Begriper inte varför jag - som älskar välvårdade och nylackerade naglar - har köpt billiga tramsmärken i över tio års tid. Varför!? Visst, man vill ha flera färger och det blir så "dyrt" om man köper lack för en hundralapp styck, men handen på blindtarmen. Vafan lägger man ut på t.ex en krogrunda? Köpte en flaska från märket essie för 129:- (chinchilly) och jag är helt omvänd. Aldrig mer att jag köper skräp för trettio kronor där penseln är skit och lacket krackar på nån dag plus att efter två veckor måste man stå med den uppochner för att få ut färg (trots att det är mer än hälften kvar). Var som en dröm att få måla med detta lack och resultatet vart så bra att hädanefter ska jag satsa på två tre snygga lack som då får "kosta lite mer" än tio flaskor skräp.

Sen är jag förbi min fas med überchockgröna/rosa/gula/blåa nagellack och istället är mer inne på mjölkiga beige-nyanser, grått (man häpnar över hur många snygga nyanser av grått det finns, hallå det är ju grått vi pratar om) och pärlemorvitt. Och nej det har nog inget med åldern då jag fortfarande köper billiga plastörhängen i knalliga färger.

Tre senaste:

1. Har checkat in på det fashionabla Tomtebo för en St Patricks day-weekend med min cupcake, den gröna (ack så använda) tyllklänningen drogs fram ur garderobens innandöme. Så ser ni nån med rött hår, billig grön klänning från fjolförrförra årets H&M sortiment och med skitsnygga naglar så kan det vara jag, är ni osäker ska ni bjuda på en shot tequila för jag dricker den utan salt och citron.
    
2. Ser att jag inte har varit inne på en månad och kluddat i bloggen, kan bero på att jag sovit, jobbat, ätit, sovit, jobbat, sovit, ätit, jobbat, jobbat, ätit och så vidare. Fyra av fem helger har jag spenderat på jobbet och jag är besviken om jag inte fått ihop sex dagar i veckan. Men jag klagar inte, för jobba bör man annars hamnar man i rännstenen (och sen har man inte råd med nagellack för 129:-)
    
3. Trodde att jag skulle få ta fram min kära rostiga damcykel för nån vecka sen, men just när solen smälte bort snön i ett rasande tempo och man började luras att våren kommit till kalla norrland vreds klockan tillbaka och man åter igen fick dom där "härliga" kvällarna då temperaturen sjunker till -28 celcius. Fuck you vädret!

Lång väg hem

Fan vad en god natt sömn kan göra för ens dag. Sov hela natten och vaknade av mig själv klockan fem på morgonen, helt fucking utvilad. Drömde sådär fantasieggande och myspysigt som ger en varm och behaglig känsla av ro när man vaknar. Låg kvar i två timmar under täcket och surfade på min telefon innan jag klev upp klockan sju och hade en perfekt frukost med rostat bröd, ägg och kaffe medans jag såg ett favoritavsnitt av serien Durarara! (ett avsnitt med såna cliffhanger att man skriker förtjust och upphetsat vid varje vändning). Rökte en cigarett, sminkade mig framför spegeln och spelade Kristoffer spelar flipperspel så högt jag ville på stereon eftersom jag var ensam hemma. Sen fixade jag med hår och smycken och drog på mig arbetskläderna. Fick hjärnsläpp när jag såg att det "bara" var minus fem utomhus och struntade i både handskar och mössa (ett misstag jag inte insåg förräns jag skulle hem klockan fem och temperaturen sjunkit med tio grader till plus lagt på sig snålblåst). Gick och arbetade fem helt trevliga timmar, fick den trevliga nyheten att min pappa fått en plats på äldreboendet. Underbart! Smolk i bägaren var när jag gick hem med en kollega och insåg att man fan är dum i huvudet om man skiter i mössan vintertid i norrland. Känseln från kinderna, hakan och pannan var helt borta när jag kom innanför dörren och återfanns inte förräns en kvart senare. Sen komponerade jag en helt fantastisk gul marängtårta med citronfromage, choklad, mango och kiwi. Farsgubben levlar upp imorgon så då är det klart att man gör poppig tårta med neonfärgade ljus.

Tre roliga saker i veckan:
1, föreläsning imorgon av Ola Polmé, har skrivit flertalet böcker varav min favorit "Vanvård eller vård av gammal vana".
2, min vän Lindamy och hennes svål karl har housewarming på lördag, har inte sett dom sen i augusti så det ska bli superduper-mega-ultra roligt!
3, får min supergula kofta som jag vann på auktion för en pinsamt låg summa. Gult kan ju vara lycka personifierat.

Nu avslutar jag den här dagen med att spela soundtracket till Final Fantasy IX, ett glas vin och ett helt nummer av Bang.

Ett stycke humor för och av norrlänningar:

Obs, är man inte från norrland kommer man inte att fatta detta stycke humoristisk pärla!

Tillbaka på västkusten, tillbaka på rum nitton på skolan. Nya klasskamrater, nya rumskompisar och framförallt nya bekantskaper. Har äntligen fått sällskap från norrland till skillnad från förra året då jag var totalt ensam med att säga meningar som "Ska du på klo?" "Ska du fara hem?", "grannarna levde om igår" eller "Vars är läraren?". Nu är vi fler som inte fattar när folk rapar ord som "tyken", "räligt", "bamba", "knö dig, flö dig" eller att något är "käckt" eller att dom "tjötade igår".


Sommaren gick lika fort som ett partibyte hos Socialdemokraterna och bortsett från att arbeta nästan hela tiden hann jag med att se brorsan vara förband till Hammerfall på Nordic Rock, jag fiskade två gånger, hann aldrig sola, åt aldrig mjukglass men däremot mycket jordgubbar och vattenmelonbitar och en hel del glas vin under midnattsolen.

Tre senaste:

1. Suttit fast på havet i en ribbåt vars motor bestämt sig för att stendö.
2. Druckit islatte med mycket is (killen i kassan såg skeptiskt ut när jag beställde den, kan ha något att göra med att det var snålblåst och snorkallt utomhus)
3. Planerat en nollningsfest för de nya eleverna på skolan.

Idag har jag varit nära till gråten nästan hela dagen. Och jag har ingen aning varför. Antingen är det vädret, eller så har jag separationsångest över att jag åker imorgon, eller så ska jag snart ha min mens. Ja det är iallafall jättekonstigt, jag brukar inte hålla på och snyfta utan nån anledning och därför är det jättefrustrerande att jag inte vet varför jag är ledsen!

