Arvoden till politiker.

Frågan om politikerarvoden i Vännäs har diskuterats en hel del de senaste dagarna. Det som beslutades om var vilket arvode de politiker som kommer att inneha de olika posterna efter höstens val ska ha. Vi vet faktiskt inte om det blir s och v som behåller majoriteten i kommunen. Det ska bli spännande att se. Centerpartiet verkar i alla fall ha siktat in sig på oppositionsrådsplatsen.

När personalutskottet i Vännäs föreslog en kraftig höjning av arvodena till kommunens anställda politiker så blev reaktionen stark. En viktig och inte oväntad reaktion. Argumentet från utskottet handlade om att minska löneskillnaderna mellan de högst betalda tjänstemännen och politikerna. Känslomässigt så kan man tycka att kommunens högst ansvarige politiker på operativ nivå borde tjäna lika mycket som den högst ansvarige tjänstemannen. Löneskillnader däremellan finns dock i de flesta kommuner, och att jämföra arbets- och anställningsförhållanden är svårt.

För Miljöpartiet var det två saker som gjorde att vi inte kunde stödja personalutskottets förslag. För det första står kommunen inför en besvärlig ekonomisk situation som kräver stora besparingar. Medvetenheten om denna besvärliga situation måste signaleras från politiskt håll på ett otvetydigt sätt.

De hastigt ökande klyftorna i samhället är en allt större diskussion. Sverige är det land i Europa där klyftorna ökar snabbast. Många av de framtidsutmaningar vi står inför måste vi lösa gemensamt, men då måste vi också känna att vi är en del av samma samhälle. Den känslan blir allt svagare, i båda ändarna av makt- och resurstrappan. Om vi i kommunen ska höja lönerna mycket mer för de som tjänar bra jämfört med de som tjänar minst så måste vi åtminstone reflektera på att vi då är en del av det samhälle som ökar klyftorna. Det skulle faktiskt kunna vara så att det är lönerna för de högsta tjänstemännen som haft en långsiktigt orimlig utveckling. Det skulle kunna vara så att den bild som ges om att vi måste hänga med i denna snabba lönekarusell för att kunna rekrytera kompetenta tjänstemän inte är helt korrekt. (Det har då inte varit någon garanti i alla fall.) Det skulle kunna vara så att det vore långsiktigt hållbarare att i större utsträckning söka och satsa på den kompetens som redan finns i vår egen organisation. Det skulle också kunna vara på något annat sätt för i en jämförelse så betalar vi inte våra politiker några extrema löner. Men innan vi hoppar på karusellen så ska vi kolla att den funkar, och att de andra också är med. Pettersson, Lundström… och även Andersson.