Tre år bodde jag Indonesien och ett år var jag i fängelse ! Del två

 Polisor skjutsade oss Indonesiens immigrations fängelse. Vi stannade en dag där. Sen skjutsade polisorna oss till vanliget fängelse vi frågade poliserna "vart vi skulle åka" de sa att vi åker till hotellet men i stället åkte vi till fängelset. Det var sju personer i ett rum och vi kunde inte sova och vi fick dålig mat. I fängelset var det många personer från olika länder och vi var mycket ledsna. Nästa dag kunde jag kontakta min familj genom mobil.

En person som kom från Kambodja var också i fängelset. Han hade feber och fick inte medicin och han dog. Då hade jag också feber och var ledsen. I fängelset jobbade många fängelsevakter. De var inte snälla men jag visste om en person som var snäll och jag berättade för honom. Sen fick jag medicin från en läkare. Så efter det blev jag frisk.

Efter en vecka kunde vi skicka e-post till Internationella organisatinon för migration och FN: Kommissarir för flyktingar. Efter det träffade de oss. Vi berättade om våra problem för dem. De kontaktade Indonesiens immigration och hjälpte oss. Internationella organisationen för migration och Indonesiens immigration tog ansvar för oss. Sedan bytte vi till ett annat fängelse i Makassar som är en ö. Då flög vifrån Jakarta till Makassar och det tog ungefär 2.30 timmar.

Ungefär elva månader var vi i Makassar fängelset som var bättre än Jakarta Fängelset . På tre månader kunde vi inte gå ut, men vi kunde spela Vollyboll och Cricket varje kväll. Det var lite bättre för vi fick bra mat och medicin från Internationella organisationen för migration och de visste attvi inte var farliga. De pratade med folk som accepteraade det. Efter några månader kunde vi få speciellt ID kort och vi gick ut och träffade folk. Vi kunde inte prata Indonesiska, därför lärde vi  oss det.

Jag fortsätter senare………………..!