Höstlovet har börjat och jag inledde första dagen med att sätta mig på en buss till hufvudstaden (tog cirka sex timmar inklusive hemmorojder). Nu är jag hos min cupcake som har flyttat från den norrländska staden, hit för att påbörja en make up-artist utbildning. Kvällens planer är att fara till en rockpub och se min storebror och hans band uppträda. Imorgon kväll åker vi vidare till Linköping för lite äventyr och åker tillbaka till internatet på onsdag. Ett höstlov med äventyr, roadtrip och kanske nya bekantskaper!

Cupcake har sminkat mig riktigt proffesionellt fabulös och kvällens outfit blir kanariegult och tv-spel. För övrigt har jag passerat 200 000 sidvisningar och jag önskar alla mina fanatstiska besökare en trevlig kväll och tack för att ni besöker min blogg fast den är gles på blogguppdateringar!

Pusu! 

Konsten att se vem som besitter en nörd-gen är mycket enkel. Ta bara på dig ett Rubiks kub-halsband som är olöst och snabbt har man tre fyra personer med dregel i mungipan, något glasartat i blicken med trevande händer som gurglar fram  "jag...vill...lösa...kuuuben!".

Notering: ingen får såklart lösa min Rubik.

Dagens "hoppas-ingen-jag-kände-såg-mig?": man går på alkot* och ska handla mousserat till den historiska filmkvällen (ikväll ska vi se Marie Antoinette, äte franska bakelser och såklart lite bubbel, därav besöket på alkot). Jag drack ett mycket eminent mousserat jordgubbsvin i fredags när vi hade halloweenfest på internatet (en helt annan historia) och tänkte att det skulle vara passande till Mameluck-kvällen. Jag vandrar fram och tillbaka, tillbaka och fram längs hyllorna och hittar inte den #%!@ flaskan. Lusläste varenda ettiket under "mousserat" och även under "rosé". Ingen framgång. Efter säkerligen tio minuter så var jag tvungen att fråga en anställd vars de egntligen gömde flaskan.

Såklart fanns det en tredje hylla som gick under "mousserat rosé". Bara att rycka åt sig flaskan och gå upp i rök.

Handgjorda bakesler, dock inte av mig.

Är det något som får mig att känna hemlängtan så är det när man pratar om snö och vinter. Jag är inget stort fan av regn och blåst, men när jag gjorde en visit utomhus i morse så var det jag som tappade hakan. Frost. Frost på marken och en klasskompis berättade att det varit fem minusgrader. Jag brukar inte kommentera vädret här nere då folk blir ytterst offensiva när man pratar om kyla och vinter ("ja men vi har faktiskt haft väldigt kalla vintrar, även om du som kommer uppifrån inte tycker det är kallt") men när en sa att det började bli väldigt kallt utomhus så sa jag käckt "nej nu är det äntligen höst!" För när jag lämnade norrland så varnade man redan då för snöblandat regn så jag hade såklart plockat fram höstjackan och min halsduk men när jag kom ner till västkusten smälte jag bort då de tydligen fortfarande hade sommar (även om lokalborna inte håller med mig på den punkten). Iallafall, när jag såg frosten på marken och att det kommit lite lite is på havet så kändes det för ett litet ögonblick, som om jag vore hemma.

Och sen läste jag i DN att det kommer att bli mycket kallt natten till söndagen, och hemma i västerbotten (till min stora avundsjuka) kommer det att falla snö! Så på söndag kan jag äntligen använda min höstjacka utan att svettas!

Jag fick nog och skrev en mycket arg lapp. När jag får tag i den #@!% som stjäl av min mat så kommer den önska sig en mycket tidig tur till ättestupet.

Första natten med utdragen tand var kämpig. Min kroppstemperatur steg och jag hade mycket ont och sov knappt någonting. Och det vart inte bättre när jag sov för länge och var tvungen att stressa när jag skulle klä på mig, upptäckte också att jag glömt mina viktigaste kläder i tvättstugan kvällen innan och var tvungen att gräva allra längst in i garderoben efter något att ta på mig. Värk i nederkäken, feberfrossa och fula kläder på kroppen förutspådde jag att dagen skulle bli pissig. Men sen såg jag vilket fantastiskt väder det var utomhus och genast kändes det bättre. På västkusten är det oftast regn och blåst och när det är sånna här vackra dagar så n-j-u-t-e-r man verkligen. Varsegod och njut med mig.

Den lilla pricken man ser till höger är en fallskärm. Det är väldigt populärt med segling, vattenskidor och som i det här fallet att kitesurfa.

Efter middagen pallade jag äpplen och bakade en äppelkaka på havregryn. Utanför köket var det en sån vacker solnedgång att jag nästan höll på bränna kakan i ugnen. Dock gör sig inte fotografiet originalet rättvist.

Nu ska jag koka té som smakar citronmarängpaj och plugga några timmar. Ikväll är det en fullmåne utanför mitt fönster som jag ska försöka ta paus ifrån arbetet och beundra.

