Minnalainen's obskyra  värld

 

 

  

 

 

 

 

 Uppvuxen i den norrländska tundran med anor från landet med de tusen sjöarna kommer den här tjugonånting hörselskadade feministen. Svag för kall vodka, Scrabble, kokta ägg, naturdokumentärer, punk och svart kaffe drömmer hon om en framtid med mindre klassklyftor, radiokanaler som spelar metal och ett förbud att bära gråa mjukisbyxor och One Piece offentligt.

När hon blir vuxen ska hon bli världshärskarinna, oförskämt rik eller åtminstone lära sig att simma. På fritiden intresserar hon sig för politik, historia, inredning, miljö och medicin. Och får hon en stund över så spelar hon tv-spel, läser tjocka böcker eller ritar pixelkonst på MS Paint.

Annan information om den här finskan är att hon är undersköterska, inte kan säga bokstaven "R", avskyr tv-apparater, inte ätit griskött på två decennier och sover helst på magen.

Skulle hon vara ett bakverk skulle hon vara en mandekubb : man antar att hon är bitter på utsidan och hon smular som fan men hon är faktiskt god att doppa!

 

 

bloglovin

 

 

 

 

 

 



Visar inlägg med etikett nittiotalet
Visa träffar från alla bloggar

Summa sumarum, helgens händelser


# kom fram till att  vänlighet är som en varm haldsuk när det är trettio minusgrader eller som en gul ballong när du känner dig lite nere
# lyssnade på industriell metal med raspiga gitarrer och whiskeyhesa sångare med grannarna
# blåste bort lite damm från plånboken och stannade hemma när alla gick ut
# insåg att jag börjar bli för gammal för fjortisfylla redan klockan tio
# fick komplimangen att jag "skulle vara snygg om jag till och med hade en sopsäck på mig"
# spelade blippigt synth och drack hallongodisshots på en zebrasäng
# lärde ut finska för nybörjare och drack sött citronvin
# Kräktes på festens playlist med åtta låtar varav 90% bestod av Michael Jackson
# vaknade okristligt tidigt på lördagmorgon och fördrev tiden med att chatta med en magsjuk födelsedagsgubbe som fick inleda sin stora dag med att sitta på dasset.
#  hittade en gammal bild som fick mig att se väldigt Russko- iz
# gick en regnig promenad med halvtrasigt paraply med fina flickor ner till den lokala handelsboden och klappade på en död ren
# drack barnkalassaft, lekte med en  mazarintårta och försökte komma på den engelska motsvarigheten till "fika" och "lagomt"
# återvände till det fina nittiotalet och barndomen med att köra gamla tecknade filmer där huvudpersonen är prinsessor som sjunger sig igenom historien och i slutändan gifter sig med sin prins.
# insåg att den sista (någalunda) varma höstkvällen var just nu så värmeljus tändes, vin öppnades och Lars Winnerbäck "jag får liksom ingen ordning på det" fick agera bakgrundsmusik.
# smed planer hur man ska bemöta alla jämnåriga som gått och blivit med "villa-volvo-och-barn" och undrar varför man själv står utan både karl och unge när man, hemska tanke, redan är tjugofyra.
# ultrarapidssöndag, dåliga tv-program, häagen-dazs glass, fåglarna drog söderut och vi drog ner persiennerna för att slippa få dåligt samvete över att det var sol ute och vi var inne


Copyright mig eller nåt, bilden föreställer en mazarintårta och lite Ballerinakladdkakskakor.

90-talets iPod

I tidningen kan man läsa att hälften av treåringarna surfar på internet, i verkligheten ser man femåringar med iphones. På lunchen diskuterade vi just detta och kom fram till att nästa generation kommer vara extremt duktiga på IT, men extremt dåliga på att skriva. Själv fick man kämpa tills fingrarna blödde med skrivstil när man gick på lågstadiet. Fröken E som var nära pensionsåldern övervakade oss barn med stål i blicken att vi skrev prydligt, rakt och läsbart. Dög inte handstilen fick man skriva om, "gör om, gör rätt" var hennes motto. 

Vad gör barnen idag? Har alla laptops som dom antecknar med? Med rättstavningsprogrammet på så dom inte behöver fundera på hur saker och ting stavas. Kan barn idag skriva något handskrivet? Får dom lära sig hur man skriver skrivstil eller tillhör jag den sista generationen som kan det?

Fyraåringar har allt idag som jag inte hade när jag var sjutton. Man känner sig som en gammal stofil fast man bara är tjugonånting. Jag kan till exempel gå fram till en som är femton år gammal och säga följande "på min tid hade vi Walkman!"
Och dom skulle inte fatta vad det var om jag inte beskrev det som "90-talets iPod".

Om tio år kan man nog skryta för kidsen att när man var ung så identifierade man sig med plastkort istället för ögonscanning, att man cyklade hem till folk när man ville umgås och att man gjorde blandkassettband istället för att downloada musik direkt till hörcentrumet i hjärnan.

Ikväll återvänder jag till barndomens nittiotal för en kort stund, jag pratar såklart om Bingolotto!

 

 

 

Blogg Topplista

bloggar

Kontakt: Minnalainen@live.se