Hade förberett mig på ett påskfirande i total ensamhet på internatet när telefonen ringde igår och i elfte timmen bestämdes det att jag skulle åka hem. Bokade den enda flygturen som fanns kvar imorgon och har en okristligt tidig morgon att se fram emot. Fyra bussar, ett pendeltåg, två flyg och två timmar i Stockholm innan jag kommer mig hem till mitt kära Robertsfors. Kliver upp fem imorgo bitti och lär inte kunna andas ut förräns strax innan sju på kvällen. Men vad gör man inte för att få klappa minigrisen, fånga snö med tungan, dunka brorsorna i ryggen, träffa föräldrarna och sina vänner? Nu ska jag vänta på sista tvätten så att jag får någon ordning på resväskan och rummet som jag har vänt uppochner på. Drar med mig ena resväskan som jag fyller till bredden och sen åker jag med handbagage tillbaka efter påsk. Då blir det mindre att ta med mig hem när jag slutar skolan till sommaren. Eller ja...det är väl lättare sagt än gjort, jag lär väl upptäcka om väskan imploderar när jag tryckt ner den sista vakuumförpackade påsen och drar igen blixtlåset.

Jag kan tycka att det är trist att externater eller dagelever som det också heter, aldrig får vara med om allt roligt som kan hända på internatet. Bland annat  den hemtrevliga känslan när man äter på helgerna. Vanligtvist äter man på tolv minuter* men är det helg sitter man gärna över en timma och snackar om livet, framtiden och universum och fyller på kaffekoppar efter varandra. Nu på morgonen satt jag och tjötade med min vietnamesiska klasskompis om allt från biffiga stekare som spelar volleyboll, vildmarksliv i norrland, till att magen ger i från sig "kluckande" ljud om man druckit för mycket vatten. Sen var det dags att dricka kaffe och jag ropade att han skulle hämta svart kaffe till mig. Bara en sån förfrågan kan vara inkörsporten till intressanta samtalsämnen. För det är nämligen så att min vietnamesiska klasskompis har en speciell grej när det kommer till kaffe, han dricker nämligen kaffe ur ett dricksglas och inte ur en vanlig kaffekopp (precis som min handledare på operationscentrum). Så då kom vi in på kaffe-prat, först fick han berätta hur det "kom sig" att han drack ur dricksglas och sen efter ditten och datten kom vi in på olika varianter på hur man dricker kaffe. Jag fick bland annat veta ingående om alla kaffesorter som finns och höra en rolig anekdot om hur expresso för första gången kan upplevas.
Personligen tycker jag att det är pjosk att hålla på och trixa med skummad mjölk hit och chailatte med baristamjöl dit utan svart kokkaffe "ska he va'!" *drämmer knutnäven i bordet* Min vietnamesiska klasskompis avslöjade för mig, då han har flera års insyn inom restaurangyrket att man aldrig ska beställa svart kaffe.

"Vad i fridens alla dar säger du pojk!" - Utbrister den svartkaffe-drickande norrlänningen
"Jo, man beställer oftast latte eller cappuchino när man är ute, ja du vet, för att visa att man har pengar. Det är lite som en statusgrej, det är bara dom som inte har så mycket pengar som beställer svart kaffe" - Säger den vietnamesiska f.d. reustaranganställda.

Då var jag tvungen att tänka efter på hur mina kompisar gör när vi är ute och fikar, själv beställer jag alltid svart kaffe - då jag alltid dricker det. Men mina kompisar köper alltid latte eller vad-fan-sorten-heter, vilket förbryllar mig. Varför ta något man vanligtvist inte dricker hemma? Är det inte lika bra att köra på kaffe med mjölk om man vanligtvist dricker det?
Min vietnamesiska klasskompis berättade vidare att han studerat fikakulturer i olika städer såsom Halmstad, Göteborg, Uppsala och Stockholm och det ser likadant ut, folk köper inte svart kaffe. Folk vill ha färskt och inget blaj som stått och bränt fast i kannan i flera timmar. Det tar emot men jag håller med honom, det stämmer nog tyvärr. Även om jag fnyser åt folk som bryr sig om status och ska flasha med hur mycket pengar dom har. Jag kommer fortsättningsvist beställa svart kaffe, skit samma om det är slask som stått och bränt på plattan sen halvsju på morgonen, inget kaffe klår min farsas. Kan man dricka det kan man dricka vilken skit som helst. Över min döda kropp att jag skulle få en fix idé och beställa chailatte med skummat baristamjöl ovanpå, man har väl ett rykte att vara rädd om.

Ett kompakt jävla mörker, då vet man att kaffet är som det ska va!

* = för er som tänker "oj vad fort, kastar hon i sig maten eller?" kan nästa gång ta tid hur lång tid ni själva käkar en macka, några deciliter yoghurt och ett glas vatten.

Jag saknar vettigt väder. Vettigt västerbottniskt väder. Minusgrader. Vindstilla med meterhöga snödrivor. Jag saknar att man gnäller över att man pulsar genom snö. Saknar att man gnäller över att traktorn eller plogbilen inte kommer förräns sent på eftermiddagen. Jag vill gnälla över att värmepannan är dynga och att man fryser om nätterna och måste ha raggsockar när man sover. Jag vill åka pulka i hyffsad brant backe och dricka tokhet choklad ur snuskig termos. Jag vill lämna fotstpår när jag tar en promenad. Jag vill ha imma när jag andas, vill känna hur lill- och ringfingret domnar bort när jag röker och ha två meter halsduk virat runt halsen. Jag saknar kylan under skosulan när jag stått på snön i flera minuter. Jag vill ha klar himmel och iskyla samtidigt som jag saknar den där asfaltsgråa himmelen med de gigantiska snöflingorna man kan fånga med handen och se när de smälter långsamt. Jag vill ha rödspruckna kinder efter att ha gått en längre stund. Jag vill kunna dricka té utan att det känns som om det fortfarande är sommar. 

Visst. Jag har havsutsikt, gröna gräsmattor och ljusare dagar. Men jag är konstig. Jag gillar när det blir december, när det regnar kristalliserat vatten och norrskenet dansar ovanför huset. Jag är konstig, kanske för att mina föräldra är från norra finland. Kanske stämmer det som dom säger,:  du kan ta flickan från vintern men aldrig vintern från flickan!

