En potpurri av olika dialekter

Av , , 3 kommentarer 16

Idag frågade storebror den äldre mig över telefon hur länge jag varit "där nere". Jag svarade att det var cirka tre och en halv månad eller så och frågade varför han undrade. Genast kom anklagelsen att jag "snappat upp den lokala accenten". Min riktiga dialekt håller på att urlakas, eller som min bror uttryckte det, "som du låter är lite som en grogg som smakar häxblandning eller en riktigt dålig hembränd sprit". Sen försökte han komma på vilken dialekt jag pratade, för ren göteborska var det minsann inte och ibland tittad linköpiskan fram mitt i allt. Tja jag kan inte klandra honom. Bor man tätt med människor från hela Sverige (eller främst den södra delen då) så snappar man upp lite av varje. Till exempel vid middagsbordet kan man höra allt från skorrande danska skånska till grekiska med en touch av Gällivare. Vi har Boråsare, nollåttor, en svensk-amerikan, dalmasar (Carl Larsson’s barnbarnbarnbarnsbarn går i min historiaklass) västeråsare och så vidare. Vi är en brokig samling dialekter som tillsammans bildar en exotisk potpurri. Men när jag åker hem över jul blir det, jag citerar min bror igen, "en tre-veckors sanering så du låter som folk igen".

 

Finsk jacuzzi

Av , , Bli först att kommentera 12

 

 

Sveriges bisarra restider och tips på hur man klarar januari månad

Av , , 5 kommentarer 15

Det slår mig att det tar lika lång tid att bila till Frankrike eller åka fram och tillbaka till Berlin fyra gånger som det tar att åka hem till Umeå. Helt bisarrt. Och då är bussen "bara" tvåhundra kronor billigare än flyget som går tjugo timmar fortare. CSN kommer på fredag och jag börjar allvarligt fundera på hur jag ska få ekonomin att gå ihop, för jag måste också ha i åtanke att vi inte får några pengar i december. Så jag måste ha pengar över till hela januari. Eftersom hemresan kommer att kosta tvåtusen svenska kronor så betyder det att jag kommer att ha lika mycket kvar att leva på i två månader. Hey fucking baberiba på mig.

Briljanta förslag på hur jag ska få detta att gå ihop:

  1. jag erbjuder mina tjänster i köket som diskare
  2. börjar gå runt med en insamlingsbössa med parollen "hjälp norrlänningen att komma hem"
  3. slutar tvätta håret med schampo&balsam. Äh, när jag tänker efter så kan jag skippa alltet såsom deoderant och tvål. Hygien är för de privilegierade.
  4. jag får sluta hänga med de coola rika kidsen vid 10-fikat. Hej då 5-kronors kaffe och hallå varmt vatten med sockerbit* (som jag tagit från matsalen).
  5. får ingå partnerskap med mitt rum och spenderar mina fredagskvällar och helger med att läsa böcker och spela spindelharpan två färger.
  6. ansöka medlemskap till IOGT-NTO, vem behöver vodka när det finns gott dricksvatten från toalettkranen?
  7. ta sms-lån
  8. spela på lotto

 

Och sen avslutar vi med ett internt skämt med den här bilden på Cotazuma från Scooby Doo vars innebörd bara är begriplig för mig och tre andra till i Sverige. 

 

* = går även under namnet "silverté"

Dagens

Av , , Bli först att kommentera 12

Dagens "Sjukdom-som-jag-helst-vill-slippa-bli-drabbad-av":

Nr.67 :  Klamydia i knät.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

90-talets iPod

Av , , 3 kommentarer 14

I tidningen kan man läsa att hälften av treåringarna surfar på internet, i verkligheten ser man femåringar med iphones. På lunchen diskuterade vi just detta och kom fram till att nästa generation kommer vara extremt duktiga på IT, men extremt dåliga på att skriva. Själv fick man kämpa tills fingrarna blödde med skrivstil när man gick på lågstadiet. Fröken E som var nära pensionsåldern övervakade oss barn med stål i blicken att vi skrev prydligt, rakt och läsbart. Dög inte handstilen fick man skriva om, "gör om, gör rätt" var hennes motto. 

Vad gör barnen idag? Har alla laptops som dom antecknar med? Med rättstavningsprogrammet på så dom inte behöver fundera på hur saker och ting stavas. Kan barn idag skriva något handskrivet? Får dom lära sig hur man skriver skrivstil eller tillhör jag den sista generationen som kan det?

Fyraåringar har allt idag som jag inte hade när jag var sjutton. Man känner sig som en gammal stofil fast man bara är tjugonånting. Jag kan till exempel gå fram till en som är femton år gammal och säga följande "på min tid hade vi Walkman!"
Och dom skulle inte fatta vad det var om jag inte beskrev det som "90-talets iPod".

