Tjuvlyssning 1:

Tjej : hade vi en dammsugare i skåpet?
Kille : jag vet inte, jag kollade inte så snabbt.

Tjuvlyssning 2:

Kille : Varför frågade du inte mig om jag ville följa med?
Tjej : Jag tänkte, men du svarade inte.

Tjuvlyssning 3:

Tjej: Visst börjar ni halv elva idag?
Kille : Nä...det gör vi.

Hej min fina underbara blogg! Du kanske känner att jag, som din ägare, försummar dig. Och det stämmer. Det har jag gjort och det finns en mycket bra förklaring till det: det händer så otroligt mycket roligt här på folkhögskolan att jag inte har tid. Jag tänker inte be om ursäkt för det utan jag har full förståelse för att du inte missunnar mig allt roligt som har hänt den första veckan här på västkusten. Vad har jag då gjort? Igår bland annat hade vi friluftsdag, och enligt västkusts mått mätta var det "strålande väder" det vill säga : regn och blåst. Jag kallar det för orkanväder för jag vart blöt ända in i hippocampus. Men det var roligt, vi hade indelade lag och tävlade i olika samarbetsövningar. Mitt lag kom på tredje plats så jag känner mig nöjd (med tanke på hur vädret var). Olika tävlingsmoment var skogsmemory, krabbfiskning, repmätning och så vidare. Sen på kvällen beslöt jag och min nyfunna vännina för att vi skulle torka upp oss ordentligt i saunan. Vi fick en liten kulturell chock då vi såg att alla svenskar satt i badkläderna där inne. Och sen tittade dom på oss som vi vore helt galna när vi började skrubba varandras ryggar.

Jag har bott på västkusten i en vecka och har redan blivit en inskolad västkustbo.   Jag har bland annat fått smaka på det blåsiga vädret med tillhörande regn och kommit i kontakt med hur uruselt Västtrafik behandlar sina resenärer (Västtrafik har hand om kollektivtrafiken här). I lördags när jag var i Göteborg och tog några öl med vänner så skulle vi ta tåget till ställe 1 för att sedan byta till buss för att komma hem. Och mitt sällskap ville prompt ha korv med mos från korvkiosken och jag säger, tacka fan för det. I korvkiosken meddelar personalen att alla tåg är inställda. Varför då? Jo det regnar. Vad i fridens alla dagar, tänker jag och blir genast stressad. Men då informerar dom att det ska gå ersättningsbussar så med korvbrickan i hand så jagar jag på mitt sällskap att vi ska skynda oss till stället där ersättningsbussarna går. För dom skulle gå tio minuter tidigare. Det första dåliga, förutom att tågen är gjorda av socker och slutar funka så fort det regnar, var att det stod ingenting på tavlorna att tågen var inställda. Så hade vi inte stått i korvkiosken så hade vi inte fått veta att tågen inte skulle gå. Sen såg man inte röken av nån ansvarig personal, så det fanns ingen att fråga utan vi fick gå efter beskrivningen som vi fått av korvkioskpersonalen. Och för att göra en lång historia kort så virrade vi omkring i rondeller i pissregnet bara för att hitta bussar som skulle till andra ställen än dit vi skulle. Och ingen visste någonting när vi försökte få klarhet över vars våran buss skulle avgå ifrån. Dom hänvisade oss bara till Västtrafik. Eftersom vi aldrig hittade till bussen så missade vi den sen var svarttaxichaufförerna som hungriga hajar och försökte skinna oss på pengar eftersom dom visste att vi var i beroendeposition och desperata. Nästa tåg skulle nämligen gå på morgonen och det här var strax efter två på natten. Vi tog taxi, men vi åkte vitt. Och notan gick på åttahundra.

Så mitt förtroende för Västtrafik är väl inte direkt superduper. Men men. Jag hade iallafall en riktigt trevlig utekväll på en reggaeklubb och jag dansade! Ni som känner mig vet att jag dansar aldrig!