P.S. för den som känner som mig och bor i ett grått&grönt landskap i den södra delen av Sverige och vill se vettigt väder rekomenderar jag dessa bilder : Ljuset kittlar sinnena

Pär må vara missnöjd över ljuset på bilderna, men jag tycker dom är fabulösa. Bild 4 i inlägget har jag nära till hands i mobiltelefonen när jag känner att jag är extra trött på #@!% vädret på västkusten.

Jag åker om två dagar och njuter av minusgraderna och meterhöga snödrivor. Fick ett textmeddelande av en kompis på internatet som anförtrodde att det "regnar och blåser som fan" därnere, vilket jag inte ser fram emot att komma tillbaka till. Idag har jag provat sommarkläder för att se vad jag ska ta med mig tillbaka eftersom jag inte vet om min studentekonomi tillåter mig att komma hem till påsklovet. Vilket betyder att jag inte kommer att komma hem förräns jag slutar skolan det vill säga om sex månader. Så då är det bra att planera framåt och ta med sig lite tunnare klänningar när vårvärmen kommer. De här veckorna gick alldeles för fort och jag hade velat umgås ännu mera med vänner och familj, men överlag har det varit ett mysigt lov och jag är ganska nöjd. 

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
(kan även innefatta saker jag varit med om under året som jag aldrig varit med om förut)

-Besökte både Liseberg och Gröna Lund, nominerades in i Kommunal och LO, tog fackets skolinformatörsutbildning , firade att pappa fyllde 60 år, provade thaimat, började rita med ritplatta, fick tag i Rick Remender's autograf, flyttade till västkusten, sov i en fängelsecell på Kronohäktet, deltog som soldat i Axtorna slaget, anordnade en Medborgardag, höll min första föreläsning om djurhållning och köttkonsumtion, bakar Pacman-kakor och får dom publicerade,  åkte spårvagn, stod ute och rökte i en klass 3 storm, besökte Ullared, Bloggen fyllde 1 år, jag åt Banana split, gick på Brukspuben i Robertsfors,  träffade Gula Gubben, åkte på en roadtrip, firade min födelsedag utan familjen för första gången, bott på internat och så vidare.

 
 
2. Höll du några av dina nyårslöften?

Jag hade inga direkta nyårslöften, istället hade jag en sommarlista!

Jag höll alla sommarlöften förutom tre stycken.

3. Blev någon av dina vänner förälder i år?
Skrämmande många bekanta, så många att jag börjar misstänka att det rör sig om en smittsam trend. Artonåringar skaffar barn för att "finna sig själv" eller för att "dom känner sig redo". Skaffa en försökshund och fundera igen när du varit tillsammans med din partner i något år istället för dagens "vi-firar-våran-fyra-månaders-dag-med-att-bli-föräldrar". Om två år är det tioårsträff med min klass och jag lär vara en av de få som inte har en unge.

(ny) 4. 20 slumpade sökord som folk googlat på och sen hamnat på bloggen:

1. Dame Edna
   
2. Obskyr porrsajt
   
3. Tre apor
   
4. Svettiga strumpbyxor
   
5. Killar med bögbehov
   
6. Ogillar barn
   
7. Dålig hårbotten
   
8. Rövkaffe
   
9. Slynpåse
   
10. Tanttrosa
    
11. ätit gamla ägg
    
12. överkokta ägg
    
13. akuta toalettbesök
    
14. anonyma saltmissbrukare
    
15. Att vara charmant
    
16. Bajsnödig av kokt vatten
    
17. Deportation till Sibirien
    
18. Drömmar om skalbaggar som biter sig fast
    
19. Fräsch macka
    
20. Personer födda i drakens år är idioter

5. Vilka länder besökte du?
Det var nära att jag for en sväng till Tyskland men tyvärr inga nya länder, bara några nya städer.


6. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?

9 Juni - Jag ger en radiointerjuv samtidigt som brorsan spelar på Sweden Rock
13 eller 14 Juli - Åker "riktig" karusell för första gången på Gröna Lund.
19 Augusti - Jag flyttar ner till Västkustenn.
16 September - Liseberg!
24 September - Jag deltog i återskapandet av Axtorna slaget.



7. Vad var din största framgång 2011?
Största och största är det inte, men jag är personligen road över faktumet att det knappt tog en vecka för kommunen att rensa stuprören fria från mossa  efter att jag sågat kommunens fastigheter i mitt blogginlägg  Kommunens fastigheter ruttnar ihop




8. Har du varit sjuk eller skadat dig?
En del ordentliga förkylningar med hög feber som slagit ut mig totalt. Sen gjorde jag äntligen slag i saken och drog ut min infekterade och trasiga tand. Och som vanligt lite skrapsår på knäna.


9. Bästa köpet?
Mina pojkvänsshorts i jeans (dom kallas så!), min löjligt dyra mobiltelefon (Samsung galaxy S2), concealern Cover all mix från Make Up Store (jag fasar över det faktumet att jag genomlevt tjugotvå år med gråa ringar under ögonen) och sen lyckades jag komma över första nummret av Turtles årgång -90 (min samling är snart komplett).




10. Vad spenderade du mest pengar på?
Bussresor, flygresor, cigaretter, vin & sprit, strumpbyxor, kosmetika, sanitetsprodukter, inträden till bland annat krogar,, museum och nöjesparker, mat, böcker, en massa shit på Ullared och ballonger till min födelsedag

11. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Åh det måste vara den fantastiska vintertårtan jag fick av två flickor på internatet i födelsedagspresent!

12. Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2011?
Det måste nog vara den playlisten som vi alltid spelar på våra internatfester, musiken är inte något som jag skulle lyssna på i vanligt fall men nu är man så gott som indoktrinerad och om tio år när jag hör någon av  låtarna så kommer jag att tänka på folkhögskolan vid havet. Här är ett urval av låtarna:

Don Omar-  Danza Kuduro
LMFAO - Sexy and I know it
Alexandra Stan - Mr. Saxobeat
LMFAO - Party Rock Anthem

 
  13. Vem, vad eller vilka får årets "usch" av dig?
Alla butiker som börjat ta in pälskläder, köttätare som gör motstånd mot vegetarisk mat utan att ha någon djupläggande kunskap inom ämnet, folk som tar bilen i onödan, folk som skräpar ner i naturen, plogbilar som väntar tills det kommit en halv meter snö innan dom kommer och röjer, idioten som stal av min mat på internatet och så vidare.

