Det är inte länge kvar till påsk vilket Rosenius påminde om i sin andakt 5 mars. Den här andakten landade också med dunder och brak i mig. Som en påminnelse om att HELA Bibeln är viktig. Vi kan inte bara rycka loss vissa utvalda delar. Vi behöver ta del av allt Gud har att säga oss. Som Martin Luther säger, "Tager du bara skummet av evangelium?". Så här lyder andakten för dig som vill ge 15 minuter av ditt liv till att betrakta Gud:

"I gamla förbundets tid fanns en föreskrift, att påskalammet skulle ätas upp helt, och ingenting fick lämnas till nästa dag. Om något blev kvar, skulle det brännas upp. Tänk, en sådan befallning! Lammet skulle ätas helt. Av Kristus kan du inte bara ta det du själv vill ha. Du skall ta emot honom helt och fullt, precis sådan Gud gett honom åt oss till vishet, rättfärdighet, helgelse och förlossning. Det går inte att välja en egen väg till salighet. Den är av Gud utstakad. Du har bara att höra och lyda. Den som inte vill fira påsk, han slipper, men den som vill skall göra det på föreskrivet sätt. - Lammet får inte styckas, det skall ätas helt.

Somliga styckar Lammet, så att de tar Kristus bara till vishet, till profet. De tilltalas av hans underbara lära men inget mer. De behöver honom inte till nytta för sig själva. De är inte i nöd över synden och behöver inte hans försoning och rättfärdighet - de behöver honom inte som överstepräst - inte heller får han bli deras kung och regera över dem eller bli dem till helgelse och förlossning. Dessa filosoferar över kristendomen och har allt bara i huvudet, i väl ordnade begrepp och grundliga kunskaper men börjar aldrig att tillämpa dessa på sig själva, på sitt eget hjärta och sin livsföring. O ve, hur förskräckligt att försöka lura den Helige! Det är till sådana stunderande förståndskristna Herren en gång skall säga: Vore ni blinda så vore ni utan skuld. Men nu säger ni: Vi ser. Därför står er skuld kvar (Joh 9:41).

Andra har Kristus bara till föredöme och helgelse och menar att han på så sätt skall bli vår rättfärdighet. Dessa vill ha Kristus bara till kung och sysslar endast med hans efterföljelse, vad de själva skall göra och bli genom ödmjukhet, bön och försakelse. På så sätt får de sken av att vara de allvarligaste kristna. Men under allt detta döljer sig föreställningen om värdet av deras egen gudsfruktan. De blir aldrig eländiga och förtappade syndare, som endast i Kristi försoningsblod har liv och tröst. Även om de efter förståndet helt riktigt bekänner trons lära, är deras sinne så helt upptaget av vad de själva gör och skall göra, att detta blir deras sång - det är inte den sången som sjunges av de saliga på Sions berg, om Lammet: Ty du blev slaktad, och med ditt blod köpte du åt Gud människor av alla stammar och tungomål (Upp 5:9). Den sången känner de inte till. De sjunger i stället om Lammet, som är vår förebild och som helgat oss genom sin Ande. Hjärtats egentliga tröst består i det som är verkat i dem, inte i det som Lammet med sitt blod förvärvat åt oss. Därför måste det sägas till dem: Detta allvar, denna gudsfruktan är god och prisvärd. Men skada bara att du inte kommit på skam med all din gudsfruktan och som utfattig och förtappad syndare fått lära att räkna allt detta som ren förlust (Fil 3:8). För Gud gäller endast ett: Lammet som blev slaktat och som köpte oss åt Gud med sitt blod.