Jag ville bara titta in och meddela till dig kära blogg att jag lever och har hälsan. Jag har träffat fantastiska människor och vi gör roliga saker hela tiden, ikväll ska jag och min halvfinska vännina baka bullar.

Nääkemin!

Jag flög ner till Göteborg på fredageftermiddagen och spenderade helgen hos en väninna och det var verkligen verkligen tur att jag hade tillgång till denna lokala visdom. En stackars norrlänning som är för första gången i Göteborg är ingen vacker syn. Inte vet jag hur man åker lokaltrafiken (alla dessa incheckningar, tryck på plus, hålla koll på vilka zoner man befinner sig i och att man måste "checka ut" och så vidare). Inte heller vet jag att man måste hålla koll på spårvagnar när man ska gå över gatan då dessa skrotkorvar inte stannar för något utan bara kör på. Sen fick jag lära mig att när man går av så har man företräde och om människorna inte flyttar på sig så ska man säga lite barskt "knö dig", detta betyder då att personen i fråga ska flytta på sig. En därhemma skojade och sa att jag skulle ta med mig paraplyet då det tydligen "alltid regnar nere på västkusten". Men det stämmer inte, det är i Borås som det alltid regnar. Här har vädret varit fint, lite blåsigt men strålande sol. Känns precis som det vore sommar, men när jag säger det så tittar folk på mig och skojar att vi uppe "i skogen" har minusgrader på somrarna (och sen har vi myggor stora som sparvar har jag också hört).

Iallafall. Helgen i Göteborg var otroligt trevligt, kulturveckan pågick så jag och min guide strosade omkring, jag glodde på allting jag såg, byggnader, människor och så vidare. Sen tog hon med mig på vegetariska restauranger och vi besteg även Ostindiefararen som är ett fantastiskt skepp må jag säga! Riktigt intressant att gå runt och titta på innandömet och läsa spännande fakta om besättningen och redskapen (fast det var rätt äckligt att dom använt fjorton finska renar till repet som är inlindat runt rodret). 

På söndagseftermiddagen följde min lokala guide mig till centralstationen och visade vars jag skulle kliva på pendeltåget och hur jag sen skulle åka för att komma mig vidare till orten där folkhögskolan då ligger i. Visst jag glömde att checka ut och tryckte fel på automaten så att en kontrollant blängde lite på mig men efter att ha spräckt mjälten när jag kånkade på flyttlasset kom jag till sist fram till skolan. Och livet hittils på skolan är fantastiskt roligt, har lärt känna en hel del trevliga människor och har redan ett "gäng" som jag spenderar extra mycket tid med. Lite roligt att man dras omedvetet till människor och sen upptäcker man att man har likadana intressen och politiska åsikter.
Nu ska jag avrunda blogginlägget och sen gå ner till "villorna", det är små korridorer utanför skolan där det bor folk. Sammanlagt bor det cirka sextio stycken på internatet och det är en hel del dagelever också. I min barack eller korridor bor det tjugo stycken så vi är lite utspridda på skolan. Iallafall, nu ska jag gå och hänga lite med folket och imorgon börjar lektionerna på riktigt och jag ser mest fram emot historia och samhällskunskap B!

Nääkemin!

Dagens förbannelse: går till tillfällig adressändring, gatunummer, nummersystem, internet, personer som hänvisar en till någon som hänvisar en vidare till en annan som också hänvisar till en som tyvärr måste hänvisa till nästa person. Och sen mår jag som en mrutt i halsen.

Hur stor är sannolikheten att om man reser hundra mil genom landet och flyttar till ett litet ställe att man träffar en person som känner någon av ens bekanta? Jag tycker inte att det är så stor chans och då hände detta mig ändå två gånger idag!

Då känns världen, eller Sverige rätt så litet. Och sen avrundar man dagen med att titta på en film och där huvudpersonen säger att han kommer från "Robertsfors"...