 
14. Vad önskar du att du gjort mer?
Jag önskade att jag besökt Nintendo som ligger knappt en halvtimma från min skola. Episkt nog ligger Nintendo på "Marios gata", det är riktigt pinsamt att jag befunnit mig så nära utan att gå dit (det var min nörd-brorsa som satte ölen i halsen när jag nämnde att jag bodde i närheten och grälade på mig för min ignorans).
P.S. när jag läste vad jag skrev förra året så insåg jag att jag blivit bättre på alla punkter som jag skrev upp. Hurra för mig.


15. Vad önskar du att du gjort mindre?
Varit inomhus när det varit kanonväder utomhus, lånat ut pengar till folk som inte har samvete att betala tillbaka, slösat energi på människor som inte förtjänar det, ätit onyttigheter och så vidare.

 
16. Hur tillbringade du julen?
Så här.

17. 10-i-topp animeserier 2011?

1. Deadman Wonderland
2. Kaiji S2
3. Fate/Zero
4. Heaven's Memo Pad
5. Tiger & Bunny
6. C: The money of soul and possibility control
7. UN-GO
8. Hunter X Hunter (remake)
9. Guilty Crown
10. GOSICK

18. Bästa boken/böckerna du läste i år?
Flicka möter pojke - Ali Smith, Nochnoj Dozor -Sergej Lukjanenko, Pengar som gräs - Eric Schlosser, Tyst hav - Isabella Lövin, Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger, Norwegian wood - Haruki Murakami

19. Största musikaliska upptäckten?

1. Henry Homesweet som spelar blippig musik som kallas "Chiptunes"
2. Oi!-bandet Perkele som gjorde en sista-minuten entré innan året tog slut, sjunger på både finska, svenska och engelska. Rekomenderar låtarna "Längtan", "Hang em high" och "Muistot".
3. Sist är det nog det japanska melodiska death-metal bandet Blood Stain Child med skivan "Epsilon" som jag svalde med hull och hår, särskilt spår 1, 3 & 8.
   

 


20. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Jag fyllde 23 år på en torsdag så när klockan slog midnatt sjöng min klass för mig eftersom vi var samlade för en avslutningsfest och jag fick ett glas champagne. Senare på dagen, rättare sagt till middagen, ringde någon i gongongen och sedan sjöng hela internatet "Ja må hon leva" för mig. Vi firade mig "på riktigt" dagen därpå på fredagen med födelsedagskalas för de närmsta vännerna med fika och presentöppning (tårtan jag nämnde tidigare bars in under sång och jag blåste ut ljusen). Det var första året jag inte firade med min familj men det var en riktigt fin födelsedag trots att det var klass 3 orkan utomhus.


21. Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Snö på min födelsedag och CSN i december.


22. Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Här tolkar jag frågan som att det rör sig om min klädstil.

Pacman, lego, fuskpäls, höga klackar, kitschiga örhängen, mönstrade strumpbyxor, spets, tyll, Domino-halsband, leopard, korta shorts och 95% klänning.
  

23. Vad fick dig att må bra?

- Skratt, Finska föreningens dambastukvällar, diskussioner, sömn, kramar, gulliga sms, 70% mörkchoklad med havssalt, Övernattningar nere på Stinas, spontana vinkvällar, minigrisen och familjen. 

24. Vem/vad saknade du?
Norrland, normalt väder, familjen, möjligheten att tända ljus (internatets brandvarnare är för känsliga)

25. De bästa nya människorna du träffade?
Klassen och internatfolket!


  26. Årets roligaste?
När vi såg på fotboll och brandvarnaren började tjuta och alla fick utrymma skolan, anledning? Någon trodde att tiden för microvågspopcorn var tio minuter.


  27. Årets händelse?
-Storebror spelar på Sweden Rock.



28. Årets besvikelse?
Vuxna människor som leker viskleken.

29. En plats eller en händelse som du önskade att du befunnit dig på under 2011?

 Dia Psalma's sista spelning på Rock Out Wild. 

 30. Utan att göra detta till nyårslöften, hur tror du att 2012 blir?

2012 är året då världen förhoppningsvist inte går under, jag slutar äta fiskkött för gott, badar isvak, börjar en utbildning inom antingen miljö, genusvetenskap eller inom konst, jag skaffar ett pass som jag sedan använder, jag provar köra bil, cyklar tandemcykel, besöker Nintendo, skriver en novell och så vidare.

Bubblare : lär mig busvissla, dricka rödvin, skaffar en tatuering och far på festival.

Adjö tvåtusenelva och hallå tvåtusentolv (året då jag hoppas att världen inte går under)!

 

Dagen före dagen före dopparedagen Det var en kall, frostig och sagolikt vacker vinterförmiddag och jag ringde efter den yngsta storebrodern. Jag lockade med en kanna kaffe och en halvtimma senare stod han med rödfnasiga kinder och flåsade istappar i ansiktet på mig (om man cyklar sprint i uppförsbacke så frostas lungorna visst ihop). De nästkommande timmarna ägnades åt att dra dåliga skämt, dricka hinkvist med kaffe, traggla med kodmallar och visa upp våra nya dyra och avancerade telefoner för varandra.

Efter att ha bjudit brorsan på en ostig och flottig middag tog vi en halkig promenad ner till andra sidan av samhället, vi tog avsked och han gick hemåt medans jag svängde vidare till storebror den äldre för att se "fjollhockey" (AIK-DIF). Jag hade med mig mousserat rosévin och gav äran till storebror att korka upp, dock hade jag missat detaljen att den legat och skumpat omkring i min handväska genom samhället vilket resulterade till en kraftig explosion i taket. Så när jag hälsar på till sommaren kan vi peka på hålet i taket och säga "minns du den kvällen? Du hade kommmit hem från västkusten och var helt salig över all gnistrande snö, vi skvallrade under köksfläkten, såg på finsk krigsfilm och lyssnade på tysk vikingamusik och svensk Oi! Du vart The beast och drack upp mina öl när jag var på toa, sen krashade du i min säng redan klockan två på natten!"