Om tio år kan man nog skryta för kidsen att när man var ung så identifierade man sig med plastkort istället för ögonscanning, att man cyklade hem till folk när man ville umgås och att man gjorde blandkassettband istället för att downloada musik direkt till hörcentrumet i hjärnan.

Ikväll återvänder jag till barndomens nittiotal för en kort stund, jag pratar såklart om Bingolotto!

 

 

”Men i bibeln blir ni alltid utdrivna?”

Av , , Bli först att kommentera 10

"Jag började må dåligt igen, så jag tog av mig strumporna och tryckte in tårna i munnen som tröst. De smakade som digestivekex. Efter det gick jag till fönstret och klämde sönder några pelargonknoppar för att höra smällen. När jag satte mig sken demonen mycket klart och stod och polerade krokodilen med sin näsduk. " *

Och av ovanstående stycke kan jag dra slutsatsen att man inte ska läsa något när man är småfebrig. Antingen har man gogga mellan synapsarna som gör att man inte förstår det man läser eller så är boken helt bananas och späder på febergalenskaperna.

 

 

* = s.157 ur boken "Det finns annan frukt än apelsiner", Jeanette Winterson

Kroppshaverering 3.0

Av , , 1 kommentar 14

Jag har inte druckit överdrivet mycket idag, inget té och absolut inget kaffe. Varför signalerar min kropp att jag måste gå på dasset för fjärde gången den här timmen? Om sisådär tre veckor fyller jag "bara" 23* och jag hoppas att detta inte är en tidig varningssignal att min kropp håller på att förfalla och att jag får ta in på ålderdomshemmet i förtid.

 

* = fyller man inte en siffra som slutar på noll eller fem så verkar ingen tycka att ens födelsedag är något att hurra för. Jag håller inte med. Alla födelsedagar är något att fira. Men folk är för det mesta idioter.

Hellre tio träd i skogen än en död gris på tallriken

Av , , 1 kommentar 13

Nackdelen med att bo på internat är att man bor tätt och isolerat med en massa människor. Så drabbar en av förkylning så stupar alla en efter en. Och sen rullar det på som i en dålig variant av Dante’s åttonde krets och man blir aldrig frisk.
Jag vart för sjätte året på raken drabbad av en förkylning under höstlovet. (Bevis från förra året hittar ni här).  Så när jag kom hem efter min lilla roadtrip spenderade jag resten av lovet plus veckorna därefter med att hosta äckligt, bråka med bihålor som imploderar när man ska plocka upp nåt från golvet och fick besök av en återkommande feber i tid och otid. Förkylningen kom inte precis lägligt då det var dagen D för mig och min klass förra veckan. Eftersom jag inte nämnt så mycket vad jag gör på skolan drar jag lite kort så ni ska förstå: Jag går en högskoleförberedande linje med inriktning på solidaritet, hållbar utveckling, miljöfrågor och så vidare. Vi fick i uppdrag i början på terminen att rodda ett EU-projekt. Del ett i projektet är att vi ska anordna ett medborgarinitiativ där vi behandlar en miljöfråga som rör både lokalt och internationellt.
Del två i projektet var att vi skulle anordna och planera en hel dag med temat demokrati och miljö. Så fyra timmar varje torsdag har vi jobbat med att planera dagen som går under namnet "Medborgardagen". Det enda vi hade att gå efter var temat och sen har vi fritt fått utforma dagen som vi önskat (låter enklare än vad det var).

Såhär i efterhand är jag stolt över vad vi lyckades åstadkomma med tanke på att vi inte hade så mycket att gå efter. Men alla mina kollegor har varit superduktiga med att få en välkomponerad och fullspäckad dag! Och jag fick göra något som jag tycker är extra roligt, det vill säga, jag fick hålla i en föreläsning om köttkonsumtion och hur det påverkar miljön för alla elever. Det var bara en del av mina arbetsområden men jag ska inte tråka ut er med detaljer. Men jag kan nämna att jag fått "blodad tand" och kommer gärna föreläsa igen då vi fick en sån fin respons av både åhörare och personalen på skolan (föreläsningen fick till och med några köttätare att gå över till bli vegerarianer). 


 

Det obskyra namnet på föreläsningen hittade jag på när jag och min kollega planerade föreläsningen. Jag hade lite feber och vi var trötta, men jag tycker den är rätt käck. Det finns såklart mer att skriva om dagen men detta var allt för denna gång.

Nu blir det middag och sen ska jag jaga nässpray och halsa varmt kanelté. Näve!