Nu är jag framme på folkhögskolan. Trodde jag skulle storkna när jag kånkade på mina två monstruösa resväskor, datorn och handväskan. När jag skulle lyfta av och på väskorna från pendeltåget och bussen misstänker jag att min mjälte sprack på grund av tyngden. Iallafall. Har packat upp kläderna. Obvserverat att det är för få galgar förhållandevis till antalet klänningar. Inspekterade dusch- och toalett samt det gemensamma dagrummet för min "barack" (eller-vad-man-nu-ska-kalla-det). Extra nöjd kände jag när jag gick på besök i den andra baracken och observerade att deras rum var mycket mindre och dagrummet nästintill obefintligt. Mindre nöjd vart jag när jag upptäckte att jag glömt schampoo, mobilladdaren och batterier till min gameboy. Nåja, jag fick tvätta håret i vanligt vatten men jag kan trösta mig med den fabulösa havsutsikten!

Mera episoder, observationer och bilder kommer vid ett senare tillfälle. Ville bara skriva att jag lyckades ta mig ner till staden och tack vare fantastiska vänner funkade logistiken hyffsat.

Loppo!

Drömde en mardröm att jag glömt att packa båda resväskorna och upptäckte detta när jag kom fram. Klev upp alldeles svettig på ryggen klockan sex för att gå igenom väskorna en sista gång. Upptäckte till min förtvivlan att jag missat att packa ner det viktigaste, det vill säga : kudden! Insåg  kort därefter att det inte fanns en suck i världsrymden att jag skulle få plats med nån kudde i mina knökfulla väskor. Men då är det tur att man har ansiktsboken, får jag skrev en statusuppdatering om situationen och genast plingade det in ett förslag från en underbar själ. Hennes råd var : plastpåse och en dammsugare. Jag drog fram dammsugaren och proppade in min kudde i en systempåse, men det funkade inte så bra så jag tog en större påse och förslöt den. Sen var det bara att suga ur luften. Som magi sjönk kudden ihop som ett platt kuvert och jag kunde trycka ner den utan några problem i resväskan. Detta tips var så bra att jag först och främst undrade varför jag inte tänkt på det själv och sen bestämde jag mig för att vakuumförpacka allting som gick att vakuumförpacka i väskorna. Simsalabim så fick jag helt plötsligt plats med både kudde, mitt fina spetsparaply och Get a grip-kängorna!

Men däremot så var jag tvungen att brottas med väskorna för att få igen dom. Det känns som om jag gått en omgång med Mike Tyson så nu ska jag duscha och sen cykla förbi farsgubben.

* = som jag drar med mig hundra mil över landet:

1. John Irving - Garp och hans värld
2. Jan Kallberg - Så sänkte jag Sovjetunionen
3. August Strindberg - Tjänstekvinnans son
4. Arto Paasilinna - Kollektivt självmord
5. Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru
6. Eric Schlosser - Pengar som gräs
7. Isabella Lövin - Tyst hav
8. Karin Boye - Kallocain
9. Bruno K. Öijer - Samlade dikter
10. Alan Spence - Det rena landet
11. Alexis Gainza Solenzal - Kuba sett ur exilen
12. Michael Moore - Korkade vita män
13. Fjodor Dostojevskij - Brott och straff
14. Lena Gemzöe - Feminism
15. Anna Bengtsson - Medicinsk Grundkurs
16. Väinö Hyvönen - Här är mitt liv
17. Heidi Hansson - Looking north : Representation of Sámi in Visual Arts and Literature
18. Stephen King - Att skriva
19. Sara Stridsbeg - Drömfakulteten
20. Maddox - The Alphabet of manliness
21. Gordon Ramsay - Humble pie
22. Hitomi Kanehara - Ormar och piercing
23. Goethe - Den unge Werthers lidande
24. Nina Hemingsson - Jag är din flickvän nu
25. Magnus Sandelin - Extremister
26. Sofi Oksanen - Baby Jane
27. Franz Kafka - Processen
28. Haruki Murakami - Fågeln som vrider upp världen
29. Kurt Almqvist - Om Ryssland
30. Jostein Gaarder - Sofies värld
31. Alice Sebold - Flickan från ovan
32. Lotta Snickare & Liza Marklund - Det finns en särskild plats i helvettet för kvinnor som inte hjälper varandra
33. Frank McCourt - Magistern
34. Haruki Murakami - Kafka på stranden
35. Sara Stridsberg - Happy Sally
36. Jean Dominique Bauby - Fjärilen i glaskupan
37. Michael Moore - Vem har snott mitt land?
38. Bill Buford - Bland huliganerna
39. Göran Rosenberg - Tankar om journalistik
40. Levander - Psykologi AB
41. Daragh Smyth - Cú Chulain
42. Eric Schlosser - Snabbmatslandet
43. Carl Hamilton - Det infantila samhället
44. Niclas Semmerteg - Nionde arméns undergång : Kampen om Berlin 1945
    