Dagen efter och dagen före dopparedagen: jag vaknade upp i någon annans säng och fann alla bröderna i vardagsrummet i färd med att dra skämt. Jag stapplar mig ut och såg inget vidare eftersom kontaktlinserna grumlat igen, men jag kastade en blick utanför och det regnade. Det fantastiska vädret dagen innan hade förvandlats till slask och elände vilket fick smaka på några finska svordomar. Bröderna drog några "the beast"-skämt om en viss person och sen skämtades det en hel del tills ingen orkade skratta på grund av hunger. Det bestämdes att man skulle ringa och beställa pizza och då vi var fyra kunde vi dela på pizzorna ihop. Lysande förslag tills bröderna insåg att någon av dom var tvungen att dela med lillasystern som även är känd som familjens enda vegetarian. Snabbt bildades det en pakt mellan två av köttätarna och den tredje svor sig grå när han insåg att han skulle bli tvungen och äta en Hawaii utan skinka. Efter pizzorna såg vi på ett avsnitt av Zorro från -81 med min favorit Sergeant Gonzalez som inte kan göra ett enda rätt. Sen avlöptes allt i sin vanliga ordning, vi syskon åkte till farsan, drack kaffe, bråkade med julgransfoten från Dantes tredje krets, spelade Nintendo och käkade lakritskonfekt. Vid middagstid hem till morsan för att äta äkta risgrynsgröt och sen spela Bingolotto's uppesittarkväll. Insåg att Bingolotto verkar få svårare och svårare att få tag i kändisar då dom hade keso-konsert, Segway-balett och Mojjes ungar som fixade rim. Jag missade hundratusen kronor på en siffra och varken jag eller någon annan vart milljonär. En storebror krashade i gäststugan medans resten ockuperade rummet jag skulle sova i med nätpoker. Gick isäng alldeles för sent efter att ha glott på Ett päron till farsan drar till Las Vegas-eller nåt sånt.

Dopparedagen!
Drar mig i sängen framtill lunchtid, kastar mig upp och in i duschen och sen i min korta babyblåa klänning som man inte ska dansa bugg i. Jag insisterar på att alla bröderna ska vara med på en familjebild då alla är finklädda och stiliga, poängterar att även det senaste gruppkortet på oss togs när R gifte sig, vilket var ett deccenium sen! Brorsorna muttrar och ber om att få slippa och jag ger dom onda ögat. Efter lite tjafs ställer alla sig utomhus, utan jackor och gnäller att det är kallt "hur ser det ut om vi har fula jackor på familjekortet!" Iggy får agera kameraman och knäpper av sju-åtta bilder. När vi är klara stökar vi in oss i bilen för att åka hem till farsan för lite julaftonsfika. Jag går igenom bilderna och inser att:
Brorsa 1 ser ut som om han just sett detta klipp.
Brorsa 2 ser ut dom Dr Acula från Scrubs.
Brorsa 3 ser ut som karaktären Anne från Little Brittain. Kort sagt, familjekortet är ett fiasko. Surar några minuter över att man ingår i en familj som inte kan se ut som vanligt folk men kommer fram till att jag ska trycka upp bilden som en canvas-tavla iallafall (bröderna kommer att ångra att dom inte såg normala ut på bilden).
Hemma hos farsan dricker vi kaffe, spelar Ghostbuster på nintendo och tittar på backhoppning på tv. Nu börjar jag bli äckligt less på det här inlägget så jag hoppar fram några timmar i tiden, vi har ätit en mycket välkomponerad julmiddag hemma hos mamma, vi är proppmätta och jag har druckit gott vin som smakar saft, ingen såg hela Kalle Anka men vi har roat oss med att facerape:a storebror den äldre varje gång han lämnat datorn utan att logga ut från sitt konto, vi har gått igenom julklapparna och jag fick en sen födelsedagspresent av äiti. En fantastisk vit fuskpälsjacka! Vi hoppar fram någon timma till, vi är så mätta av vi inte behöver äta framtill nyår, vi lyssnar på heavy metal och dricker lite rusdrycker. Morbror kommer förbi och säger hyvä juloua och vid midnatt gör jag och brorsorna en visit i ett närliggande grannskap. Jag blir bjuden på whiskey, brorsan spelar på ett dammigt synth och dom andra äter skinkmackor. Vi hoppar fram några timmar till, nu är det sent, jag ligger i sängen i min nya flanellpyjamas och smular ner lakanet med pepparkakor.  Jag läser serier och sen somnar jag med örhängena på.
 

Dagen efter dopparedagen spenderades med ananasjuice, julbord nr.2, Tre av samma ull, försenad chokladpudding, Yatzy och två glas grogg! Det var allt från min jul 2011! (det här inlägget är över tusen tecken långt så nu är jag måttligt trött i fingrarna).

Idag är en speciell dag! Inte nog med att jag kommer att ersätta mig själv på julavslutningen med en film som hela skolan ska se, jag ska även få träffa min familj för första gången på fyra månader. Jag ska klappa grisen, leka i snön (fin omväxling till allt regn jag fått smaka på) och även leka med grisen i snön!

Jepp, idag är en speciell dag. För jag kommer hem idag!

Är det något som får mig att känna hemlängtan så är det när man pratar om snö och vinter. Jag är inget stort fan av regn och blåst, men när jag gjorde en visit utomhus i morse så var det jag som tappade hakan. Frost. Frost på marken och en klasskompis berättade att det varit fem minusgrader. Jag brukar inte kommentera vädret här nere då folk blir ytterst offensiva när man pratar om kyla och vinter ("ja men vi har faktiskt haft väldigt kalla vintrar, även om du som kommer uppifrån inte tycker det är kallt") men när en sa att det började bli väldigt kallt utomhus så sa jag käckt "nej nu är det äntligen höst!" För när jag lämnade norrland så varnade man redan då för snöblandat regn så jag hade såklart plockat fram höstjackan och min halsduk men när jag kom ner till västkusten smälte jag bort då de tydligen fortfarande hade sommar (även om lokalborna inte håller med mig på den punkten). Iallafall, när jag såg frosten på marken och att det kommit lite lite is på havet så kändes det för ett litet ögonblick, som om jag vore hemma.

Och sen läste jag i DN att det kommer att bli mycket kallt natten till söndagen, och hemma i västerbotten (till min stora avundsjuka) kommer det att falla snö! Så på söndag kan jag äntligen använda min höstjacka utan att svettas!

