Minnalainen's obskyra  värld

 

 

  

 

 

 

 

 Uppvuxen i den norrländska tundran med anor från landet med de tusen sjöarna kommer den här tjugonånting hörselskadade feministen. Svag för kall vodka, Scrabble, kokta ägg, naturdokumentärer, punk och svart kaffe drömmer hon om en framtid med mindre klassklyftor, radiokanaler som spelar metal och ett förbud att bära gråa mjukisbyxor och One Piece offentligt.

När hon blir vuxen ska hon bli världshärskarinna, oförskämt rik eller åtminstone lära sig att simma. På fritiden intresserar hon sig för politik, historia, inredning, miljö och medicin. Och får hon en stund över så spelar hon tv-spel, läser tjocka böcker eller ritar pixelkonst på MS Paint.

Annan information om den här finskan är att hon är undersköterska, inte kan säga bokstaven "R", avskyr tv-apparater, inte ätit griskött på två decennier och sover helst på magen.

Skulle hon vara ett bakverk skulle hon vara en mandekubb : man antar att hon är bitter på utsidan och hon smular som fan men hon är faktiskt god att doppa!

 

 

bloglovin

 

 

 

 

 

 



Visar inlägg med etikett ssk
Visa träffar från alla bloggar

Är vårduniformen ivägen för vårt arbete?

Jag läste en interjuv i min facktidning för nån vecka sen om ett äldreboende där man lagt bort "arbetskläderna" då "uniformen" skapar distans. Dom menade att människor behöver kärlek och värme och då tolkar jag det som att arbetskläder tydligen är i vägen? Fast den här arbetsplatsen hade ju en budget för arbetskläder så jag antar att dom syftade på att dom lagt bort arbetskläder som t.ex bussarongen, som är den vanliga modellen på vårdkläder och istället satsar på arbetskläder som ser ut som civila. Jag vet inte om personen i interjuvn har rätt med sitt påstående. Däremot så vet jag att bussarongen ser ut som den gör för att den ska vara praktiskt. Jag skulle inte vilja lägga ifrån mig den och arbeta i t-shirt och mjukisbyxor (som är det vanliga alternativet för ungdomar som inte har råd att köpa egna arbetskläder*). Jag går visserligen in i en roll när jag arbetar, då är jag undersköterskan Minna som ska utföra mina arbetsuppgifter. Men när jag tar på mig min uniform så lämnar jag inte kvar min själ i omklädningsrummet utan min empati och omtänksamhet finns fortfarande kvar. 


Fördelen med min "uniform"

# modellen gör att den är rörlig att arbeta i
# den gör en "figurslös" och har ingen urringning
# halslinningens lutning gör att den funkar utmärkt att fästa en namnklämma på
# i bröstfickan kan man ha en pennficka med pennor, nagelfilar, plåster & dylik
# i öglan bredvid bröstfickan kan jag fästa min vårdklocka och nyckelkedjan som går till medicinskåpet.
# de två rymliga fickorna på framsidan funkar utmärkt för att ha larmtelefon, anteckningsblock, saxar och annat som kan vara viktigt för arbetet.




Då man ska vara fri från föremål på armar, händer och fingrar så är vårdklockan perfekt.


Ordning och reda.

 

* jobbar man för kommunen har det blivit mer och mer vanligt att personalen får bekosta sina egna arbetskläder. Är man anställd kan man få en viss summa att handla kläder för, men den är ytterst liten och är sällan. Som vikarie har du inte rätt till några förmåner utan får ordna fram det ändå. Jag köpte två stycken bussaronger och ett par byxor och prislappen gick på tusen kronor. Så jag förstår om vikarier hellre tar träningsbyxor och nån avlagd t-shirt när dom ska jobba extra.

Dagens

Dagens "det är så typiskt": just när jag resignerat och tänker att det inte alls gör något att jag ser ut som sju svåra år och har hår som behöver tvättas så kommer det givetvist in en hög med snygga SSK-elever!

 

 

Blogg Topplista

bloggar

Kontakt: Minnalainen@live.se