Nu är väskorna packade till bristningsgränsen, böckerna nedpackade i postpaket och nu ska jag packa ner datorn i väskan.  Sen ska jag andas ut, duscha och gå i säng. Imorgon eftermiddag tar jag adjö till norrland (temporärt) och äntrar flygplanet ner till södra Sverige. Nästa gång ni läser något från mig blir från Halland.

Pusu!

Botmedlet mot sömnlöshet på grund av två fullvuxna snarkande karlar i en husvagn är att plugga in hörlurar i båda öronen och vrida upp ljudet. När karlarna visslar, snörvlar och rapar baklänges en crescendo somnar man in till koreansk fiolmusik och sover ostört hela natten, medans musiken spelar av sig själv.  Inte förräns dagen därpå, sent på kvällen då man förbereder en lång och trist bussfärd hem och rullar ut hörlurssladden, knäpper igång strömmen, ja då minns man varför man bara har en nanodutt av batteriet kvar på musikspelaren. Givetvist räcker dutten till en halv låt och sen stirrar du på den svarta displayen. Du har ingenting att läsa, ingen att prata med, bara en lång #@!% färd hem i tystnad. I ren desperation pluggar du in hörlurarna i bussens radio. Men man vet svaret redan innan man knappat igenom alla åtta kanaler. Det finns bara en kanal att lyssna på. Och det är knappast den finska hårdrockskanalen som går igång, utan nån torr, bortglömd radiokanal där dom aldrig, inte en endaste gång, spelar musik på. Och eftersom du inte har något bättre för dig så plågar du dig igenom det enda programmet. En gång hade jag maximal otur och fick lyssna på en torr humorbefriad kvinna som skulle beskriva hur hon gjorde pulvermarsansås på 70-talet, och då hade jag en huvudvärk som uppnådde 6.4 på Richterskalan. Men iallafall, där satt jag, på den blåa bussen på väg hem en sen söndagkväll och lyssnade på ett bisarrt program om en lapp i en hiss med två dammiga berättare och skrikig monotom cellomusik så gjorde jag det enda rationella. Jag drog ut strömmen. För så desperat är jag inte.