Jag flög ner till Göteborg på fredageftermiddagen och spenderade helgen hos en väninna och det var verkligen verkligen tur att jag hade tillgång till denna lokala visdom. En stackars norrlänning som är för första gången i Göteborg är ingen vacker syn. Inte vet jag hur man åker lokaltrafiken (alla dessa incheckningar, tryck på plus, hålla koll på vilka zoner man befinner sig i och att man måste "checka ut" och så vidare). Inte heller vet jag att man måste hålla koll på spårvagnar när man ska gå över gatan då dessa skrotkorvar inte stannar för något utan bara kör på. Sen fick jag lära mig att när man går av så har man företräde och om människorna inte flyttar på sig så ska man säga lite barskt "knö dig", detta betyder då att personen i fråga ska flytta på sig. En därhemma skojade och sa att jag skulle ta med mig paraplyet då det tydligen "alltid regnar nere på västkusten". Men det stämmer inte, det är i Borås som det alltid regnar. Här har vädret varit fint, lite blåsigt men strålande sol. Känns precis som det vore sommar, men när jag säger det så tittar folk på mig och skojar att vi uppe "i skogen" har minusgrader på somrarna (och sen har vi myggor stora som sparvar har jag också hört).

Iallafall. Helgen i Göteborg var otroligt trevligt, kulturveckan pågick så jag och min guide strosade omkring, jag glodde på allting jag såg, byggnader, människor och så vidare. Sen tog hon med mig på vegetariska restauranger och vi besteg även Ostindiefararen som är ett fantastiskt skepp må jag säga! Riktigt intressant att gå runt och titta på innandömet och läsa spännande fakta om besättningen och redskapen (fast det var rätt äckligt att dom använt fjorton finska renar till repet som är inlindat runt rodret). 

På söndagseftermiddagen följde min lokala guide mig till centralstationen och visade vars jag skulle kliva på pendeltåget och hur jag sen skulle åka för att komma mig vidare till orten där folkhögskolan då ligger i. Visst jag glömde att checka ut och tryckte fel på automaten så att en kontrollant blängde lite på mig men efter att ha spräckt mjälten när jag kånkade på flyttlasset kom jag till sist fram till skolan. Och livet hittils på skolan är fantastiskt roligt, har lärt känna en hel del trevliga människor och har redan ett "gäng" som jag spenderar extra mycket tid med. Lite roligt att man dras omedvetet till människor och sen upptäcker man att man har likadana intressen och politiska åsikter.
Nu ska jag avrunda blogginlägget och sen gå ner till "villorna", det är små korridorer utanför skolan där det bor folk. Sammanlagt bor det cirka sextio stycken på internatet och det är en hel del dagelever också. I min barack eller korridor bor det tjugo stycken så vi är lite utspridda på skolan. Iallafall, nu ska jag gå och hänga lite med folket och imorgon börjar lektionerna på riktigt och jag ser mest fram emot historia och samhällskunskap B!

Nääkemin!

Nu är jag framme på folkhögskolan. Trodde jag skulle storkna när jag kånkade på mina två monstruösa resväskor, datorn och handväskan. När jag skulle lyfta av och på väskorna från pendeltåget och bussen misstänker jag att min mjälte sprack på grund av tyngden. Iallafall. Har packat upp kläderna. Obvserverat att det är för få galgar förhållandevis till antalet klänningar. Inspekterade dusch- och toalett samt det gemensamma dagrummet för min "barack" (eller-vad-man-nu-ska-kalla-det). Extra nöjd kände jag när jag gick på besök i den andra baracken och observerade att deras rum var mycket mindre och dagrummet nästintill obefintligt. Mindre nöjd vart jag när jag upptäckte att jag glömt schampoo, mobilladdaren och batterier till min gameboy. Nåja, jag fick tvätta håret i vanligt vatten men jag kan trösta mig med den fabulösa havsutsikten!

Mera episoder, observationer och bilder kommer vid ett senare tillfälle. Ville bara skriva att jag lyckades ta mig ner till staden och tack vare fantastiska vänner funkade logistiken hyffsat.

Loppo!

Nu är väskorna packade till bristningsgränsen, böckerna nedpackade i postpaket och nu ska jag packa ner datorn i väskan.  Sen ska jag andas ut, duscha och gå i säng. Imorgon eftermiddag tar jag adjö till norrland (temporärt) och äntrar flygplanet ner till södra Sverige. Nästa gång ni läser något från mig blir från Halland.

Pusu!

Hösten står vid dörren och det är inte riktigt temperatur för att gå i tunna strumpbyxor och öppen skjorta. Men än är det inte dags för fingervantar och halsduk, dom kommer inte fram förräns frosten ligger som ett täcke på morgonen och termometern visar minus. Jag går hemåt från en gemytlig kväll med fint sällskap och trevligt prat på en gata som jag gått sen mannaminne och blir lite blödig. Min kära gata som är en återvändsgränd. Här börjar ingenting utan här upphör vägen och det ända som finns är en snäv återvändsgräns och en omslutande skog. På den gatan tog jag mina första vingliga pedaltag utan stödhjul, här har man gått till skolan i regnet med röda gummistövlar och snöpjäxor i djupsnö på vintern. Asfalten känner jag väl till, varje spricka är mig bekant. När dom fylls med vatten när det regnar så vet jag precis hur formen blir. Utanför staketet blir vattenpölen avlång och smal medans den i hörnet blir stor och rund och den i korsningen breder ut sig som ett hav vilken man cyklade i som barn så att vattnet stänkte upp på byxorna. Det är mörkt ute när jag går vägen hem och skogens mörka siluett sveper tryggt om mig. Här har man gått många gånger på vintern, nästan ingen är ute och inga bilar kör då vägen inte leder vidare till utan endast hem. Det enda som brukades höras var knarret från skorna. Som barn var jag alltid tvungen att leda hem mina vänner som varit på besök då ingen vågade gå igenom den stora skogen. Så jag följde dom genom skogen, förbi samhället, över ån, hem till deras tätbebodda bostadsområde och sen gick jag hela den långa vägen hem igen. På den tiden fanns det inga musikspelare som man kunde fördriva promenaden med, man hade bara sina egna tankar. Då var man duktig på att bygga upp fantasislott och flytta in i dom. Då gick vägen hem fort, inte för att promenaden hem gjorde något. Till skillnad från mina vänner var jag aldrig rädd för skogen utan såg den som en vän. Skogen som omsluter vägen som inte leder någonannanstans, bara koti.

