelser växa fram under tre dagar.

Det är ett mycket vällovligt projekt eftersom invandrare och särskilt unga invandrarkvinnor är en osynlig grupp i våra medier i dag. Att de själva har tagit kameran och berättar om sina liv är mycket gripande och intressant. Rudivine vågar inte framträda på bild i filmen men det går att lyssna till hennes berättelse här.

Läs artikel i Norra Västerbotten.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,