Två (2) resväskor. Det är vad jag har planerat att dra med mig på fredag, då jag flyttar hundra mil söderut. Dom här sista dagarna går åt att planera packningen smart, och se till att utnyttja varenda milimeter av väskans utrymme så att jag får med mig så mycket som möjligt. Anledningen till denna flytt är för att jag ska studera på folkhögskola och kommer då också att bo på internat "där nere". Jag har skrivit en lista på saker som jag "måste" ha med mig, det vill säga, lakan, kudde, täcke, påslakan, handdukar och hygienartiklar. Sen är det underkläder, vanliga kläder, ytterjacka, vardagsskor, finskor, halsduk, några böcker, dator, ritplatta, linsvätska, kosmetika, väckarklocka et cetera som också ska rymmas i dessa två (2) resväskor. Idag har jag ägnat hela dagen, sen jag öppnade ögonen, till att sålla alla kläder i två högar. Hög ett är kläder som jag lämnar kvar hemma, och hög två som jag kan tänka mig att ta med mig. Sen när hög ett ligger nedtryckt i soppåsar går jag igenom hög två en gång till för att sålla bort ännu mera. Det är här den "smarta packningen" kommer in. Man försöker para ihop kjolar, klänningar med linnen och tröjor för att få ner antalet kläder avsevärt. Och eftersom jag är en fullt normal kvinna så äger jag såklart dussintalet skor, handväskor och jackor och det går inte att få ner i två nästan fulla resväskor så man får välja ut ett par vanliga skor och ett par finskor som går ihop med alla klädmatchningar och då har man inte ens kommit till handväskorna eller ytterkläderna! Jag vet inte hur övriga landet gör, men jag kan inte ha en enda jacka. Har jag klänning vill jag ha en en passande kappa till och har jag byxor med kängor så matchar jag det med en bomberjacka (och så vidare). Så idag har jag lekt pussel med min garderob. Det var inte det lättaste men det gick till slut (många timmar senare). Men om jag har svårt att välja bland mina kläder så blir det inte rolig stund imorgon, då ska jag välja ut tio böcker att ta med mig.

Hur många böcker jag äger? Tja, sisådär fyrahundra.

Jag kan inte ens författa ett blogginlägg om vilket lidande kvinnan går igenom varje månad eftersom jag har för mycket värk i kroppen. Så jag lägger ner det här och lägger mig i fosterställning i sängen i stället.

Tyvärr fick jag inte många knop gjorda idag fastän jag planerat att göra ett ordentligt ryck med flyttlådorna. Först kom mensvärkarna och sen kom regnet. Så då kastade jag in handuken och surade inomhus. Andra halvan av dagen gick åt att ha extremt ont i magen, färga håret mahognybrunt, måla naglarna frostvita, äta pannkakor med jordgubbar och titta på en dokumentärfilm om modern konst.

Imorgon ska jag till den södra staden och sen vidare ut till vildmarken till en anonym stuga för att vara med på mitt livs första kräftskiva. Jag hoppas också att vädret tillåter en tur med båten ut på sjön för lite fiske och då jag vet att det finns en prima vedbastu så ska jag också göra en lång sittning där. Kombinerar jag bra väder med kräftskiva, fiske, vedeldad bastu med prima sällskap och god vodka så blir det här en superb helg. Ja minus utedasset då.

Mukava viikonloppu!

Idag började jag ta itu med alla #@!% flyttlådor som ligger staplandes i förrådet och det var tur att storebror den äldre var förbi och drack kaffe. Tur, för då kunde jag lassa på en massa skit till honom. Eller skit och skit, det var ju prima grejer såsom, lampor, tvättmedel, mattor, soffkuddar, kryddor, torra ingridienser, bordsdukar, duschdrapperi och så vidare. Saker som jag inte har nån glädje av att dra med mig hundra mil genom landet utan kan komma till väl anvädning hemma hos någon annan.
Sen har jag även gått igenom en hel del kläder, en sopsäck åker på tippen och en till välgörenhet. Jag hade en tyst minut för mina fina klädesplagg innan jag knöt ihop påsen. Förhoppningsvist kan dom dra in en slant som sedan kommer till användning i Haiti eller på ryska barnhem. Jag hann bara med en bråkdel av alla lådor idag innan det vart för kallt att jobba, men imorgon efter jobbet och på torsdag ska jag verkligen ligga i. Men jag säger då det, det är inte klokt hur mycket man kan samla på sig!

Över och ut!