Det finns andra som vill ha Kristus till försoning men inte till helgelse. De är till det yttre medvandrare i de kristnas lilla hop. De håller gärna till godo med att höra att inga synder kan fördöma oss och att inga goda gärningar kan göra oss saliga. Men de vill inte höra något om att döda köttet och följa Kristus. De klagar över att sådan lära tynger ner deras samveten med lagen. "De tager", säger Luther, "endast skummet av evangelium". De kan tala mycket om nåden och tron, men i vardagslivet är det ingen Herrens fruktans ande i dem. Då lever de helt fritt i sina synder och i sin orättfärdighet. De är vinrankor i vinstocken, som inte bär frukt och som inte beskäres och tuktas utan får växa fritt. De har inte Kristus till sin förebild.

Vad skall då sägas till dessa? - Jo, er iver för evangleium och samvetets frihet är värd allt beröm, men varför älskar ni inte Guds aga? Kommer inte även förmaningens ord från Kristus och apostlarna? Hela skriften är genomandad av Gud och därför nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, så att den människa som hör Gud till kan bli duglig för sina uppgifter, väl rustad till varje gott verk (2 Tim 3:16-17).

Lägg märke till att Lammet inte får styckas utan skall ätas helt. Du får inte ta för dig vad du själv vill.

Så skall oss Herren mer och mer framföra
Till hemlighetens uppenbarelse:
Blott Kristus för oss - att rättfärdiggöra,
Blott Kristus i oss - all vår helgelse.

Ju mer du lär dig, hur han sig förbarmar,
För dig alltmer han bliver dyr och kär.
På nåden trygg du vilar i hans armar,
Så djupt eländig i dig själv du är."

Källa: HUSANDAKT, C.O. Rosenius

Idag har vi läst en andakt av C.O. Rosenius ur hans bok HUSANDAKT. Denna bok har stått i bokhyllan orörd ganska länge nu och samlat damm. Häromdagen tog jag fram den och orden i andakterna, Guds ord, landar med buller och bång. Idag läste vi gårdagens andakt igen och denna har jag läst flera gånger nu. Jag tänkte dela den här med dig nu:

Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren (Joh. 10:11).

"Dessa ord är ju sen gammalt bekanta - dem har vi hört så ofta. Vem vill än en gång betrakta dem? Men det är detta ämne som kan göra ett iskallt hjärta brinnande och en död levande, om Guds Ande får öppna våra sinnen. Stanna än en gång och tänk på vad Herren Kristus själv säger: Jag ger mitt liv för fåren. Du är kanske fridlös, bedrövad, kall och olycklig, du har inget varmt och kärleksfullt hjärta att luta ditt oroliga huvud mot. Men hör nu, hur du kan få denna trygghet! Jo, genom att stilla betrakta din Frälsares ansikte, då han säger dessa ord - bed Gud om en stilla, betraktande ande och öppnade sinnen, då du hör Herren säga: Jag är den gode herden - jag ger mitt liv för fåren.

Lägg märke till vem det är som talar! Det är din Frälsare, han, densamme du talar till i bönen. Se på honom och hör honom säga: Jag är den gode herden - jag ger mitt liv för fåren. Märker du inte en djup och hjärtlig ömhet, när han talar så? Eller menar du att han är så kall och liknöjd för dig som ditt otroende och kalla hjärta påstår? - Tag då dessa ord med dig till bönen, då du har de mest tryckande bekymmer på ditt hjärta. Du vill klaga hos din Frälsare men känner ingen kärlek och finner inget gensvar. Försök då att fatta hans bild och se in i hans ansikte, då han säger: Jag är den gode herden - jag ger mitt liv för fåren.

Och se, det är än så länge bara hans ord du betraktat. Se honom sedan i den gärning som här omtalas, hans villiga lidande, hans svåra död. Låt så dessa ord: jag ger mitt liv för fåren ständigt förklara för din själ, vad du ser. Se, hur han villigt går fram mot representanterna för mörkrets makt, som söker honom i Getsemane trädgård, och säger: Är det mig ni söker, så låt de andra gå (Joh 18:8). - Jag ger mitt liv för fåren. Stilla som ett lamm, som ledes till slakt, går han ut till avrättsplatsen för att korsfästas och låter händer och fötter genomborras. Och när du ser honom i dödens allvar, hör då hans egen förklaring: Jag ger mitt liv för fåren.