Reaktioner på skolan när Minnalainen bär jeans:

Kvinnlig lärare: "oj, har du byxor på dig idag?"

Kvinnlig elev: "men hallå, vad är det för fel? Du har ju byxor på dig!"

Kvinnlig elev 2: "Det här måste vara första gången jag ser dig i ett par byxor."

Manlig elev: "va, jag trodde inte att du ens ägde ett par byxor..."
Minnalainen: "det stämmer, det här är inte mina byxor utan jag har lånat dom"
 

Och sen kan vi nog dra slutsatsen vilket nedre klädesplagg jag vanligtvist brukar bära?

Jag är urusel på att spotta ut saliv. Har jag tur lyckas jag åstadkomma en liten salivsträng på min tröja. Jag önskar just nu att jag var en duktig spottare, en som kunde loska iväg salivet i en samlad klump i papperskorgen. Varför önskar man denna äckliga begåvning kanske ni undrar. Jo, för att jag sitter just nu och biter i en kompress placerad på höger underkäke. Den ska stoppa en blödning och suger därför åt sig allt blod, att svälja blod mina kamrater är inte särskilt bra. Man mår rätt pissigt om man råkar svälja ner blod i magen. Magen tål nämligen inte salt, mineral och järn som finns i blodet.

Att jag skulle spendera min kväll med en blodig kompress i käften, en svullen kind och en värk som värker som #@%! var väl inte riktigt det jag hade i tankarna när jag vaknade i morse (jag hade hoppats på en soft dag med tvättning och rapportskrivningar). Men det är bara att bita i den blodiga kompressen och invänta att svullnaden ska lägga sig.

Bra sak: infekterade tanden är borta för gott
Dålig sak: ser ut som hockeyspelare i käften
Bra sak: operationen inte så dyr som väntat, kommer inte bli ruinerad
Dålig sak: måste äta soppa genom sugrör i flera dagar.
Bra sak: fick tolv stycken kompresser till munnen
Dålig sak: kompresserna snart slut
Bra sak: vet nu mina rättigheter när det kommer till tandvården tack vare fru Rumänien
Dålig sak: kan inte prata, ser ut som en hockeyspelare i käften och måste äta soppa genom sugrör i flera dagar.
 

Jag har kommit på mig själv med att jag plockar på mig en banan vid middagen varje kväll. Tanken är god, bananen ska jag skiva ner i frukosttallriken morgonen därpå (då det inte finns några bananer). Tyvärr kan jag vara en tankspridd människa på morgonen och har full sjå med att komma ihåg alla böcker, mappar, papper, anteckningsblock, pengar, nycklar, mobiltelefonen, kläder på kroppen, läppbalsam, har jag målat på mascara?, halstabletter, cigaretter och så vidare. Så när jag väl står vid frukostbuffén och gör i ordning min gröt - eller filtallrik, så slår det mig att jag inte har med mig den #@!% bananen. Ingen banan till frukosten och jag svär lite för mig själv. Vid middagen samma kväll när jag gått iväg med min tomma tallrik till disken går jag förbi fruktkorgarna. Och utan att tänka på det, så plockar jag upp en banan och går iväg.

Resultatet av detta tankspridda beteende är att man finner fem riktigt svarta bananer på rummet vid slutet av veckan.

Antingen måste jag bli bättre på att komma ihåg saker eller sluta äta bananer.

Vi har startat ett sällskap på skolan för historieintresserade filmälskare. Jag tog mig friheten att kalla sällskapet för "De historieintresserade mameluckerna". Ikväll blir det drottning Elizabeth och nybakad kaka ost och kexbricka.

Drottning Elizabeth, en riktig kvinna som inte behövde någon man vid sin sida. Bara sina mamelucker.

Dagens tjuvlyssning:

Kille : "Allt kan hända, bollen är rund"
(angående resultatet i en fotbollsmatch)

I helgen har jag varit med min skrankel (ser tuff ut men när vinden blåser faller benen av) i Göteborg. Saker vi bland annat gjorde var att dricka riktigt gott kaffe (som är en bristvara på den här skolan), umgås med trevliga människor, leka ordlekar, dricka vin, besöka Rockbaren, råkat ut för "en på sextusen att vi skulle träffas"-upplevelse, varit vaken till åtta på morgonen, gått i så tjock dimma att jag inte ens såg spetsen på skorna, ätit pannkakor, hejat på Skellefteå AIK på en pub full med Frölunda fans, skrikit mig hes och sen på söndagen tog vi en lång promenad i staden. Njöt av vädret, satt på parkbänkar, glodde på gotisk arkitektur, köpte sushi, sprang på loppisar, fick ont i fötterna av all kullersten, drack goda koffeindryckar och köpte maskeradmasker inför Halloween.

Oscars Fredrik kyrka i Göteborg.

På Gustaf Adolftorg kan man se kartan över den gamla staden.

"Här ska Göteborg ligga"