Jag har haft det äckligt bra i hufvudstaden den här veckan!  Personligen tycker jag att frasen "borta bra men hemma bäst" är så #!@% urvattnad, men när man åkt buss i över tio timmar får man nästan en tår i ögonvrån när man ser skogens kuliss mot midnattssolen i horisonten och dimman som smyger sig över åkrarna. Och sen känner man sig nästan förlöst på nytt när man återser sin älskade säng. Så nu ska jag rulla in mig i mitt zebratäcke och läsa några sidor ur Vasilij Grossman's åttahundra sidor långa skildring om Stalingrad. Hyvää yötä!

Öm jämställdheta

Nu kararn ska göra hä kvinnen förr gjort,
hä kallas för jämställdheta.
Men kvinnan tyck visst int hä ändres nog fort
å töcke iblann dem kan reta.
Att skapa öm kararn dem arbeta nu ve,
de stackara aller få vara i fre.
Int självklart nu allti hä fall se'.
att veta öm kar dem få kall se'.

Nu hjalp'e int att karn ska gå som en kar,
på töcke kvinnen sätt int nå värde.
Men jer'n som en mor i ställe för en far,
då kvinna kan få fera sina färde
å förverkliga sej sjölven, som hä bruuk heet.
Hä lär int ska gå öm hon heem ska arbet,
å då ändå hon karn ha fått kruus se'
se ska'n skööt barna å huse.

Se jer'e å låt'e rätt ofta nuförtin
å karn, som jer snäll, får mest ge se'.
Hä löns int han jämres å ställ sej å griin,
än minner försök att slå ve se'.
Men bara int hä för kvinnen våhl olickit vrångt.
Öm strejk hä skull bryt ut, vors köm dem
- å kararn skull sluut att tyck öm dem.

____________________________________

Några riktlinjer för uttalet av ord på dialekt:
Bokstaven l uttalas ofta som tjockt l,
t.ex i ordet våhl.
a mitt mellan a och ä i ordet kar,
å med mer eller mindre dragning åt a samt ö ibland något
mellan ö och u som i ordet löva.

Nu är det bevisat, ingenting i norrland har öppet!


Jag undrar om man även kan stänga bergen?

Jag hade faktiskt planerat att ha en relativt lugn Juhannusta*. Helt ärligt. Jag låg till och med redan i sängen med mina röda tartanmönstrade byxor, en tillbringare med tropisk juice, saltade potatischips och andra säsgongen av Hell Girl. Men sen ringde nii-nii och jag drog på mig jeansshorts och målade på ett lager med kajal för att bege mig ut till nån obskyr plats långt inne i den norrländska skogen där det tydligen fanns en fest utan dess like.
För att ta oss till platsen var vi tvungna att färdas genom namnlösa vägar av grus, tjock mörk skog och krokiga svängar. Väl framme möttes jag av förvåning. Någon hade kallat platsen för "stuga" så jag hade föreställt mig ett rangligt skjul med mögel, utedass och rangliga trästolar. Men istället möttes jag av ett fantastiskt hus med en massa närliggande gäststugor och dylik. Vackert beläget vid en sjö (som det sedan nattbadades i) omgivet av en stor gräsplan. Det var en #!%@ rolig fest, vi var säkert nästan trettio personer som hade hittat till norrlands urskog och det var inte bara lokala kändisar utan även folk från Australien, Österriket och städerna runtom. En salig blandning och jag bjöd alla på 30% mint&kola-vodka som sögs upp på nån timma. Sen vart det försenad födelsedagssång, någon hittade en näbbmus i skogen, sprucken skolengelska talades, svensk punk, blaskigt vin, jobbprat som gjorde mig förbannad, nattbad, paparazzi bakom husknuten, massa branschsnack, vinterkriget, metalforce och när timmen nästan var morgon var alla utspridda på soffor, sängar, golv och gäststugor. Jag? Jag sov på en solstolsdyna, sist av alla.

*Finsk midsommar.

Söndagskrönikan - "Stolt svensk"

Jag heter Minna, jag har två finska föräldrar vilket gör mig till aito suomilainen och ironiskt nog så heter söndagskrönikan för den här veckan "Stolt svensk".

"Att ge är att få. Med det mottot visar ekonomistudenten och svenska mästaren i socialt entreprenörskap Akrem Abdu oss norrlänningar att det med små medel går att kombinera ekonomi och socialt ansvarstagande. Han har startat en bokhandel för begagnade böcker på Umeå Universitet, något som sparar både miljön och studenternas pengar. Han är också en god förebild och representant för Norrland genom sitt engagemang för ensamkommande flyktingbarn – han vill ge dem ett lika varmt och hjärtligt mottagande som han och hans familj fick när de själva anlände som flyktingar."

Tycker du också at Akrem Abdu förtjänar Norrmejerier-stipendiet 2011 så klicka på knappen!

Mer information om Norrmejerier-stipendiet hittar ni här.

Kuriosa:  förra årets vinnare av  Norrmejerier-stipendiet i västerbotten var visst bloggerskan Underbaraclara. Så till nästa år så ska jag skaffa en systemkamera och mera fritid så kanske det är jag själv som vinner 25 000:-, för pengarna ska jag skaffa nya tänder och ett stort lager med kalciumtabletter eftersom jag inte dricker mjölk.

Jag blir lite förvånad när jag går igenom min besöksstatistik från Google Analytics och ser att Skellefteå placerar sig långt ner på min 10-top-lista till skillnad från städerna i södra delen av landet.

Roligt med många läsare från södra Sverige, dock hoppas jag att ni inte läser min blogg i tron om att jag är nån trallande, inavlad lantis med mäsk i skafferiet och tre traktorer på bakgården.

Om folk från fjollträsk tycker att alla i norrland är en bunt med rednex som bor ute i vischan så kan jag avslöja att den bilden förekommer även här "uppe".
Folk från Umeå, i folkmun kallade "stadsbor" tycker till exempel när dom träffar mig att jag är värsta lantisen. Jag i min tur håller inte med utan tycker att alla som inte har asfalterade vägar, gatubelysning och gångavstånd till en affär är lantisar. Folk från norra norrland tycker å andra sidan att vi i västra norrland inte borde få tillhöra norrland eftersom vi kallar pannkakor för plättar eller vice versa. Det är som en mysig, förvirrande liten hierarki som råder här uppe.

Gott&Blandat-fakta om norrland:

# Det finns tyvärr inga vilda isbjörnar som strövar omkring på gatorna i norrland. Däremot har vi björn, älg och en massa renar som gärna blockerar vägen för trafiken. Inget märkligt med det, vi har iallafall inga terrorister med bomber eller vildsvin.

