Nyårslöften 2010

Av , , Bli först att kommentera 9

 

1. Jag ska se en hockeymatch irl.
2. Jag ska resa, och det ska vara utanför norrland. (Uppsala)
3. Inte skaffa barn.
4. Inte börja röka/fortsätta vara rökfri. (Utvärderar detta i slutet på året)
5. Skänka till välgörenhet. (sker ju konstant, men utvärderar också detta vid årsskiftet)
6. Rösta i riksdagsvalet.
7. Få tag i en kändisautograf. (Jan Bylund)
8. Dricka en öl. DAM DAM DAAAM!
9. Läsa minst 27 böcker.
10. Skaffa arbete som undersköterska. (Hm, undrar om jag menar fast arbete?)
11. Se en konsert.
12. Börja rita igen.
13. Börja en kurs.

Animerad klass-skillnad med dramatik

Av , , 1 kommentar 11

Har just sett om den mysiga anime-serien Emma: A Victorian Romance. Suck vad den är fin. Mycket kärlek, England under den viktorianska eran, historia, klass-skillnader, tjusiga klänningar et cetera.

Handling: Serien handlar om pigan/hembiträdet/jungfrun Emma, som en dag  möter William, som är från överklassen, eller lågadeln om man ska vara fisförnäm på titlar. Emma arbetar åt den äldre kvinnan Kelly Stowner som var Williams guvernant. Dom förälskar sig i varandra men såklart ställer deras olika klass-skillnader allt på tvären. William är av överklass, eller lågadeln, vilket sätter han i en pikär situation då hans far vill gifta bort han till en flicka från överklassen så dom till sist får tillhöra den "riktiga" överklassen. Orkar inte dra någon djupgående analys men gillar man kärlek, drama, historia, England under den viktorianska eran, dramatik, vackra klänningar, maids så är Emma: A Victorian Romance något att ta en titt på. Serien är på 24 episoder och har sin egna animeringsstil, har passande musik och är unik i sitt slag (när det kommer till japanska animerade serier).

Betyg: 9 av 10 vodkaflaskor (såklart sätter jag betyg efter genre, antal avsnitt et cetera).

 

 

Sommartider, nej nej!

Av , , Bli först att kommentera 14

Varför sommaren är en lång jävla plåga enligt mig:

# Luften inomhus står stilla/är kvav. Vi lever på 2000-talet med androidmobiler, trådlös uppkoppling och självgående gräsklippare  men när det kommer till fungerande ventilationer har utvecklingen stått stilla sen typ 1970.

# Värmen. Behövs det skriva något mer? Krävs en sån jävla anpassning att klara av att vistas utomhus som solhattar, tunna kläder, solskyddsfaktor så man inte får cancer, vattenflaska som man inte blir dehydrerad och kollapsar et cetera.

# Alla insekter! När ska dom uppfinna något som skrämmer bort spindlar och getingar? Det finns myggljus, hur pass avancerat kan det vara att utveckla det? Iallafall så är alla dessa vidriga kryp det som är minst attraktivt med sommaren. Vill man grilla någon kväll så ser alla deltagare ut som uppsvällda freaks efter någon timma.

# Samhället går i ultrarapid. Affärer, bibliotek, vårdcentraler, lönekontor, "valfritt-adminstrativ-verksamhet" går på semester och det är i princip omöjligt att få något gjort, få hjälp med något.

# Småfeta håriga gubbar tycker det är socialt acceptabelt att gå utan tröja när dom handlar. Nej, det är det inte. Jag har ingen lust att se hur mycket hår du har på din bringa eller känna hur länge sen det var du använde deo. Man borde införa en regel som förbjuder folk att gå topless. Vissa tar "illa vid sig" när tjejer går topless, men vissa män har minst lika stora bröst om jag får uttala mig.

# Alla gräsklippare som på undermetvetet kosmiskt sätt startar samtidigt alldeles för tidigt på morgonen.

# Tvånget att vara solbränd vid slutet på sommaren. Något som för mig aldrig lyckats med pga arbete och för lite privat tid.

Vad som är relativt okej med sommaren enligt mig:

# Enda tiden på året det är späckat med aktiviteter som festivaler, konserter, marknader.

# Åska. Vansinnigt vackert, jag är inte rädd för åskan men jag respekterar den.

# Det är mer socialt accepterat att dricka mitt i veckan under sommaren.

# Man kan cykla.

…kommer fan inte på något annat, haha! Nej jag gillar höst och vinter mer.

Förefaller att man förfaller…

Av , , Bli först att kommentera 15

Borde satsa på att få någon sund arbetsrytm, dvs att när jag väl är ledig så ska jag inte 1, vara vaken hela natten och glo på serier och 2, sova tills sen eftermiddag och gå miste om hela dagen. Hur gör working people egentligen? Inte som jag antar jag. Vill ha ett normalt fungerande system. Man kanske ska gå i säng så fort man kommer hem från jobbet på kvällarna. Men felet som jag och många andra ungdomar som jobbar inom vården är att vi tänker att vi "vill hinna med något". Om jag jobbar till nio på kvällen är jag hemma strax innan halvtio. Och om jag ska jobba dag, dagen därpå ska jag upp halvsex. Då upplever jag att jag inte får något gjort, eller hinner göra något så då är jag uppe till elva-tolv och sen går jag i säng. Men då är man så trött när man kommer hem efter arbetspasset som slutar fyra att man är så trött pga för få sovda timmar att man blir smått apatiskt. Grrr. Och som sagt, under mina lediga dagar sover jag mest.
Måtte jag aldrig bli arbetslös, skulle förfalla till nåt grottmans-stadium där jag slutade tvätta håret, noppa ögonbrynen, äta regelbundet och träffa människor. Får en vision av mig själv som sitter uppe på nätterna på internetforum, ser på anime eller spelar tv-spel. Går bara utanför lägenheten när sopor ska kastas eller proviant måste inhandlas, och det gör jag tidigt på morgonen när inga människor är ute. Efter en tid har jag avskärmat mig från människobyn och låter folk sköta matinköp åt mig, för då har jag blivit en riktig hikkikomori*. Huga, hemska tanke. Sen går jag väl upp sjuttio kilo och blir så ful att samhället inte längre vill veta av mig.

Planerna för resterande timmar av dagen är : krubba, dricka svart kaffe, gå på biblioteket och låna seriealbum, se dom fyra avsnitt som återstår av den briljanta serien Durara!!. Måste printscreena lite bilder och skriva en rescension, var ett jävla tag sen jag ramlade över en serie med den kalibern.

* = Hikikomori är en japansk term som beskriver unga människor som väljer att leva utan socialt liv och varken studera eller arbeta. Den ekonomiska försörjningen säkras genom hjälp av den närmaste familjen. Hikikomoriernas tillstånd motsvarars av diagnoserna utbrändhet  och social fobi. (Taget från wikipedia)