Tvivlar du ännu på hans kärlek till fåren och hans omsorg om dem? Vill du hellre tro ditt eget mörka, lögnaktiga hjärta och djävulen som säger: Han frågar inte efter dig och bryr sig inte om din nöd. Han väntar att du själv skall övervinna det onda och själv försvara dig mot vargen. Driv bort dessa mörkrets ingivelser! Låt din Frälsare vara den han är, den evigt obegripliga kärleken, som inte kunde tåla att folket i öknen hungrade eller att en man hade en förtvinad hand.  Hur mycket mindre kan han då stå ut med att se din själ i nöd och fara utan att ingripa. Han har ju kommit i världen för din själs frälsning. Kristi person och hans ärende i världen är ett enda stort bevis på hans obegripliga kärlek till det fallna männskosläktet. Så vill han också att vi skall betrakta honom och hans gärning, då han säger: Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner (Joh 15:13).

Av detta drar jag den slutsatsen att allt vad jag själv upplever, ser, känner och tycker inte kan vara lika trovärdigt som det Kristus bevisar genom att ge sitt liv för oss. Han får sen pröva mig, hur obegripligt och hur pinsamt det än blir för mig. Han får lämna mig åt djävulen och allt ont så länge han vill - jag anar ändå att hos honom gömmer sig ett hjärta som blöder av innerlig kärlek. Så länge jag är i nådatiden och dömer mig själv och tar min tillflykt till nådastolen, så länge kan han omöjligt lämna mig på allvar. Nej, så sant som Herren inte kan ljuga, gläder sig hans hjärta över ett får som kommit till rätta.

Han utgav sig själv och sitt liv i döden för dig. Det är det stora beviset på hans kärlek. Genom detta bör du komma till en sådan tro, att han får göra med dig, vad han vill. På så sätt bör dessa härliga ord bli oss till nytta: Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Vad som än trycker, hotar och pinar vårt hjärta, har vi ändå en innerlig tillit till hans kärlek och herdetrohet och flyr till honom, som av hjärtat vill och så lätt kan hjälpa i alla svårigheter.

Den korta stund jag vandrar här,
Vad fruktar jag och klagar?
Han som den gode herden är,
Han mina steg ledsagar.
Han som gav livet för sin hjord,
Än med sin Ande och sitt Ord
Är när oss alla dagar.

Jag hör hans röst och känner den
Och går, dit han vill kalla.
De sina känner han igen,
Han räknat har dem alla.
Han söker den som vilse far,
Den svage i sin famn han tar,
Upprättar dem som falla."

Källa. HUSANDAKT, C.O. Rosenius

Det som skogen är för djuret, huset för människan, boet för fågeln, vattnet för fisken, det är den heliga skrift för den troende.

Martin Luther

Den som faller i synden är en människa.
Den som skryter över synden är en djävul.
Den som sörjer över synden är en helig.
Den som förlåter synden är Gud.

Källa: Bordsalmenackan Ord för dagen. Utgiven av Församlingsförlaget och sammanställd av Gunnar Eriksson.

Jag fick ett mejl av en syster som ville dela ett personligt vittnesbörd - se historien om DEN VITA BILEN.

28 januari

1 Johannesbrevet 2:1

Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern.

