Minnalainen's obskyra  värld

 

 

  

 

 

 

 

 Uppvuxen i den norrländska tundran med anor från landet med de tusen sjöarna kommer den här tjugonånting hörselskadade feministen. Svag för kall vodka, Scrabble, kokta ägg, naturdokumentärer, punk och svart kaffe drömmer hon om en framtid med mindre klassklyftor, radiokanaler som spelar metal och ett förbud att bära gråa mjukisbyxor och One Piece offentligt.

När hon blir vuxen ska hon bli världshärskarinna, oförskämt rik eller åtminstone lära sig att simma. På fritiden intresserar hon sig för politik, historia, inredning, miljö och medicin. Och får hon en stund över så spelar hon tv-spel, läser tjocka böcker eller ritar pixelkonst på MS Paint.

Annan information om den här finskan är att hon är undersköterska, inte kan säga bokstaven "R", avskyr tv-apparater, inte ätit griskött på två decennier och sover helst på magen.

Skulle hon vara ett bakverk skulle hon vara en mandekubb : man antar att hon är bitter på utsidan och hon smular som fan men hon är faktiskt god att doppa!

 

 

bloglovin

 

 

 

 

 

 



Visar inlägg med etikett strumpbyxa
Visa träffar från alla bloggar

Mina kjolar och jag

Jag är verkligen ingen "byxmänniska". Jag tycker om att ha på mig kjol eller klänning av alla dess slag. Tar man en titt i min garderob så kan man räkna antalet byxor med ena handen (hit räknas såklart inte pyjamasbyxor), däremot räcker mina strumpbyxor till döddagar. Jag har på mig kjol och klänning året om, men varje år så luras jag att ta på mig ett par jeans. Såhär går det till : vintern närmar sig och temperaturen kryper långsamt nedåt. Någon "byxperson" ser mig i kjol och utbrister "men HUR kan du gå i kjol? Är det inte jättekallt!?". Jag blir ställd och tänker att, ah det kanske är lite kallt i kjol, imorgon ska jag ha jeans. Såklart har jag glömt hur det var året innan, när jag också lurades att ha på mig jeans. Dagen därpå plockar jag fram jeansen ur garderoben och går ut i den friska, väldigt kalla luften. Och får en chock. Den som påstår att strumpbyxor är kallare än ett par jeans som blivit stela har uppenbarligen aldrig haft bomullsstrumpbyxor (alltså en man). Mina ben får en köldknäpp, låren domnar bort plus att det är omöjligt att gå normalt framåt eftersom jeanstyget har frysit och är lika styvt som kartong. Nej huvva. Okej, tänker ni, varför har du inte långkalsonger under jeansen? Jo, svarar jag, då måste jag ha en storlek större på jeansen, annars kommer byxorna implodera och knappen lossna från sitt fäste. För mina jeans sitter som ett smäck som dom är och det rymms inget lager därunder. Men jag föredrar strumpbyxor och kjol, känns det en aning kallt med ett par så kan jag ta på mig dubbla strumpbyxor. Det brukar funka hur bra som helst.

Dock är nackdelen med kjol att när det blåser så kan ens underbyxor komma till allmänhetens beskådan. Detta händer såklart när man cyklar i nedförsbacke (såvida man inte har tryckt in kjolen under baken, men då kan man å andra sidan inte stå upp och trampa på pedalerna. Ja dessa i-landsproblem).

Sen tycker jag det bärs för lite kjol. När jag gick andra året i gymnasiet var det jag och en annan tjej som bar kjol kontinuerligt. Alla andra tjejer hade byxor. Jag fick beröm av en äldre kvinna i cafeterian för att jag bar kjol, hon tyckte det var "trevligt med flickor som bar kjol". Det tycker jag också, att det är trevligt med folk som bär kjol. Folk borde bära kjol lite oftare, helst män.

 

Blogg Topplista

bloggar

Kontakt: Minnalainen@live.se