Tillbaka på skolan, eller snarare, tillbaka i datasalen. Kvällens skrivprojekt är bland annat en text där jag försöker skriva lite om hur "det hela började" med mitt engagemang för allt jag under åren har deltagit i. Är det något jag har svårt för så är det att skriva något som får mig själv att framstå som bra. Ja ja, jantelagen, jag vet. Men ändå. Jag sitter inte direkt och överdriver när jag ska berätta om mig själv men det ger mig ändå lite smått frossa och kräkningar i munnen. Hur står folk  ut med att skriva om sig själva så där? "Jag är drivande och aktiv, fin, unik och speciell! Jag är rätt person för det här jobbet då jag är social, har lätt för nya utmaningar, klarar av många bollar i luften, arbetsam och har inga problem med att ta i hårda tag" <--- Vanligaste formuleringen i folks personliga brev?

P.S. Nej nu strejkar till och med min vänstra kontaktlins, börjar skava som @#!%. Misstänker att den vikt ihop sig som en boll under mitt ögonlock i ren överlevnadsinstinkt.

P.S.S varför jag låter mig själv pinas på detta sätt har såklart en bra anledning. Berättar mer nästa vecka!

P.S.S.S  imorgon ska jag sitta i publiken på debattprogrammet på Svt. Givetsvist är alla kläder skitiga och tvättstugan fullbokad!