En del människor tar det lätt med synden. De har på förhand tillsagt sig själva syndernas förlåtelse. Därför behöver de aldrig bedja om nåd. De räknar med nåden som något självklart. Trons liv tynar bort. Anfäktelser känner de inte av. Vad skulle man vara anfäktad över"
  Är det underligt att en människa som har det så inte har användning för någon som för hennes talan" Det som skall göras klarar hon ju själv. Därför har hon inte heller något behov av att höra evangeliet om Jesus och hans försoningsverk.
  Helt annorlunda är det för dig, som lever i ett sant förhållande till Gud. Du vet vad synden har kostat din Frälsare. Därför är synden din värsta fiende.
  Du kan inte upphöra att bedja Herren om hjälp mot synden. Och du tänker på himmelen som den plats där du aldrig mer skall behöva frukta för syndiga begär och faran att falla.
  Du kan också märka, hur villolärarnas löften om ett syndfritt liv utövar dragningskraft på dig. Men du följer dem inte, eftersom Guds ord säger något annat. Så länge du lever på jorden bär du på ett bottenlöst fördärv i din gamla natur, och av och till bryter synden ut. Då blir du orolig och frågar: "Hur skall det gå""
  Guds ord ger dig svaret: Du har en som för din talan "inför Fadern " Jesus Kristus som är rättfärdig". Han lämnar aldrig sin plats.
  Gud har gett honom i uppdrag att föra din talan, och Jesus har sagt ja till denna kallelse. Han försvarar dig inte genom att hänvisa till förmildrande omständigheter. Synden utgår ju från ditt gamla, fördärvade hjärta. Därför hänvisar Jesus inte till något hos dig, utan han pekar på sig själv. Han är nämligen försoningen för alla dina synder. Ja, han har försonat dig med Gud.
  Jesus har burit alla dina synder. Då han tog dem på sig, led han också
straffet för dem. Därför behöver du inte bära syndens följder. Det har Jesus
redan gjort i ditt ställe. Därför finns det nåd för dig.

Igår | Imorgon

Dagens andakt från "Ett är nödvändigt" av Hans Erik Nissen.
Andaktsboken kan köpas från BV-Förlag.
 

Gud, jag är arg.
Jag är jättearg.
Stillsamt konstaterar jag det
samtitigt som jag drar en tung suck.
Ja, jag är arg.
Arg.

Jag är SÅ ARG!
JÄTTEARG!
Frustrerat skriker jag ut min ilska
med blicken riktad mot skyn.
Du ser hur arg jag är men inget gör du.
Om du nu finns Gud så GÖR något.
Gör något!
Jag är ARG, JÄTTEARG!

Jag faller ner på knä,
ber en stilla bön,
Gud du hör min ilska,
att jag är arg på Dig,
du som har all makt i himlen och på jorden,
du som kan göra allt bra.
Gud, jag ber dig, hjälp mig!

Ilskan rinner av mig som vatten på en gås.
kvar blir två våta kinder.
Tårarna rinner, rinner och rinner.
Du får mitt hjärtas innersta bön.
Du, allsmäktig Gud, räddar den fattige som ropar.
 

Ur djupen ropar jag till dig.
Så hör mig Gud och svara, var mild, ha tålamod med mig och lyssna till min klagan.
Om du vill ställa mig till doms och räkna med allt ont jag gjort, då är jag utan räddning.

Ej ens det bästa i mitt liv är nog att ge som gåva.
Från synden blir jag inte fri, om du ej vill förlåta.
Ty i mig själv jag intet har som hjälper mig på domens dag.
Vi alla nåd behöver.

Nu vill jag på mig själv ej mer,
ej på mitt eget bygga, men söka dig, som ensam ger mitt hjärta frid och trygghet, förtrösta på vad du har gjort, vad du mig lovat i ditt ord. Från dig min hjälp jag väntar.

Och dröjer den skall jag ej bli förtvivlad, ej ge vika, ej tröttna på att be till dig, som aldrig mig skall svika. Om natten än blir mörk och lång, så tar den ändå slut en gång, och morgonen skall komma.

Vår ondska och vår synd är stor. Långt större är dock nåden. Gud är hos oss och ger oss tro där natt och ångest råder. Jag tackar honom och är glad. Han all min synd förlåtit har. Dig, Gud, ske pris och ära!