# Det finns tre smaker på mjukglassen : vanilj, blåbär och vanilj&blåbär.

# Ungdomar under arton år ute i s.k. "småbyar" är beroende utav moped, epatraktor eller skjuts av föräldrar då det inte går några bussar (eller nån annan trafik för den delen). Om man inte räknar med skolbussens två turer om dagen (ej helg och skollov).

# Jag överdriver nog inte om jag påstår att det går trettio mygg per capita.

# Norrlands femte årstid är vårvinter och infaller runt mars-april. När övriga Sverige har grönt gräs och blommor som knoppar fram har vi fortfarande snö på marken.

# Den som tror att alla i norrland pratar samma dialekt har aldrig suttit runt ett bord med personer från Boden, Kalix, Luleå, Skellefteå, Dorotea & Kiruna samtidigt. Dvs, det finns ingenting som heter norrländska!!

# Vill man besöka närmsta Ikea har man en härlig resa på cirka 30 mil framför sig.

# Anledningen till att Iron Maiden eller andra stora artister inte uppträder i norrland är för att myten om isbjörnarna skrämmer iväg dom.

# Vi har ren luft, bäst mjölk, gruvtolvan, hemkört, palt och våra elledningar går aldrig sönder. Vi har riktiga vintrar med snö och trettio minusgrader, ljusa sommarnätter och lite inavel. Frågar du efter en "chailatte med skummat baristamjöl ovanpå" så vet nog dom flesta inte vad det är utan du får en riktig kopp med kokkaffe och därmed basta.

Avslutningsvist vill jag dela med mig ett varningens ord till folk som tänkt besöka norrland för första gången. Svara under inga omständigheter på frågan "vad är pannkakor och plättar för dig?", detta är betydligt riskablare än att gå in i ett handgemäng med en älgko.

Kartöversikt över mina läsare i Sverige, Google analytics.
 

Första dagen i april är dagen då vi blir lurade av fan allt och alla runtomkring oss. Inte bara folk lurar en utan även vädret. "Aprilvädret" brukar oftast vara synonymt med att det kan vara plusgrader, vindstilla och soligt ena dagen men förvandlas till ett grått, blåsigt, snorkallt intermezzo den andra. April månad är nån slags mellanfas mellan årstiden vinter och vår. Det är som april inte kan bestämma sig för om den ska hålla kvar vid vintern lite till eller släppta taget och låta våren få göra entré. Personligen finner jag det rörande att sista ansökningsdagen till högskolan och universitetet är i mitten på april, lite som ett lockrop "vill du vara vinter eller vår?". Jag har alltid älskat vintern men kanske ska jag prova omfamna våren iår?

(även om våren à la norrland kan vara ett äckligt ihopkok av humörsvängande väder, gammalt äckligt grus och en oidentiferbar sörja på vägarna som man alltid drar in med skorna...men den har ändå en viss charm)

Skolinformatörsutbildningen var kanon! Visserligen hade den kunnat få vara minst en dag längre men det var ändå två väldigt produktiva dagar. Tagen på sängen vart väl alla deltagare när det visade sig att vi skulle ut i hetluften omgående och stå inför en riktig klass. Jag hade väl lite smått varit inställd på att vi skulle ha diskussioner och genomgångar av olika tekniker och verktyg för att sedan rollspela inför gruppen. Nej. En riktig klass. Ja det var minst sagt spännande, lärorikt och såklart nervöst!

Annat:
* provade Banana split för första gången.
* upptäckte hissen som går till Narnia
* informerade en icke-norrlänning om Juha Valjakkala och Åmselemordet
* satt på restaurang där man beställer från en meny vid bordet för första gången
* lärde mig att gränsen vid det "riktiga norrland" går där folk kallar pannkakor för plättar
* missade matchomvändingen när damrummet besöktes
* fick lyssna på ett passionerat tal om Gruvtolvan
* fick erfara extremt vidrig vegetarisk mat
* lärde mig uttrycket "pärlor i håret"

Jag måste sluta kasta ett öga på termometern just innan jag ska gå till jobbet, det är lika bra att inte veta hur snuskigt kallt det är. Dom senaste dagarna har temperaturen sjunkit lägre och lägre för varje morgon och imorse var det minus tjugotvå. Jag var tvungen att paketera min matlåda och min banan i flera lager halsduk, för jag betvivlade att min låtsasskinnväska håller värmen särskilt bra. Sen var det bara att dra upp halsduken över näsan och dra ner mössan över huvudet och promenera dom tjugo minutrarna som det tar till jobbet.
Räknar man bort kylan så är det rätt så behagligt att promenera strax efter sex på morgonen. Har man tur så kan man skymta en eller två stycken personer någonstans längst bort på vägen, annars är det helt folktomt tills jag kommer fram till huvudgatan.

Imorse gick jag i ett raskt tempo och filosoferade medans jag hoppades att halsduken skulle förbli isfri tills jag kom fram till jobbet. Jag fick syn på polstjärnan och tänkte att fan vad den lyser starkt i år när jag fick se en komet! Med svans! Den föll just nedanför polstjärnan och jag vart så förskräckt, för jag har sett många "jorden-går-under-apokalypsen-är-nära"-filmer och hann tänka nu jäklar dör vi allihopa och tur att jag tog den silvriga ögonskuggan iställer för den beige innan jag insåg att ljuset som jag trodde var från kometens nedslag nog bara var ishockeyplanens strålkastare. Okej, jag fick inte så många timmar sömn inatt. 

En annan sak är att man aldrig hinner vara ute i solen under vintern. När man går till jobbet är det kolmörkt och när man slutar är det lika mörkt. Under min halvtimmas lunch sprang jag ut en snabbis och tänkte fotografera det vackra landskapet men solen var redan på väg ner. Jag fick nån enstaka bild sen var jag tvungen att gå in för att förhindra kallbrand (det gick inte fota med handskarna, dom är så fumliga).
 

Vinterfrost
(bilden är tagen med mammas röda olympus av mig klockan tolv)
 

P.S. jag är egentligen inte alls säker på om det var en komet jag såg, det kan lika gärna vara en meteorid och så vidare. Men den hade en svans iallafall! D.S.

P.S. 2 ikväll blir det väderomslag, eller inatt. Så då ska jag lurpassa ute efter norrsken. Hoppas Hoppas! D.S.2

Femton minus och jag har ingen rånarluva att täcka ansiktet med. Mina stackars ögonfransar kommer att bli alldeles frostiga igen.