Hösten står vid dörren och det är inte riktigt temperatur för att gå i tunna strumpbyxor och öppen skjorta. Men än är det inte dags för fingervantar och halsduk, dom kommer inte fram förräns frosten ligger som ett täcke på morgonen och termometern visar minus. Jag går hemåt från en gemytlig kväll med fint sällskap och trevligt prat på en gata som jag gått sen mannaminne och blir lite blödig. Min kära gata som är en återvändsgränd. Här börjar ingenting utan här upphör vägen och det ända som finns är en snäv återvändsgräns och en omslutande skog. På den gatan tog jag mina första vingliga pedaltag utan stödhjul, här har man gått till skolan i regnet med röda gummistövlar och snöpjäxor i djupsnö på vintern. Asfalten känner jag väl till, varje spricka är mig bekant. När dom fylls med vatten när det regnar så vet jag precis hur formen blir. Utanför staketet blir vattenpölen avlång och smal medans den i hörnet blir stor och rund och den i korsningen breder ut sig som ett hav vilken man cyklade i som barn så att vattnet stänkte upp på byxorna. Det är mörkt ute när jag går vägen hem och skogens mörka siluett sveper tryggt om mig. Här har man gått många gånger på vintern, nästan ingen är ute och inga bilar kör då vägen inte leder vidare till utan endast hem. Det enda som brukades höras var knarret från skorna. Som barn var jag alltid tvungen att leda hem mina vänner som varit på besök då ingen vågade gå igenom den stora skogen. Så jag följde dom genom skogen, förbi samhället, över ån, hem till deras tätbebodda bostadsområde och sen gick jag hela den långa vägen hem igen. På den tiden fanns det inga musikspelare som man kunde fördriva promenaden med, man hade bara sina egna tankar. Då var man duktig på att bygga upp fantasislott och flytta in i dom. Då gick vägen hem fort, inte för att promenaden hem gjorde något. Till skillnad från mina vänner var jag aldrig rädd för skogen utan såg den som en vän. Skogen som omsluter vägen som inte leder någonannanstans, bara koti.

Medveten och omedveten om hur fort dagarna rinner förbi så insåg jag när jag svarade på frågan "när är det du skulle flytta?", att det från att ha varit flera månader framåt i tiden och som jag sen var tvungen att ändra till "i augusti". Men idag svarade jag "nästa vecka".

Så gick en sommar till ände och jag hann verkligen inte med allt som jag hade tänkt.

Skit också!

Fredag: klev upp i ottan och cyklade i duggregnet till jobbet. Arbetade på tills jag slutade. Tänkte cykla hem i duggregnet men vart förbarmad och fick skjuts. Köpte en pava vin på alkot. Kom hem och såg att nedladdningen av spelet som jag köpt online hade kommit ner under natten. Installerade skiten och fördrev fyra timmar med att spela. Åt sen middag som jag inte kan erinra mig om vad det var (säkert nåt gott iallafall). Tog ett eminent glas vitt vin medans jag spelade mitt nya spel och emellanåt kollade jag ansiktsboken. Detta upprepades fram till sen timme då jag såg veckans avsnitt av Kaiji och sen gick jag i säng, klockan var strax efter midnatt.

Lördag: sov lika tungt som ett lik tills efter lunch då jag hasade mig upp och virade in mig i min röda morgonrock. Ute är vädret pissigt och grått. Rostar mig en macka och sen kommer storebror och hans fru på besök. Jag släpar mig till badrummet, duschar och svidar om till mer passande kläder. När jag kommer ut från badrummet har storebror den yngre gjort oss sällskap och vi äter kycklingspett, pesto-lax med hemmagjord potatissallad och baguetter medans vi diskuterar android-telefoner, teknik, konserter, interjuver, hemliga samtal och arbete. Efter maten surfar jag och storebrors fru och kollar in nya uppdateringar till mitt nya spel. Bröderna leker med sina dyra telefoner och drar ner en Justin Beaver-app.
När maten just och pass har smält i våra magar bjuder äiti på tre olika pajer, kaffe och nybakade bullar med smak av apelsin. Efteråt kräks alla i servetterna av mätthet. Jag dricker vin och får håret plattat. Sen slöar alla i divansoffan och småpratar tills det är dags för storebröderna med fru att åka hem. Kramar utbyts och vi vinkar av folket i fönstret.
Jag fördriver kvällen med att chatta, dricka vin och se på animerade serier om internetdektetiver och demonjägare. Kryper ner i sängen med en Berglin-bok och somnar klockan tre på morgonen.