Text: Martin Luther, 1524 (psalm 537 Svenska Psalmboken)

Trots huvudvärk tog jag mig iväg till Korskyrkan för att fira gudstjänst. Jag vet ju att det kan kännas motigt men bli väldigt bra ändå. Och jag ångrar inte att jag for! Nej, tvärtom, det var en härlig stund med Jesus och vänner. Det var en välsignelse. Just ordet välsignelse betyder ju, som vi fick höra på gudstjänsten, "allt Guds goda". Att säga det till någon är som att kasta en vattenballong på någon, fast på ett bra sätt, och önska någon just allt Guds goda. Det är vår finurliga pastor Peter Samuelsson som finner så härliga liknelser.

Det var pastor Anton Carlsson som predikade idag. Återigen fick jag höra att vi får vår tid på jorden av nåd. Predikant Gunnar Åström sa precis samma sak i ett föredrag på Fridhem på Nyårsafton.

Att leva ett liv utan Jesus är ett meningslöst liv menar Gunnar Åström. Ett liv utan Jesus är som en julklapp med ingenting i. Det här är så viktigt så tänk på det riktigt (ord från en julsång som stämmer så väl med föredraget). Det är en lycka att vi är till, att vi lever och att vi är här! Det är en lycka att vi blivit friköpta från det liv vi ärvt från våra fäder, ett liv fullt med synd och elände, det är en lycka! Att vi är friköpta leder tanken till slaveri. Just det handlar det om. Vi var slavar utan möjlighet att bli fria. Men Gud köpte oss fria. Det har skett genom att Gud sände Jesus som dog på korset för oss. Genom Jesu blod är vi friköpta från meningslöshet, från död och helvete.

Tänk att på årets sista dag få höra och begrunda Guds ord. Det är en lycka! Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker (Matt. 13:44). Det är inte guld som friköper oss från vår synd och skam, nej det är Jesu blod. Skatten är Jesus Kristus som överträffar all annan rikedom. Det betyder att den som inte har pengar eller hög levnadsstandard ändå kan vara lycklig menar Gunnar Åström. Gud söker inte perfekta människor. Han söker dig. Han frågar inte efter vad du har gjort utan han frågar efter att få förlåta dina synder och efter att få inbjuda dig i sitt rike. Han vill välkomna dig ur det meningslösa livet utan honom. Tänk att vara döpt i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Gud tar aldrig tillbaks den tillhörigheten till honom. Guds löften står fast.

Anton Carlsson predikade idag om att vi ibland allt för lättvindligt avger löften. Gud varnar oss för att göra det (Ordsp. 20:25). Det är farligt att först lova och sedan begrunda det vi lovat. Nej, vi ska först be över saker och sedan lova. Men en sak är säker - Guds löften sviker oss aldrig. Vi kan bryta löften, men det gör inte Gud. Anton Carlsson berättade om att Gud lovar att en dag ska han göra allting nytt. Jorden ska bli fri från elände, synd och ondska. Vi ska få en ny jord, en ny himmel. Det kommer inte finnas någon död eller någon plåga.

Även om det gör ont att leva kan vi ändå glädja oss åt de löften vi fått av Gud avslutades predikan med.

Mitt hjärta flödar över av tacksamhet idag. Jag har så mycket att vara tacksam för och så mycket som glädjer mig. Även om det är jobbigt att huvudet värker. Tack, tack, tack Gud och alla vänner, de jag känner och inte känner, som berikar livet och gör det värt att leva.

Idag har vi förmånen att kunna läsa/sjunga ur den svenska psalmboken. Det har inte funnits någon här hemma förut men nu gör det deee. Så efter andakten med Bo Giertz läste vi psalm 554 (eftersom vi inte kan melodin). Texten var så härlig och fin:

1.
Sörj för mig, min Fader kär
Jag vill inte sörja för den dag som inte är,
för den dag som börjar.
Du som styr min levnad stig
och mig frälst från döden,
dag från dag du skänker mig
vad som är av nöden.

