Perspektiv på kö & kö. 

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag sitter på ett hotellrum i Paris och väntar på att sömnen skall infalla. Jag tänker tillbaka på en fullspäckad vecka av sevärdheter. Sacre Cœur, Eifeltornet, Disneyland, Louvren, Versailles m.m. Det slår mig att jag aldrig tidigare har förstått vad köa betyder. I Dorotea får man köa 2 min för att komma till kassan ibland. Det är en kort paus. Att köa för mig har ändrats till att bli när man t.ex. köar 45 min för att köpa biljetter till Disneyland sedan köar minst 15 min som mest 50 min till varje åkattraktion. Fransmännen är dock otroliga på att dölja köerna för när man tror att man är längst fram i kön vänder sig kön 360 grader och sedan inser man att man har 3 ggr längre tid att vänta innan man är framme vid sitt mål. Vid Louvren lyckades vi på något sätt komma före alla i kön till biljettförsäljningen för att sedan komma in i ett museum där temperaturen måste varit 30++ grader. Minstingen vart trött direkt och måste bäras. Svetten sprutade 4 ungar var mindre nöjda över att titta på skulpturer där alla näsor blivit avhuggna så målet vi inriktade oss på var att få se Mona Lisa. När vi till slut lyckats komma oss fram till Mona Lisa var kön så lång att vi inte orkade vänta på vår tur utan fotade av henne på håll och skyndade oss ut i solen till närmsta restaurang. Förövrigt också Paris dyraste där en tredjedel av semesterkassan gick åt till 3 omeletter & 3 Crepes. När jag kommer hem kommer jag le när jag står i en kö för jag vet att den bara är en kort paus. Kommer jag åka tillbaka till Paris? Alla gånger! Paris är fantastiskt och jag tycker om storstäder. Här bor ca 12 miljoner människor. Jag har lugn & ro 51 veckor om året så en vecka fart och fläkt behövs för att få lite perspektiv på tillvaron. I morgon påbörjas hemresan men i morgon är en annan dag. 

Bli först att kommentera