Söndag: repris från lördagen och jag sover tungt till efter lunch, heck lika bra att ta igen förlorad sömn inför den nya arbetsveckan. Klev upp och drack kaffe, observerade att vädret fortfarande var grått och pissigt. Kryper upp i soffan bredvid äiti, hon sorterar recept och jag surfar efter installationer till mitt nya spel. Då och då går jag upp och fyller på kaffemuggen. Till middag äter jag hemmagjorda vegetariska hamburgare och fortsätter med att påta med datorn. Dagen flyter sakta på tills det blir kväll. Noppar ögonbrynen, klipper av alla naglar och kokar en kopp té. Nu ska jag se på nyheterna och sen lägga fram arbetskläderna. Imorgon blir en repris från fredagmorgon. 

Ibland säger en bild mer än ett tusen tecken långt blogginlägg:

Copyright Nina Hemingsson, bild från boken "Så jävla normal"

Dagens "Man vet": man vet att sommaren börjar gå mot sitt slut när man måste stänga vädringsventilen i sovrummet på natten.

Bermudatriangeln, även Djävulstriangeln, Dödens triangel, De förlorades limbo, kallas ett cirka 1 miljon km² stort havsområde format i en triangel mellan Bermuda, Puerto Rico och Miami där fem TBF Avenger-stridsplan försvann under mystiska omständigheter i triangeln, räddningsplanet som skickades ut att söka försvann lika spårlöst.

Fenomenet kan även uppstå i hemmet där antingen vänster fots strumpa eller höger fot försvinner spårlöst i den s.k tvättstugstriangeln - triangeln mellan tvättkorgen, tvättmaskinen och klädsträcket. Nya forskningsresultat har försökts göra på om triangeln även kan uppstå på andra platser i hemmet där föremål såsom hårnålar, tändare och deklarationspapper på ett mystiskt sätt försvinner spårlöst, dock har forskarna gnuggat sina synapsar utan några resultat.

Andra teorier är hustomtar, utomjordingar, hattifnattar, svarta hål och senilitet.

Bra sak: Noblesse släpps som officiell manwha i september!
Dålig sak: kan inte läsa koreanska.

Bra sak: har fått tre extra dagar att arbeta.
Dålig sak: har tre dagar mindre att hinna med all skit som jag ska hinna.

Bra sak: sommaren börjar närma sig mot sitt slut.
Dålig sak: sommaren börjar närma sig mot sitt slut.

Bra sak: ska snart se Dia Psalma!
Dålig sak: har ingen aning hur jag ska ta mig dit.

Bra sak: hittat en massa gamla tecknade filmer från min barndom.
Dålig sak: förträngt att dubbningen var skräckinjagande dålig och gav mig migrän.

Bra sak: drack gott vin i helgen.
Dålig sak: spydde upp gott vin i helgen.

Bra sak: är med i radio i veckan.
Dålig sak: blir säkert stämplat som svamlande gogga.

Bra sak: har äntligen VISA och kan därmed köpa The Sims 3!
Dålig sak: hårddisk överfull.

Bra sak: folk säger att mitt hår ser fint ut.
Dålig sak: har utväxt, torr hårbotten och otämjd lugg.

Bra sak: kollar upp synonymer på ordet "perukstock".
Dålig sak: klockan är halvtre på morgonen.