2.
Hjälp mig att jag kropp och själ
dig som offer giver,
så att jag i ve och väl
alltid din förbliver.
Hjälp mig vandra i ditt ord och mitt dop betänka,
du som vill vid nådens bord
nya krafter skänka

3.
Skydda, Herre, hus och hem,
sörj du för de mina.
Vårda och välsigna dem,
fostra dem till dina.
Tryggt jag lämnar i din vård
barn, familj och vänner.
Bär oss, led oss i din nåd,
du som bäst oss känner!

4.
När du lägger bördor på,
hjälp mig tålig vara.
Låt mig i din tjänst få gå
tills jag hem skall fara.
När jag lägger ner min stav,
sörj då för att livet bortom synd och död och grav
blir en gång mig givet.

Ur den Svenska Psalmboken, 1986

Idag när jag läst NAKENBOKEN, som jag refererat till tidigare, har jag funderat på vad Bibeln säger om mat och frosseri. Det finns en hel del bibelord som tar upp det här. Jag tänkte inte skriva någon lång uppsats om det just nu utan vill bara dela ett ord som Jesus sa:

"Jag har mat att äta som ni inte känner till." Joh. 4:32

Tänkvärt.

Spinningen idag gick bra. Jag är fortfarande på G och undrar hur jag ska kunna varva ner. Det är nackdelen med att träna sent. Imorgon ska vi ha fisersalong här och kick-off med den nya Fredagstruppen (en bön- och biblestudiegrupp). Hä ska bli schpännande!

Nu dusch, fika och nedvarvning. Sen nattelinatt :-)

Umesingel hade en singelträff igår på Café Station som var mycket lyckad. Förutom fika, mingel och samling i bönerummet diskuterade vi Umesingels framtid. Jag har nu valt att lämna över stafettpinnen till Annika Stenberg. Hon kommer nu att driva verksamheten framåt med stöd av mig och Lena Lander. Vi hälsar härmed Annika VARMT välkommen!

Annika Stenberg

Umesingel längtar efter att ha mer bibelstudier. Annika tog upp detta ämne igår och vi kommer nu söka efter andliga ledare som kan hjälpa oss med detta. Olika pastorer och andliga förebilder från olika församlingar har hjälpt oss med andakter och bibelstudier tidigare. Nu hoppas vi på att få mer stöd att komma närmare Gud. En spännand höst väntar i Umesingel med andra ord :-)

Vi vill även diskutera kristen tro utifrån ett singel-perspektiv och söker någon som kan hjälpa oss med det. Om du är sugen - kontakta annika@umesingel.se 

Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Matt. 6:33

BLOMMAN jag fick i uppenbarelse i mitt frälsningsögonblick finns nu, tillsammans med bibelordet som ledde mig till frälsning, som en väggmålning på mitt kontor. Att få se detta varje dag kommer bli underbart :-)

Intrycken från Aarons predikan igår (Reach Out) börjar landa. Plötsligt fick jag en inre bild på ett flygplan i skyn som har en banderoll där det står FÅNGA DRÖMMEN. Vi kan inte bara ha en massa drömmar utan Guds vilja är att vi ska fånga drömmen när den kommer-inte låta den flyga iväg.

Det är enkelt att vara feg och låta bli att agera. Men det är inte rätt. Särskilt inte för oss som är kallade till tjänst i Guds rike. Det är inte rätt mot de människor som vi kunnat nå genom att leva drömmen. Människor vars själar är vilsna och kan gå förlorade. Vi har ett ansvar att ta hand om vår nästa, att ta hand om varandra, och att fånga drömmen när den kommer så detta blir möjligt.

Frågan är fega eller leva?
Frågan är om vi följer Guds vilja eller någon annans?
Det är det bara du och Gud som vet.

