Om min mardröm varit en film hade cencuren varit på 18+ så därför låter jag er slippa innehållet i drömmen som jag annars brukar dela med mig.
Givetvist har jag legat vaken sen klockan tre med sänglampan tänd, spänd med utkik över alla skrymsel och vrår. Bilden nedan är en försköning över innehållet i drömmen. 

Hzzzzzzzzzzzz!

Ironiskt att jag läste om den nya religionen Kopimism igår. Idag är alla mina favorithemsidor i uppror över det kontroversiella lagförslaget SOPA (Stop Online Piracy Act) och många har en 24-timmars blackout för att statera ett exempel om hur det blir om SOPA blir verklighet. Att införa ett sådant cencur är ett skrämmande steg åt fel riktining. Jag kan inte låta bli att tänka på en framtid som liknar böcker som "Kallocain" av Karin Boye eller "1984" av Orwell där staten har total kontroll och övervakar medborgarna, det har hittils varit fiktion men fortsätter USA i dom här tankegångarna blir det snart realitet.

Vad tycker ni?

Summering av min fredag.
Sov dålig eller rättare sagt ingenting på grund av menstruella smärtor blandat med anxiety = i det här fallet "spänning" resulterat till några lägenhetsförslag från en fastighetshemsida som har hyreslägenheter. I allafall så låg jag i sängen oförmögen att glida in i någon sömn. Vred av och an i smärtor och förväntningar inför framtiden. Tänkte sjuttiotalet tankar som korsade huvudet och när jag till sist somnade var det inte långt ifrån första väckarklockslarmet. 
Vaknade ej utsövd, klev upp och drog på mig svarta manchesterbyxor, satte upp håret och drog den vanliga sminkningen. Åt en kopp med youghurt vars smak jag tyvärr aldrig hann uppfatta och svalde ner lite smärtstillande innan jag pluggade in hörlurarna med Kishida Kyodan's låt "Ripple" och pressade cykelpedalerna ner till arbetet.
Kom fram till arbetet, drog på mig arbetskläderna och tvättade händerna innan jag klev in på avdelningen. Nickade till nattpersonalen, stoppade in lunchlådan (tomatsoppa) i kylskåpet och tog en kopp kaffe som jag aldrig hann smaka av.

Arbetsdagens händelser cencureras på grund av särskilda omständigheter jag ej kan gå in på. Men kan nämna att den kan liknas vid en lerig uppförsbacke som jag långsamt kravlar mig uppför med förbundna händer. Var en aning Kafka-artad också.
Slutet på dagen kändes relativt bra och jag ledsagade cykeln med en arbetskompis en bit på vägen därifrån. Skvallrade lite om tjejgrejer och sen sa vi hejdå för jag skulle åt motsatta håll, dvs samhället medans arbetskamraten skulle åt det andra hållet, fel sida av Robertsfors. Cyklade mot kooperativet för att handla blockchoklad och Nonstop till kvällens kakbak och träffade en tjejkompis vid disken med potatisgratängen. Hon hjälpte mig att hitta baksakerna i den numera nybyggda och fina butiken, sen stod vi och hängde vid vetemjölet och snackade om det ena och det andra i femtiotvå minuter tills jag kramat blockchokladen mjuk med min handsvett, sa hejdå och lovade att vi skulle träffas på en kaffe eller nåt till veckan.
Kände när jag stod i kassan för att betala att verkningstiden för värktabletterna runnit ut så jag skyndade mig hemåt för att kunna svälja nya tabletter.
Hemma hos mamma bjöds jag på omelett och egenodlade potatisar. Sen ville jag dö i divansoffan av livmoderssmärtor tills jag ryckte upp mig och bakade lite kakor. Tog mig några glas vin och la upp bilderna i bloggen. Började nästan känna mig som en vanligt fungerande människa igen så jag beslöt mig för att titta lite i min mailinbox, mina account på alla communitys jag är medlem i och sen såg jag ett avsnitt av Phantom - Requiem for the phantom. Är dock inte nöjd med seriens helomvändning men ska ge den några avsnitt till innan jag spyr galla på den.

Ska nog tacka dagen för mig om en stund och natta mig själv i sängen. Behöver ta igen gårnattens förlorade sömn. Saknar mina suspekta drömmar. Gör ni?

När jag stod och skrapade bort gammal lax från min ungsform ringde chefen om ett arbetspass imorgon bitti, vilket jag tackade ja till. När jag la på och fortsatte att skrapa med ugnsformen så ringde det såklart igen. Men det var nåt skumt 08-nummer så jag lät bli att svara. Men det är minsann typiskt att så fort man diskar eller sitter på skithuset så ska telefonen ringa eller nån på ytterdörren knacka!

Mitt hemliga uppdrag gick åt fanders av diverse hemliga anledningar, men tur man har reservplaner. Sen har jag *cencur* på *cencur* åt *cencur* eftersom *cencur* i *cencur* för jag tycker det är trist att *cencur* det färdigt.

Ikväll händer det väl inte så värst spännande saker, ska tvätta håret så jag inte skrämmer slag på arbetskollegor. Gör mig en kopp té, lyssna på Angra och Kamelot och få irodning på papper som jag ska komma ihåg att lägga på lådan imorgon bitti.

* = Alla *cencu* är en försiktighetsåtgärd eftersom jag inte vill avslöja överaskningen men dom kommer att försvinna imorgonbitti.