I mitt förra blogginlägg berättade jag om konferensen Reach Out som går av stapeln på Umeå Bibelcenter. Det är en aktivitet i samarbete med Korskyrkan, Björkstakyrkan och Christ for people. Om du vill gå på något möte har du programmet här:

Torsdag   19.00 Aaron Jayne

Fredag     19.00 Aaron Jayne 

Lördag     11.00 Aaron Jayne

                15.00 Hans Weichbrodt

                19.00 Hans Weichbrodt

Söndag    11.00 Hans Weichbrodt

Det är enkelt att hitta till UBC:s lokal. Den ligger på Teg bredvid ICA SUPERMARKET. I år har de ordnat massor av verksamheter för alla barn. Så du kan ta med dig hela familjen om du vill. Passa på och gå ikväll på Aaron Jayne. Du kommer inte att ångra dig!

Har du funderat på att eller om gudstjänstordningen har en biblisk betydelse? Det har inte jag. Därför blev jag grymt sugen att åka till Missionsgården Fridhem på lördag och ta reda på vad detta är för något. Jag får fortfarande informationsbrev från församlingen och råkade då få se information om den här temadagen. Jag har aldrig hört något prata om detta ämne. Och jag intresseras ju av det som är lite udda :-)

Timo Laato, född 1963, teologie doktor och lärare i Nya Testamentet på församlingsfakulteten i Göteborg undervisar på temadagen. 

Det fanns en tid i mitt liv när jag levde helt utan drömmar. Jag kunde inte blicka framåt för det var bara mörkt. Allt kändes helt hopplöst. Detta var den jobbigaste tiden i mitt liv. Att inte ha en dröm var så olikt mig, så olikt mig. Men där stod jag. Drömlös och trasig. Vad hände då? Jag mötte en man som sa FÖLJ MIG så går det bra.

Jag har varit på väg att lämna en dröm, en ganska stor dröm, för att jag gett upp hoppet helt enkelt. Det är jobbigt att kämpa för en dröm, att leva på hoppet och inte på det som ligger här framför mig. Ikväll fick jag ett BRUTALT uppvaknande. Det var som att Gud skrek KICKI ÖVERGE INTE DIN DRÖM!

Jag har varit på Reach Out. En konferens som handlar om Dreamcenter i Los Angeles. Deras syfte är att ta människor med trasiga drömmar och lära dem att drömma igen. Predikanten Aaron Jayne formligen öste inspiration över oss deltagare. Men det var inte "glam och ståhej" utan baserat på allvar och på ett personligt plan till Guds ära. Han ställde två frågor som han kallar bibliska principer:

1. Är  din dröm större än dig?
2. Är det din och Guds dröm?

Om din dröm är större än dig, dvs omöjlig för dig att uppnå, då kan Gud få den att bli sann. För ingenting är omöjligt för Gud. Vi måste förstå att Gud faktiskt kan göra det omöjliga. Men är vi beredda att betala priset? Är vi beredda att offra det som drömmen kostar oss? Hans berättelse om Dreamcenter är ett stort exempel på att detta är sant.

Hur vet vi att det är Guds dröm och inte en dröm som lyfter upp vårt EGO? Jo, om du vill genomföra din dröm för Guds skull och är beredd att dö för din dröm så är det även Guds dröm, menar Aaron Jayne. Eller om du vet att drömmen är omöjlig så vet du att drömmen kommer från Gud.

Aaron Jayne uppmanar oss att ha drömmar. Han menar att vi ska låta drömmen vara större än besvikelsen och drömmen ska vara större än nederlaget. Vi ska ha en dröm som är större än vad vi kan uppnå själva. Och vi ska inte ge upp! Att ha en dröm är nyckeln i ditt liv.

Aaron Jayne hänvisar till 1 Mos. 37:5 som börjar med "Josef hade en dröm". Om det var någon som hade "anledning" att ge upp sin dröm så var det Josef. Men det som höll honom vid liv och fick honom att orka uthärda det han fick genomlida var just hans dröm.

Vad gäller min dröm ser jag på den med trötta ögon. Jag bär på en trasig dröm. För mig är det omöjligt och jag har gjort vad jag kan. Nu är det upp till Gud. 

Jag sökte på "älskar dig" i folkbibeln på nätet. Då fann jag bland annat bibelordet "Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig." Upp. 3:19 Detta fick mina tankar att landa i bibelns bok Amos.

Amos blev kvällslektyr igår och jag tänkte läsa en snutt snart igen ur den boken. Det som etsat sig fast är att Amos uppmanar till omvändelse. Han säger det om och om igen fast på olika sätt. Amos väcker mycket tankar och önskan om att få veta mer.

Jag har länge längtat efter att gå någon form av bibelskola. För mig fungerar det inte att lämna vardagslivet och hänge mig åt studier på bibelskola på annan ort. Just nu behöver mina barn mig här i Umeå. Men en dag så kanske jag får möjlighet att göra det. Kanske startar någon bibelskola eller bibelstudier här i Umeå. Vem vet. Det får bli min bön ikväll :-)

Han river alla murar
murar som skiljer oss åt
Han gör två till ett
var ivrig att bevara
det han oss givit
där är vi alla i en kropp
all fiendskap dödas
av friden Han sprider

Hör du vad Han säger?
Vi båda har tillträde till Himlen
genom den enhet vi har här
den kropp som består av oss
dig, mig och Jesus
och alla som vill
sätt på dig fridens skor
genom att åkalla och be

Vi är fria i Kristus
hör du, vi är fria!
Slavoket föll på satan
som sjunker ner i den mörka hålan
låt honom brinna för evigt
vi tillhör Guds familj
vi är inte gäster eller främlingar
utan systrar och bröder

Jesus fogar oss samman
skiljemuren är borta
du, jag, Jesus
och alla som vill
höra Guds familj till
för evigt förenade
för alltid här på jorden
och hos vår Fader i himlen

När vi lämnar jorden
uppstår vår kropp
och vi flyger opp
till en ny jord
och en ny himmel
på den nya jorden bor vi
och alla vi känt och saknat
har igen till liv vaknat.

/Christina Axengrip

30/8 2008

Jag inspirerades av Ef 2:14-22, 4:3-6, Gal. 5:1, Fillip. 4:6-7, 3:13-14 när jag skrev dikten.

Inspirerad av en andakt som pastor Gustaf Lander höll i somras skrev jag om texten till Christina, guldet blev till sand (Peter Jöback). Gustaf pratade just om att vi är som grus och guld. Ibland är vi guld, ibland är vi grus, men att gruset kan bli till guld!  Ett härligt budskap när livet känns skit. Sångtexten jag gjorde om påminner om min egen frälsning där jag förvandlades från "levande död" till levande. Gruset blev till guld. Det var ingen förändring som jag gjorde i egen kraft. Nej, det var Gud som sände en skyddsängel som visade dörren in till Guds rike. Den dörren var Jesus.

 Gruset blev till guld

Som så många gånger förr,
letar jag efter en dörr,
där Jesus vill att jag ska gå in
och göra vatten till vin

På promenad i ett stilla sommarregn,
Kom låt mig tala om,
vilka vägar som leder dej hem
kom, ta min hand,
låt mig leda dej,
ta min hand och följ med mej,
Kom, det är bråttom nu,
skynda dig, gå med mej

Precis som blommorna,
får näring av solen,
får jag näring av dej
Ingenting kan hända mej,
när jag leds på stigen, av dej

På promenad i ett stilla sommarregn,
Kom låt mig tala om,
vilka vägar som leder dej hem
kom, ta min hand,
låt mig leda dej,
ta min hand och följ med mej,
Kom, det är bråttom nu,
skynda dig, gå med mej